Vindkraft – en kraft som inte liknar vattenkraft.


Debatten om vindkraftens vara eller inte vara är ständigt aktuell.
De som ”hotas” av vindkraft i sin närhet reagerar ofta negativt, och namnlistor på – vindkraft nej tack” sprids snabbare än pollen i vårluften.
Saker som får folk att säg nej tack är sånt som

  • Vindbrus
  • förstörd utsikt
  • min favoritplats i skogen
  • dödar fåglar

Och jag kan förstå dessa oroliga människor.
Men hur är verkligheten för de som redan bor i vindkraftens skugga? Jag satt i somras ute vid havet och njöt av stillheten i trevligt sällskap när jag anade något bakom trädlinjen. och jo, där stod det ett gäng vindkraftsverk och snurrade. Jag kan inte påstå att det störde mig på något vis, även fast de var relativt nära.

Det som jag tänker försöka mig på i det här inlägget är en annan kraft – vattenkraften.
Den har funnits i vår närhet så länge vi kan minnas. åtminstone om man som jag bor i norra Sverige och har närheten till ett större vattendrag att relatera till.
Sätter man våra vattendrag under samma emotionella lupp som vindkraften så kan man enkelt konstatera att vanan med vattenkraften har gjort den osynlig för gemene man.
Våra lugna och stilla flytande älvar och åar har genom vana blivit norm för hur vattendrag fungerar och lever.
Precis som miljörörelserna nu slåss för de sista gammelskogarna så slåss vindkraftsmotståndarna mot etableringar av gigantiska väderkvarnar. Vindkraften vill gärna placeras på höjder, det kanske säger sig själv varför. Det blåser mest där. Och är det oländigt och brant att ta sig till dessa höjder, då är det inte omöjligt att det även är gammelskog som växer där man gjuta fundamenten till tornen.
Är så fallet då är kampen dubbelt engagerande – dels de närboende men även grupper som vill bevara gammelskog.

Men just det ja, vattenkraften skulle ju det här handla om..
Frågar man folk så har de flesta någon gång satt sin fot i ett naturreservat av något slag. Man har en uppfattning om vad gammal skog är för något, man kan relatera.
Men frågar du folk om de någonsin sett en vild orörd älv, då är svaret nog lite tveksamt?
Ja, kanske nån säger, jag var och tittade på fallens dag några gånger med familjen när jag var liten..

Och om sanningen ska fram, det är inte så konstigt att det inte är någon som på rak arm kan säga om det de sett något vattendrag i full frihet, för det finns inga sådana i Sverige.
Eller, nu överdrev jag, några finns det, men de är inte många och de är definitivt inte lätta att hitta.
Vad är då ett fritt och vilt vatten? Vad är det som så att säga definierar det fria och vilda?

  • Forsens brus
  • Underbar utsikt
  • Favoritplatsen är den brusande forsen
  • Fåglar som lever i och kring strömmande vatten.

Som ni ser så är det samma sak som med vindkraften, fast liksom tvärtom men ändå lika. Om vi i det här landet inte hade 2100 vattenkraftverk och därtill otaliga dammkonstruktioner för andra ändamål så skulle varje människa veta exakt vad ett fritt levande vattendrag var för något. Ingen skulle vilja förstöra sin ”favoritplats” längst med vattendraget för att någon vettvilling ville förstöra platsen med ett ynkligt liten vattenkraftverk.

Vandringshinder i Sverige.
Vandringshinder i Sverige. Skulle du ta dig fram här?

Verk som värk kanske du tänker?
Nja, fullt så enkelt är det inte. Annars hade ju den här texten varit onödig.
Hur ful och malplacerad vindkraften än är, hur illa marken än far just där man placerar dem, så är det trots allt en lokal åverkan. Den är mer emotionell än något annat.
Självklart är det inte så att gammelskog ska avverkas och det är inte bra att det dödas stora fåglar av vingarnas enorma kraft där de snurrar sina varv. Men på det stora hela så hotas inte den biologiska mångfalden.

Majoriteten av vindkraften är placerad i norra Sverige, av en slump i samma region som de flesta reglerade älvarna.
Så det är faktiskt lika delar tragiskt och humoristiskt när en aktionsgrupp mot vindkraft ståtar med sina plakat nere vid det lokala vattendraget och med sina skriva plakat vill värna sin orörda natur. Fast de är inte ens medvetna om att vattendraget de står vid är sedan lång tid tillbaka en spillra, en stilla åder som saknar all sin forna prakt.
Och vad värre är, den biologiska mångfalden är borta, den är inte mer.

Vad gäller skadan på den biologiska mångfalden är den påverkad i båda vattendragets riktningar.

