Elbilen – den största miljöboven?


Att vi måste fasa ut den oljebaserade livsstilen är vi alla överens om. Det gäller inte bara som drivmedel utan i lika hög grad gäller det den plast som snart översvämmar vår jord. Att det numer spolas upp döda valar på stränderna med magarna fulla av plast är så obeskrivligt tragiskt.

Likt så många andra så såg jag elbilen som som det miljövänliga alternativet, att susa omkring i tysta miljövänliga bilar måste ju låta som en dröm.

Motståndarna till elbilar pekar på den elektricitet som krävs för att ladda batterierna – vart kommer den ifrån? Att ladda batterier med ström från kolkraftverk låter ju inte så smart, eller att börja bygga nya dammar i våra stora älvar, eller en utbyggd kärnkraft – inget av alternativen låter ju särskilt miljövänligt..

Men, problemet är betydligt mer djupliggande enligt mig, för ska vi tala om att vi måste fasa ut fossila bränslen, då måste vi först definiera vad som är fossila bränslen.

Det här är en text som legat på jäsning ganska länge. Jag har sökt fakta om branschen jag tänkte skriva om, saker som antal gruvor och så vidare, men jag har gått bet på det då de flesta uppgifter ligger bakom betalväggar, och som fattig bloggare har jag inte råd att låsa upp sidor där jag kanske inte ens finner det jag söker, så jag plitar ihop mina tankar ändå. det är ju mina tankar som ska fram, faktasökningen överlåter jag till de med mer resurser.

 

Den mest klassiska bilden av fossila bränslen

 

Kort sagt så är den allmänna bilden att olja och kol är att anse som fossila bränslen, men enligt mig så borde man ju i ärlighetens namn inbegripa allt som på något sätt grävs upp från berggrunden kallas fossilt – för det som ligger begravt i våra urberg är ju en del av den fossila världen.

Vi talar ju ett fossilfritt samhälle – då måste vi utesluta allt fossilt material, i alla fall fossilt material som ska bli drivmedel.

Och var med dessa tankar jag började fundera över detta med elbilar – hur miljövänliga är dem egentligen?

Inte alls om du frågar mig.

 

Australia must act quickly and decisively to take advantage of its leading position in the global lithium resources market, or risk missing out on what could be a $2 trillion value supply chain, a new report has warned. Länk

 

Citattexten ovan symboliserar exakt vad det handlar om, en fortsatt jakt på pengar,, stora pengar, ja rent av gigantiska summor pengar.

Oljeindustrin har sedan länge insett att slaget är förlorat, annars skulle de med alla medel försöka hålla sig kvar på marknaden med kraftigt sänkta oljepriser. Men nu gör de tvärtom, maximerar priserna för att få ut så mycket som möjligt under den tid de har kvar. Den fossila infrastrukturen tillhör världens mest dominanta marknader och mycket av världsekonomin vilar på dess axlar. Och detta är våra politiska ledare djupt medvetna om. En aktievärld utan oljeindustri är en otänkbarhet,, men det finns en liknande  infrastruktur som genererar samma summa pengar och det är den globala gruvindustrin. Gruvor är nästan uteslutande säkra investeringar (under förutsättning att gruvan kommer igång) och är nu världen överens om att jordens räddning är att fasa ut oljan, ja då är gruvor ekonomins räddning. så hur kan man då öka antalet gruvor utan att orsaka ramaskri – för alla vet ju att gruvor är minst lika miljöförstörande som olja – jo, man ska rädda världen med batterier..

 

En överblick över jordens alla gruvor 

 

 

Dessa gruvor bryter all tänkbar metall, ska vi se till vad oljeindustrin behöver för att sälja sin olja, så är det fordon som ska tillverkas, och till fordon behövs i  huvudsak järnmalm och aluminium – två av jordskorpans vanligaste metaller – vilket innebär att man vid brytning får relativt mycket användbart material per brutet ton berg.Trots att man får relativt mycket material per brutet ton så ligger ofta vinsten för gruvbolaget i de små förekomsterna av ädelmetaller som finns i malmen. Vi talar mikrogram per ton här..

