Av jord är du kommen….


I min värld går allting runt.
Av jord är du kommen, jord skall du åter vara, en av dom första religiösa citaten man lärde sig som liten.
Nog hände det att man tänkte lite så där pojkaktigt på vad dom orden innebar?
Av jord är du kommen, konstigt värre..

Jord skall du åter varda, det kunde man faktiskt förstå, för när man tillbringade stora delar av sommarloven hos farmor och farfar på landet, med häst, kor, grisar och del andra djur så fick man en insikt i det här med att varda jord, för på en bondgård är döden ständigt närvarande och helt naturlig. En gris kanske skulle slaktas och bli en del av vår mat, och allt som inte gick att ta tillvara, det grävdes ner i skogen.
Där lärde farfar en att om nån vecka då är allt detta borta, då har det återgått till naturen. Räck upp en hand den som inte tror att vi nyfikna pojkar var tvungna att kolla om det stämde? Mycket riktigt, det mesta var borta, men lite fanns kvar och det var nog tur, annars hade vi säkert grävt gropar i vild förtvivlan för att hitta rätt ställe. Dessa upplevelser gjorde att man lärde sig värdesätta liv på ett väldigt naturligt sätt.

Dessa somrar på landet var nog dom bästa sommarlov man kan tänka sig. Dels var man ute från morgon till kväll, man fick äta jordgubbar så mycket man orkade. Vi byggde kojor, vi fiskade och vi tog del av vuxenlivet. Allt hade sin förklaring, och allt var begripligt. Ingen förbjöd oss gå och fiska, ingen förbjöd oss att bygga kojor, nästan inget var förbjudet, men förmaningar om att vara försiktiga fick vi. Och man insåg faktiskt vad som kunde hända om man inte tänkte efter, för döden visste man vad det var.
I dag skulle föräldrar polisanmäla den farförälder som lär barnbarnen ta del av det verkliga livet på det sättet, för barn måste skyddas mot allt, hela tiden.

Mitt naturintresse fick naturligtvis sin början här, och insikten om naturens rundgång började gro i den lilla pojkens knopp. Åren gick och när man t ex såg ett naturprogram från Afrikas slätter där en grupp lejon tog en zebra kände man med zebran men även med lejonen, för man visste att det är naturens gång.
När sedan ord som kretslopp, återvinning, kompost började användas så föreföll det helt naturligt att ta till sig vad dessa ord innebar. På nått sätt var dom så självklara att man förvånades och förundrades att det finns dom som inte tror eller arbetar för ett sådant liv. Vad är det dom inte inser? Vad i detta är det som förnekas?

Jag tillhör dom som aldrig vill sluta lära, aldrig sluta läsa, och på sistone har jag blivit en sån som vill dela med mig av det som puttrar i knoppen. Därav denna blogg, helt osynlig och totalt oläst, men det viktiga är att få skriva ner mina tankar på pränt. Kanske det är denna önskan om att få dela med sig av sina tankar som gjort människan till den klart dominerande arten på jorden förnärvarande?

Då man läser historiska artiklar så är det mest anmärkningsvärda att tänkare och visionärer alltid motarbetades, främst av religiösa samfund.

Dom första tankarna på att jorden var rund
Galileos tankar om att jorden kretsar kring solen, och att jorden är del av ett roterande universum.
Gaiateorin – den går ut på att alla levande organismer är en del av en samverkande biosfär. Detta är en relativt ny och ännu ej helt accepterad teori på alla plan. Att den funkar i vissa sammanhang är dock redan klarlagt och bevisat.

Politik – några förespråkar förnyelsebara och återvinningsbara miljöåtgärder och andra ser fossila bränslen och kärnkraft som enda utvägen.
Darwin – teorin om att människan är en del av utvecklingen och inte placerad på jorden av en skapare, den s.k intelligent design.
Matcirkeln, den sunda och förnuftiga cirkeln för hur vi ska äta.
På senare tid är det tankar som naturliga kretslopp som ifrågasätts.

En het debatt just nu är vargens vara eller icke vara. Alla förespråkare för vargen hävdar att vargen utgör en naturlig del av vår fauna och att den fyller sin plats i ekosystemet. Som exempel – ett område med mycket älg genererar en del betesskador, främst för att skogsindustrin idogt anammar dom skogsbruksmetoder som varit gällande i ett flertal decennier, nämligen att man konsekvent ska röja bort sly och ris från skogen. Detta medför en viss matbrist för älgen som då tvingas äta skogsbolagens plantor. Om en varggrupp skaffar revir i detta område så ändras genast älgens inflytande på växtligheten. Vargens jakt på mat riktar sig främst efter älgen, och introduceras varg så inverkar det naturligtvis på älgstammens storlek. En minskad älgstam ger minskade betesskador, men främst ökar vargens närvaro den biologiska mångfalden. Deras byten ger mat åt många djur och fåglar. Mat som annars är en bristföda, förutom några månader på hösten när älgjakten skapar ett överflöd av mat. Det sker även reglering av t ex rådjur i skogen, då dess främsta fiender, räven och till viss del Lodjuret minskar i antal. För vargen ser främst räven som en konkurrent och jagar räv när tillfälle ges. Så rådjuren ökar då i antal, vilket efter några år, trots vargens ankomst ger en ökad rävstam. Växtligheten blir en annan då älgen minskar. Så den biologiska mångfaldens cirkel sluts i ett nytt kretslopp.