Uppströms förhindras fiskar, kräldjur, bottenlevande insekter och mindre däggdjur att via vattnet eller via strandkanten att ta sig framåt/uppåt. Det får ju betydande konsekvenser på naturens alla aspekter av fortplantning och överlevnad.
Våra stora norrlandsälvar är ju inte älvar i ordets rätta bemärkelse, de är insjöar inbundna av vattenkraftsverk med lagom stort avstånd. Det är ju så att i en del av älven (insjön) kan det finnas fiskarter som inte finns varken uppströms eller nedströms.
Förutom att alla dessa betongkonstruktioner stoppar utflödet av livsviktigt sediment som innehåller mineraler av olika slag, mineraler som vattnets innevånare behöver för sin celluppbyggnad och som havet behöver för att motverka algblomning. Det vatten som ändå åker nedströms genom turbinerna i kraftverken och som tar med sig fiskar eller ålar spolar inte ut dessa på andra sidan. Nä, det tar stopp i turbinerna. Gigantiska rakblad som effektivt tar död på allt (nästan) Värst är det kanske för ålens fortlevnad. Den är utrotad till 97% i dagsläget. En art som har funnits i årmiljoner.
Ålen är en mystisk varelse på många sätt och vis. Jag läste Ålevangeliet för nåt år sedan, wow vilken bok. Ska jag nån gång i mitt liv leka författare, då är det en sån typ av bok jag vill skriva.
Nu ska jag inte bli långrandig och haka upp mig på just ålen, men det är en fascinerande, mystisk varelse som passar mycket bra som insteg i ditt bevarande av naturen. Här skriver Naturskyddsföreningen lite mer om vad som måste göras för att rädda ålen.

Älvräddarna är en förening med vattendragen som specialitet och som jobbar hårt med att skapa förståelse och kunskap kring vattenkraftens gigantiska skadeverkan på vår natur och dess biologiska mångfald.



Grunden för EU:s hållning att vattenkraft inte kan anses vara hållbar är ur vetenskaplig synpunkt oantastlig. Vattenkraft är möjligen bra ur klimatsynvinkel, eftersom produktionen skapar lite koldioxid per producerad kilowattimme. Men den skapar också enorma skador på biologisk mångfald och ekosystem; detta är ovedersägligt och klarlagt i snart kilometervisa vetenskapliga rapporter från hela världen.
Christer Borg – Älvräddarna

Strimlade i vattenkraftverkens turbiner. Omkring 80% av all fisk och ål dör den här döden när de ska nedströms

Jag vet inte om du hört om det nya uttrycket – grön taxonomi – det är EU som genom detta utryck skapat riktlinjer för att medlemsländerna ska genom systematiskt arbete förbättra livsmiljön, både för oss människor, men även för den biologiska mångfalden.
Kortfattat – Sverige är sämst i EU när det gäller åtgärder. Vi talar fint, men agerar helt och hållet i ägarintressen.

  • Skogsindustrin ska få fortsätta skövla skog
  • Gruvnäringen har fritt fram att spränga, gräva och exploatera vår natur
  • Vattenkraftsbolagen behöver inte på något sätt uppfylla EU:s Vattendirektiv – tvärtom så försöker våra poliktiker, från MP och högerut att skydda Vattenkraften från EU:s lagstiftning.

EU:s Vattendirektiv är sedan 2004 inskriven som svensk lag, och våra makthavare har alltså en lag att förhålla sig till. Det är inget godtyckligt mål eller flummig skrivelse – det är lag

VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?

I direktivet fastställs regler för att stoppa försämringen av Europeiska unionens (EU:s) vattenförekomster och nå ”god status” för Europas floder, sjöar och grundvatten senast 2015.

Specifikt innefattar detta att

  • skydda alla former av vatten (ytvatten*, markvatten*, inlandsvatten* och vatten i övergångszon*),
  • återställa ekosystemen i och kring dessa vattenförekomster,
  • minska föroreningar i vattenförekomster, och
  • garantera hållbar vattenanvändning av enskilda och företag.

VIKTIGA PUNKTER

Lagstiftningen ställer tydliga ansvarskrav på nationella tillsynsmyndigheter. De måste

  • identifiera enskilda avrinningsområden på sina territorium – det vill säga de omgivande landområden där vatten rinner ut i särskilda flodsystem,
  • utse myndigheter som hanterar flodområden i enlighet med EU-regler,
  • analysera varje avrinningsområdes funktioner, däribland effekterna av mänskliga aktiviteter och genomföra ekonomiska bedömningar av vattenanvändningen,
  • övervaka vattenstatusen i varje avrinningsområde,
  • registrera skyddade områden, såsom områden som används för dricksvatten och kräver särskild uppmärksamhet,
  • utarbeta och genomföra ”förvaltningsplaner för avrinningsområden” för att förhindra försämring av ytvatten, skydda och förbättra grundvatten och bevara skyddade områden,
  • se till att kostnaderna för vattentjänster återvinns så att resurserna används effektivt och förorenarna betalar, och
  • ge information och erbjuda samråd till allmänheten om sina förvaltningsplaner för avrinningsområden.

Årets rapport från Naturvårdsverket angående de 16 miljömålen kom just idag, när jag sitter och skriver det här inlägget. Av de 16 målen uppnås 1..
Sverige backar på många mål, där skogen är ett av dem. Men till skillnad från miljömålen så är Vattendirektivet inget mål utan en lag. EU har ramar för de bötesbelopp eller vite som varje land kan bli skyldiga att betala, och för Sveriges del, med tanke på att i princip ingenting av Vattendirektivet är genomfört, så är siffran astronomisk. Men tyvärr kommer lagen aldrig att följas, så som det alltid är när det kommer till statliga lagöverträdelser.