Ser vi då till dem mineraler som krävs för tillverkning av elbilar eller snarare de batterier som dessa bilar ska nyttja som drivmedel så ser nyttjandet per ton helt annorlunda ut, vi talar om förekomster ofta mindre än guld.antalet gruvor som måste påbörjas är svårt att få fram siffror på, men vi kan nog anta att det handlar om flera hundra. Att addera en massa nya gruvor till de redan befintliga är ingen miljösmart lösning.
Här skulle jag ju kunna lägga in en uppsjö av bilder som visar förorenade områden från jordens alla hörn, men det är bilder som med jämna mellanrum dyker upp i ert nyhetsflöde, så dessa bilder skippar jag i det här inlägget.

Vi kan fokusera på en av dessa metaller – Kobolt – en väldigt sällsynt metall som främst återfinns i en enda region på hela jorden – nämligen i Kongo. Brytning förekommer på många andra håll, men Kongo är den totala dominanten gällande Kobolt

 

Den elektroniska apparat du nyttjar för att läsa denna text innehåller kobolt som nästan med 100% säkerhet brutits av dessa barn och deras kamrater

 

 

Benchmark Mineral Intelligence har gjort en analys av Teslas gigafactory när den står klar med full kapacitet 2020. Det beräknas att det finns ett årsbehov av 7000 ton vilket kan jämföras med hela världens samlade produktion på 124 000 ton. Länk

 

Tesla – föregångaren inom utvecklingen av elbilar kommer om deras egna prognoser att hålla sig med Kobolt i ungefär 15 år – men då ska vi ha i åtanke att Tesla är en pytteliten biltillverkare med högt räknat 100 000 producerade bilar per år. Jämför man med den största, VW-koncernen som storsatsar på elbilar, då blir det svårt att förstå varifrån all kobolt ska komma. Kom också ihåg att mellan dessa två ytterligheter finns en massa andra biltillverkare som också ska in i kampen om dessa sällsynta metaller.

 

Tysk media skriver att koncernen Volkswagen AG sålde 10,7 miljoner bilar (av märkena Volkswagen, Audi, Porsche, Skoda, Seat, Bentley, Lamborghini och Bugatti) under 2017, en uppgång från 10,3 miljoner bilar 2016, året då många trodde att Volkswagen skulle backa i och med den då färska dieselgate-skandalen. 10,7 miljoner bilar är en ny toppnotering, inte bara för koncernen utan även under hela bilindustrins historia. 

Volkswagen kör igång en jättesatsning på elbilar. Med start 2022 ska totalt 16 fabriker bygga koncernens elbilar, och Volkswagen har säkrat batterikontrakt på motsvarande 200 miljarder kronor. Ytterligare kontrakt ska skrivas för uppemot 300 miljarder kronor.

Målet är att bygga tre miljoner elbilar årligen 2025. Volkswagen ska lansera 80 nya eldrivna modeller.

 

Batteriet som tillverkas lämnar ett stort avtryck vad det gäller utsläpp – främst av CO2, faktum är att det motsvarar utsläppet av en hel bil

En bil som skall klara 50-60 mils körning utan laddning, har batteri på uppemot 100kWh, vilket kan ge upphov till 15-20 ton klimatutsläpp under tillverkningen. Då kan en snål diesel rulla 15-20 000 mil, på samma klimatutsläpp som elbilen haft bara för att producera batteriet, till det kommer tillverkningen av själva bilen som brukar ligga på snitt 10 ton per bil.Den allmänna uppfattningen är att man ska byta ut olja mot batteridrift, men för att utsläppen ska minska så skulle ju det förutsätta att man vid någon särskild punkt slutar tillverka nya elbilar och det endast är den befintliga bilflottan som får köra på våra vägar.
Laddar man sedan elbilen med ström från kärnkraft, då gynnar man gruvindustrin ännu mer, och utsläppen från dess gruvor är de värsta som finns. Vattenkraft genererar väldigt höga utsläpp, faktiskt en illa dold utsläppskälla.