Samhällets stora överlevnadsfråga är detta om våra bränslen, ändliga eller oändliga, miljövänligt eller miljöfarligt, framtidsbränsle eller forntidsbränsle? Klimattroende eller klimatförnekare?
Listan på motsatser i denna debatt kan göras lång, men ett mönster kan man urskilja, den grupp av människor som tror på kretslopp och återvinning och den grupp som består av ändliga metoder och resursslöseri.

Om man tittar historiskt så kan man faktiskt se ett mönster – det har alltid funnits människor som uppfattat människan och livet, och för all del vår biosfäriska fortlevnad som en del av ett kretslopp och så finns det förnekare.

Man kan nästan kategorisera olikheterna i figurer, det finns sådana som tror på cirklar och livscykeln till sådana som lever livet på ett rakt streck, en pil som tenderar peka nedåt, en evigt ökande lutning som till slut är för brant för att gå uppför. Alltifrån Galileos teori om att jorden cirklar runt solen som motarbetades av kyrkan, till dagens kretsloppsteorier kontra enkelspåriga bakåtsträvare som fullständigt ignorerar framtiden för sin egen vinnings skull.

Finns det någon som tror att mänskligheten vore den ”framgångssaga” den trots allt är om dessa linjegående människor hade fått bestämma hela vår evolution?
Tänk bara på den stackare som kom på hjulet, vilket motstånd denne måste ha mött?
Fast, för att hjulet skulle bli den framgång den nu blev, så krävdes det samarbete mellan två hjul, så den som ”uppfann” axeln emellan är tyvärr bortglömd i historieböckerna. men efter axelns intrång kan man väl nästan säga att hjulet är kretsloppets främsta företrädare?
Sett från min egen erfarenhet så finns det några stora skiljelinjer mellan cirkelmänniskor och linjefolk – en av dom främsta skillnaderna är detta med egoism och girighet.
Cirkelmänniskor känns enligt mig betydligt mer givmilda och generösa, man tar till sig andras problem, man är helt enkelt mer empatiska.
Linjefolk är enligt mig mer benägna att gå med skygglappar på och främst skotta för sig själv, och att avfallet hamnar på grannen är av mindre betydelse.
Människans framgång bygger helt och hållet på samarbete, kommunikation och utbildning. Det ena ger det andra som ger det tredje kan man säga.
Så frågan man ställer sig är – Varför är människor i regel så undfallande gentemot dessa linjeinriktade människor? Bottnar det hela i vår önskan om att få tillhöra en helhet, där det viktiga är samtillhörighet och innehållet är av mindre vikt?

Vad krävs då för att bryta detta ”medärva” mönster att följa den som ryter högst?

Samarbete – att ge och ta ansvar. Åter till hjulets tillkomst, vilken nytta hade ett hjul gjort? Framgång med hjulet krävde samarbete. Hade det bara tillverkats ett hjul så hade det nog hamnat i dåtidens kökkenmödding, nu förekom men all säkerhet en del samarbete, och del kommunikation för att skapa ett till hjul och en axel som förband dessa två hjul!
kommunikation – Att delge information till alla. Hjulet är skapat och vi har arbetat fram en axel, så vad ska vi nu göra av denna uppfinning?
utbildning – den punkt där människan skiljer sig mest från andra däggdjur. Förutom att lära våra små barn det mest elementära för artens överlevnad så lär vi ut om andra arter, om symbioser, om gott och ont, om rätt och fel.
Okunniga människor är linjefolkets bästa material för att bygga sina stigar på.
Lär dina barn hur man skapar ett hjulpar och delge all information du kan, så kommer det nog att poppa en del goda idéer på hur man kan vidareutveckla detta hjulpar.

Så hur vidareutvecklar vår generation hjulet och dess hjulaxel? Är den värd att vidareutveckla i ett evigt kretslopp, eller ska vi sätta den i rullning på den allt mer lutande linje som närmar sig jordens ättestupa i allt högre hastighet?
Vems ansvar är det att vi överlämnar en fullt fungerande värld till våra efterkommande?
Vem ser till att vidareutveckla människan och tar vara på det samarbete som vi utvecklat genom årtusenden av evolution?
Ska vi överlåta det till skolan? Ska det ansvaret ligga på våra folkvalda?
Eller, hemska tanke, ligger det på ditt ansvar att jorden får en chans till överlevnad?
Den samvetsfrågan överlämnar jag till dig!!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s