Men nu måste jag börja runda av det här alldeles för långa inlägget – tydligen ryms det mer ord än jag tänkt när jag liks börjar knacka på tangenterna.

Cirka 80 dammar i Värmland bedöms inte längre fylla någon funktion och kan komma att rivas. Nu går socialdemokraterna i fem kommuner samman i hopp om att rädda en stor del av dammarna.

– Det är en väldigt viktig fråga för många, säger riksdagsledamoten Mikael Dahlqvist (S).
Länk

Det är alltså i Värmland som en grupp politiker slagit sig samman över kommungränserna för att stoppa rivningar av dammar som inte länge fyller någon funktion, och där varje damm är ett vandringshinder och hindrar fiskar, ålar, insekter och till och växter från att spridas utmed vattendragen. Att stå och säga att dammrivningen ska medföra att sjöar torrläggs visar på total okunskap. Har man noll insikt i hur restaureringsarbetet utförs så gör man bäst i att vara tyst. Det här är en samling politiker som alltså tänker trotsa lagen. Nu är det ju inget nytt, det sker på nationell nivå, så en grupp kommunpolitiker vill ju inte vara sämre. men tänk om journalisterna som står där och intervjuar faktiskt kunde lagen? Tänk om de hade både kunskap och mod att fråga varför politikerna så trotsigt bryter mot lagen?

Nu är vattenkraften ingenting vi kan eller ska avveckla inom överskådlig framtid, men det vi kan göra, ja faktiskt är Sverige enlig lag förbunden att så göra, är att anpassa vattenkraften till modern lagstiftning.
Staten är undfallande och knäböjer så fort energibolagen kommer springande. Ni kanske har har hört talas om energiöverenskommelsen?

  • Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vattenkraft, där prövningssystemet utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan.
  • Reglerna för omprövning av vattenverksamheter som vattenkraftverk och dammar ska förenklas med hänsyn till behovet av att säkerställa en hållbar utveckling där våra vattenresurser inte kan betraktas som vilken resurs som helst.
  • Vattenkraftens utbyggnad ska främst ske genom effekthöjning i befintliga verk med moderna miljötillstånd. Nya anläggningar ska ha moderna miljötillstånd.
  • Fastighetsskatten på vattenkraftverk sänks till normalnivån av skatt på elproduktionsanläggningar, det vill säga 0,5%.

Det här är några av punkterna i den nya energiöverenskommelsen från 2016.
Så här har 5 riksdagspartier och energibolagen kommit överens. Det är bara ett krux – den här överenskommelsen följer inte lagen. EU:s vattendirektiv står över sånt här. Sedan kan våra politiker och bolagsdirektörer tycka vad de vill om den saken.
Skattebefrielsen på fastigheter som innebär miljardförluster för staten kompenseras genom höjda skatter på elräkningarna. Så det är du som elkund som får betala för att energibolagen ska investera i utbyggnad av bättre elnät och sådana saker. Nu grinar elbolagen för att staten inte skjuter till pengar till denna utbyggnad, de vill ju hellre dela ut dessa pengar i rena vinster.
Som en del av överenskommelsen så skulle energibolagen som sysslar med vattenkraft avsätta en i detta sammanhang, en struntsumma i en miljöfond – 10 miljarder – en miljöfond vars syfte är att frigöra pengar till att bygga bort vandringshinder, bygga vandringsvägar osv. den här satsningen är särskilt viktigt i de stora norrlandsälvarna. det är i dessa älvar bortfallet av den biologiska mångfalden är mest påtaglig. Nu slipper de dessa kostnader då Miljöpartiet lovat att de slipper norrlandsälvarna utan kan fokusera på mindre vattendrag i södra Sverige. Det är tragiskt helt enkelt.

Framtiden då?
Vattenkraften kommer vi nog att få dras med i 100 år till. Men vindkraften tror jag bara är en övergångsfas från kärnkraft och i viss mån vattenkraft och andra gamla energislag. Innovationerna som finns, både fysiskt och på ritbordet kommer att förändra vårt energilandskap monumentalt.
Självklart kommer de stora aktiebolagen att kämpa med näbbar och klor för att få behålla sina uppdelade monopol, men den lilla människan möjligheter till egen energiproduktion kommer att förändra spelplanen.
De gigantiska väderkvarnarna är borta om 50 år tänker jag.
De ersätts av såna saker som vindturbiner, havsenergi av olika slag, solenergi kommer att finnas inbyggt i varje liten pryl. Vätgas kommer att vara på en helt annan säkerhetsnivå. Termisk värme kommer att bli vanligare. Människan primära mål är att överleva och då kommer stora bolag och koncerner att ge med sig. Vi kommer att få fram politiker med en helt annan agenda än de vi har idag.
Och ja – jag är medveten om att den här texten är en kraftig förenkling av sakernas tillstånd. Det finns ju en del andra saker att väga in – Miljöbalken är väl den tyngsta pjäsen. Men så här tänker jag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.