Jepp – jag är tillbaka. Har haft (har fortfarande) en jobbig period kring min hälsa (ekonomisk) men nu har jag kraftsamlat och plitat ihop några tankar jag haft ett tag kring svenskens förhållningssätt till våra djur. Som vanligt så drar man saker till spets, i syfte att provocera och väcka engagemang. Så varsegod – mina tankar kring svensken och omvärlden..
Ett växande miljöhot som vi Sverige än så länge är förskonade ifrån, och mest troligt kommer vi aldrig att drabbas i våra vatten, men internationellt så ökar medvetenheten hela tiden och detta plasthot. Vi människor tycker det är otrevligt med skräp på våra badstränder, men ute till havs är det bokstavligen en kamp för överlevnad för miljoner fåglar och djur.
Det här är blir ett kort inlägg i vargdebatten. den senaste veckan har det florerat artiklar om hur farlig och närgången vargen är. All tillgänglig forskning visar på den totala motsatsen, och jag har inte sett några andra bevis än att så är fallet.
God jul och ett gott nytt år önskar jag eder. Sällan har man känt att tomten existerar mer än man gör just nu. Att lilla vi vunnit en kamp mot ett stot företag samt en trilskande myndighet känns overkligt, men rättvist. Torv är fossilt – torv är den enda konstanta kolsänkan..
Mina egna erfarenheter när det gäller detta med att mata våra vinterfåglar under den bistra och matfattiga vintern.
En reklamfilm värd att se. Vår konsumtion av läsk och kolsyrat vatten på burk och PET-flaska bidrar till utsläpp av drygt 117 000 ton koldioxid per år. – Det hade avfärdats som otjänligt om det varit kranvatten. Odrickbart. För några år sedan visade sig en flaska Ramlösa rentav innehålla mer bakterier än vattnet från de offentliga toaletterna på Stockholms Centralstation.
Ett bildspel från ett reservat i Umeås utkant.
