Näringsväven – hur saker hänger ihop.


Biologisk mångfald – en ledstjärna för bevarande av skog.

Vi matas med den avsiktsförklaringen så fort det ska pratas bevarande av skog eller vatten.

Ni känner säkert igen debatten, en sån där skogsmulle har krupit omkring med en sån lupp och vridit och vänt på stock och sten.

Till slut reser mullen upp och jublar, det fanns skyddsvärda växter och/eller djur i området.

Skogsbolaget och markägaren får slå stopp i avverkningsmaskineriet.

En ansökan om reservatsbildning för att skydda de sällsynta arterna upprättas.

Några år senare så står reservatet där, omringat av avverkad och avlägsnad skog.

Att vi ska spara skog för att bevara den biologiska mångfalden är det minsta vi kan göra för alla de tusentals arter som inte kan föra sin egen talan.

För folk i allmänhet är detta med reservat ibland svårbegripligt.

  • Ok om man vill rädda en liten hotad mus eller en sällsynt orkidé, men varför ska vi spara skog för att rädda en obetydlig mossa på ett träd?

Kommentarer som denna är inte så ovanliga, även från skogsägare. Tyvärr så är den fundamentala kunskapsbanken för skog och ekologi snart ett minne blott hos de flesta skogsägarna. Skog är i mångt och mycket ett objekt för investeringar och penningplaceringar.

Varför ska då det sparas öar av skog mitt i denna allt mer växande öken av hyggen och plantager?

Ja, den främsta orsaken är att det är vårt ansvar.

Vi har ett gemensamt arv som inbegriper kultur, ekologi och framtiden.

.

440-sikkim-flora-fauna

.

Biologisk mångfald – ledordet i bevarandeplaner, diskussionssamtal och den allmänna debatten.

Med biologisk mångfald menas ett visst antal arter samt den livsmiljö de är beroende av för att kunna fortleva..

Men hur väl känner folk till vad biologisk mångfald är? Att det är ett myller av liv, där växter och djur samsas i orörd natur och lever i skydd från människan härjningar är nog en rätt allmän uppfattning. Frågan är kanske om folk i allmänhet ser på det hela i år, decennier eller sekler? Vad krävs då för en livsmiljö där de kan fortleva?

De som är insatta och pålästa i skogsekologi, för de finns det en uppsjö av ord, meningar och förklaringsmodeller, så det är inte till er jag vänder mig, utan det är du som inte riktigt har tagit dig tiden att läsa på om detta som dessa tankar formulerats.

Om man skapar ett skogshabitat (reservat) omringat av avverkad skog, hyggen där man går in med stora maskiner och markbereder och bryter upp stubbar för skogsindustrins behov..

Kan de räddade arterna överleva på den plätten för evigt, eller är deras öde redan tidsbestämt?

Frågan kan tyckas konstig, men hur fungerar det egentligen i naturen?

Ett ord som vi alla får lära oss redan i skolan är näringskedja eller kanske bättre, näringsväv – ni vet det där om att en mask äter jord, en mus eller en liten fågel äter masken, en större fågel äter den mindre fågeln eller musen och till sluts kedjan när den stora fågeln dör och förmultnar och blir maskmat.

.

naringsvav2_168010347.

Om vi då zoomar ut från reservatsön och ser på det hela i ett större perspektiv, hur ser det då ut?

Den stora fågeln kan utan problem flyga till reservatsön och leta mat, den lilla fågeln kan med viss svårighet flyga den förhållandevis långa sträckan över hyggen och plantager in till ön. Musen kan kanske hitta dit i enstaka fall.

Men masken i jorden?

.

korskador-klovberget-986x500.

Tar sig en mask fram genom en jord som är uppbruten och markbered? Kan små marklevande insekter krypa över för de oerhörda hinder som skapats?

Föreställ er vilken skillnad det måste vara för en pytteliten insekt att krypa fram i ett blåbärsris jämfört med ett markberett hygge.

Vad spelar då det för roll? I det korta perspektivet, inte så mycket, men i det långa loppet riskerar det att förvandla den biologiska mångfaldsön till en döende ö, bland ett enfaldigt plantagelandskap.

