Stoppa invandringen.

Mårdhunden – ett oönskat inslag i Sveriges natur.

Djurarter som på olika sätt invandrar i ny natur kan ställa till med stor skada. Mårdhunden är ett sånt djur. Utan naturliga fiender äter den sig fram bland fågelägg och groddjur. Det är dessutom ett djur som kan sprida både rabies och rävens dvärgbandmask.

Lever i monogama förhållanden. Är en utmärkt simmare som gärna håller till i snårig vegetation nära sjöar och våtmarker. Den går i ide, det vill säga att den sover hela vintern. Den nyttjar gamla rävlyor, bäverhyddor eller ihåliga trädstammar. Men under blidvädersperioder kan den vakna och ge sig ut på födosök. Den är nattaktiv och ses ofta i närheten av rävåtlar mm.
Den är allätare. En egenhet den har är dn spelar död om du kommer nära. Den går då att lyfta upp, även om detta inte rekommenderas. Den använder likt grävlingen fasta latrinplatser.

Det asiatiska hunddjuret som via pälsfarmar funnit sin väg in i landet är ett högst ovälkommet hunddjur. Likt alla invasiva arter så kan mårdhunden orsaka djuren i vår egen fauna stor skada. Då den är ny i naturen så är det inbyggda försvaret hos dess bytesdjur inte aktiverat, och de vet inte hur man ska försvara sig mot Mårdhunden.

De första rapporterna om att det fanns mårdhund i länet kom för omkring 50 år sedan, men det var enstaka rapporter som var svåra att fastställa.

Det har dock under de senaste 20 åren skett en ökning av antalet Mårdhundar och anledningen till det misstänker man har att göra med de mildra vintrar vi numer har.

För att försöka förhindra ytterliga spridning så har Sverige i samarbete med EU påbörjat projekt Mårdhund, ett forskningsprojekt som har som mål att kartlägga förekomsten av Mårdhundar i norra Sverige, samt att genom sterilisering av djuren förhindra avkommor. Det är Svenska Jägarförbundet som fått uppdraget och som är projektansvariga.

Mårdhunden har en väldigt snabb tillväxt när förhållandena är gynnsamma, och i södra Finland, där djuret fått fäste är 200-300 individer per tusen hektar är inte ovanligt.

Mårdhunden är ett litet djur, ett mellanting mellan en liten hund, grävling och tvättbjörn, som är otroligt duktig på att hitta artfränder, så en del av arbetet går ut på att spåra ensamma individer och sterilisera dem och montera en sändningsutrustning. Då kan man sedan följa djuret tills det hittar andra mårdhundar.

När man konstaterat att den träffat andra då använder man sig av åtelkameror för att på så sätt räkna hur många djur det rör sig om. Det slutliga målet är att utrota mårdhunden från den svenska naturen.

Det gröna fältet visar Mårdhundens ursprungliga hemvist, och det gula området visar vart Mårdhunden har etablerat sig i Europa. Det är som vanligt människan som petat i omflyttningen och orsaken till Mårdhundens omflyttning stavas päls. Precis som Minken så var syftet att tillgodo se marknaden med pälsar. Men till skillnad från Minken så var Mårdhunden inte placerad i fångenskap i hägn, utan Mårdhunden var ett jaktbart vilt.

Det är ungefär 80 år sedan som Mårdhunden introducerades i dåvarande Sovjetunionen och den återfinns i dag i de flesta länder i forna Öst.Etablerade populationer finns idag i Ryssland, Vitryssland, Bulgarien, Ungern, Rumänien, Ukraina, Moldavien, Serbien, Polen, Tyskland, Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, och Finland. Bekräftade observationer finns även i Österrike, Sverige, Norge, Frankrike, Schweiz, Italien, Slovenien, Nederländerna och Danmark. Mårdhunden ökar i dag i Europa, både sett till utbredning och antal.

Bevarande av den biologiska mångfalden är något som vi ska arbeta för i alla delar av vår natur, och genom en att skriva under på internationella avtal förbinder vi oss att skydda och ansvara för naturmiljön inom våra nationsgränser.

”Sverige som nation förband sig 1992 vid ratificeringen av Riokonventionen om biologisk mångfald artikel 8 punkt h att; ”förhindra införsel av, kontrollera eller utrota de främmande arter som hotar ekosystem, livsmiljöer eller arter”. Liknande skrivningar återfinnes också i de av Sverige ratificerade Bern- och Ramsarkonventionen samt Fågel- och Habitatdirektivet. European Strategy on Invasive Alien Species beskriver ett trestegssystem som de länder som berörs av dessa konventioner och direktiv bör följa.

Förhindra – Mest önskvärt och kostnadseffektivt. Kräver ett effektivt övervakningssystem.

Utrota – Kräver snabb upptäckt och respons.

Kontrollera – Skall förhindra spridning till andra områden och/eller långsiktig kontroll av populationen under en acceptabel nivå.

Våra grannländer Norge, Finland och Danmark har samtliga ratificerat dessa konventioner och har således förbundit sig i Finlands fall att förhindra spridning till angränsande länder och Sverige, Norge och Danmark skall förhindra invandring till sina nationer. De fåtal mårdhundsindivider som nu vandrar omkring på svensk mark skall enligt dessa konventioner utrotas.”