Sala-branden är bara början..

Fortsätter att tänkta till kring den verklighet som heter låga – till mycket låga – grundvattennivåer i Sverige. Vad är orsaken och vad kan vi göra för att hindra nivåerna från att sjunka ännu mer? Att peka på den enskildes ansvar – duscha kortare tid, vattna ej rabatterna, tvätta ej bilen osv är ett typexempel på när staten och kapitalet sitter i samma båt (medan det ännu finns vatten). Självklart så klarar sig alltid de värsta förövarna – ty de är ”samhällsbärande”..

Plastön – den nya kontinenten.

Ett växande miljöhot som vi Sverige än så länge är förskonade ifrån, och mest troligt kommer vi aldrig att drabbas i våra vatten, men internationellt så ökar medvetenheten hela tiden och detta plasthot. Vi människor tycker det är otrevligt med skräp på våra badstränder, men ute till havs är det bokstavligen en kamp för överlevnad för miljoner fåglar och djur.

”Shame or Glory” – om en statussymbol vi måste klara oss utan.

En reklamfilm värd att se. Vår konsumtion av läsk och kolsyrat vatten på burk och PET-flaska bidrar till utsläpp av drygt 117 000 ton koldioxid per år. – Det hade avfärdats som otjänligt om det varit kranvatten. Odrickbart. För några år sedan visade sig en flaska Ramlösa rentav innehålla mer ­bakterier än vattnet från de offentliga toaletterna på Stockholms ­Centralstation.

200 – åren går men bloggen består.

Mitt lilla firande av min blogg – har nu producerat 200 inlägg av oerhört skiftande kvalité – allt från tveksamma till obegripliga inlägg har det blivit. Men jag tänker babbla vidare mot nya mål – mest för mitt eget kreativa välmående, men också för att nånstans få tro att det nånstans, nångång finns någon som läser och faktiskt förstår vad jag vill ha sagt. Eller nä – tror jag nöjer mig med kreativt välmående..