För att försöka förklara med ett ord – biomassa.

.

s57 pyramid.

Biomassa, är materia som ingår i levande organismer. Biomassan omfattar vanligen också död materia i levande organismer, såsom ved. Biomassa är organiskt material som kommer från växternas fotosyntes. Vid fotosyntesen bildas, med växternas klorofyll, syre ur koldioxid, vatten och solenergi. – Wikipedia

Det är biomassan som är avgörande för allt levande i vår natur. Kortfattat så är naturen som en pyramid, där bottenskiktet måste vara större än alla bitar högre upp i pyramiden.

Och om bottenskiktet inte kan byggas på, då rasar snart hela pyramiden.

Om bottenskiktet inte ständigt förnyas och kultiverar marken i ett område, och göder de växter som kräver energi, då är det av ringa betydelse om en ovanlig fågel häckar där, eller om det finns en sällsynt mossa, utan den nödvändiga biomassan, då är mångfaldsdödens tidevarv inlett.

Nu är detta draget till spets i detta inlägg, men vart jag vill komma är, att även om det skapas ett antal reservat så måste det samtidigt finnas korridorer mellan dessa reservat. Detta för att möjliggöra för insekter, smådjur, växter och småfåglar att förflytta sig och ge liv. Att spara korridorer är den minsta man kan eftersträva. Det bästa vore ju om skogen fick stå kvar, alternativ att man efter avverkning kunde låta skogen växa upp helt naturligt, utan påverkan av plantor, slyröjning, gallring eller markberedning men det är alternativ som vi med dagens skogspolitik inte får uppleva.

Denna pyramid av biomassa återfinns i alla typer av habitat, inte bara på land, utan även i vatten.

.

Det hjälper inte en abborre hur rent vatten det än är, om det inte finns en biomassa som producerar den mat som abborren  livnär sig på.

.

250px-Food_chain-2.

Och om inte abborren får sin föda, då får inte djuren ovan i näringspyramiden sin näring via abborren.

.

Typexemplet på det är väl det moderna put and take-fisket som bedrivs på många håll. Man köper in öring, regnbåge eller annan inbjudande fisk, släpper ut dem i en liten tjärn eller sjö. Det hugger garanterat, men det finns inte tillräckligt med biomassa i vattnet för fiskens långsiktiga överlevnad. En tjärn som i vanliga fall kan livnära 2-3 öringar ska helt plötsligt ge näring till 100 öringar.

.

I den rovdjursdebatt som råder så är det vanligt att man talar om att flytta vargar till det och det området. Och visst kan det funka, men finns det underlag för vargens behov av biomassa i det området?

Med andra ord, finns det tillräckligt med växtlighet för att livnära de bytesdjur som krävs för vargens överlevnad?

.

Nu är biomassa ett viktigt ord, för skogsindustrins framställan för biobränsle, men det saknas till viss del i bevarandearbetet.

Det är en komplicerad värld denna natur vi lever i, och att försöka åskådliggöra och förklara hur ett ekologiskt system fungerar är inte så lätt i skrift. Det bästa sättet att lära sig är att ta sig ut i skog och mark. Kan man få en biolog, ekolog eller skogsmästare eller nån annan väldigt insatt och kunnig person med sig, då är det suveränt. Men med nyfikenhet och kanske några böcker kommer man långt.

Det kan vara till hjälp om man hittar ord som ger en bättre förståelse för naturens skeende?

Hållbart ekosystem?

Ekologisk näringskedja?

Vad kommer du på för ord som på ett enkelt sätt förklarar hur allt hänger ihop? Själv kom jag på ett begrepp som kanske funkar,  kontinuerligt biomassaunderlag. Men det är ett begrepp som kanske också är för svårt?

Ditt val, dina tankar. Det viktiga är att förstå hur naturen funkar. Din kropp är ett ekologiskt system som ständigt kräver underhåll (energiska bakterier), nytt bränsle och friskt vatten för att överleva, exakt på samma sätt funkar det i naturen..

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s