 

 

Och när det gäller dessa siffror så är det alltså bara utsläpp i luften, men minst lika viktigt är utsläppen i naturen. Alla dessa gruvor med sina anrikningsverk och smältverk och så vidare behöver enorma mängder vatten,, helt ofattbart stora mängder, och för att tillgodose det behovet så nyttjas floder och älvar eller så leder man helt enkelt om stora vattensystemen till den plats där gruvbolaget har sin produktion. Och självklart så hamnar oerhört mycket av avfallet i naturen och i vattendragen.
I Sverige skryter gruvbolagen gärna om hur säkra deras anläggningar är, och det är sant, ur ett internationellt perspektiv, men i de flesta av de länder där dessa metaller bryts är miljöhänsynen försumbar, om ens existerande. Där förgiftas naturen, vattnet och människorna helt skoningslöst.

För att ge en liten förståelse för hur ofantligt mycket vatten det krävs för att underhålla gruvindustrin hittade jag denna illustration. Den gäller för kol, men mängden vatten är rätt lika för all brytning. Och detta vatten är ju bara ett lån, steg två är tillbaka i ån.

 

 

Lågt räknat så är antalet gruvor med skadliga utsläpp nästan 1000 stycken. Jag såg en siffra att man räknar med att omkring 1 miljard människor bor i eller i direkt anslutning till förgiftade mark och vattenområden.
Att vi går från en kortsiktig och miljöskadlig olja till ett än mer kortsiktigt och minst lika miljöskadligt gruvbaserad alternativ är ju ingen lösning, det är snarare att göra jorden en enorm björntjänst. Det talas en del om man ska återvinna batterierna för att vara så miljövänliga som möjligt, och för att metallerna helt enkelt inte räcker till nya batterier inom en snar framtid. Men innerst inne tror nog ingen att det är en lösning som håller. Tillverkarna lever på att skapa nytt, och marknadsekonomin har ingen vinst i återvinning, då inträder snart en depression inom världsekonomin.

Listar ett gäng av de sällsynta metaller och mineraler som världs bolag slåss om –

Här är de kritiska mineralernas användningsområden

Antimon – Flamsäkra material, kemikalier

Beryllium – Telekommunikation, flygindustri

Flusspat – Stål- och aluminiumframställning

Fosfor – Konstgödsel

Gallium – Integrerade kretsar, solceller

Germanium – Fiberoptik, elektronik

Grafit – Batterier, bromsar, stålframställning

Indium – Plattskärmar, solceller, elektronik

Kobolt – Superhårda legeringar, flygindustri

Koppar – Elektronik, byggnader, industri­maskiner

Litium – Batterier, keramik, smörjmedel

Magnesium – Lättviktslegeringar, kemiindustri

Molybden – Stålindustri, legeringar

Nickel – Elektronik, legeringar, hushålls­apparater

Niob – Stålindustri, flygindustri

Platinagruppen – Katalysatorer, smycken

Sällsynta jordartsmetaller – Magneter

Tellur – Legeringar, solceller, termoelektronik

Tantal – Legeringar, kondensatorer

Volfram – Superhårda legeringar, oljeindustri

Zirkonium – Keramik, legeringar, kemikalier

 

En sista bild – den är från Kongo och visar en läkare som forskar på fosterskador i ett av de gruvområden som bryter Kobolt.. Hur säker skulle du känna dig om din läkare kom på salen i denna utstyrsel? Vill du förklara för oroliga föräldrar att vi tyvärr måste förgifta er och era barn för vi ska rädda världen med er Kobolt?

 

 

Vad är då lösningen? Tja, jag tror Toyota är rätt ute med deras hybrid-modeller. Vanliga förbränningsmotorer där du kan tanka alltfler olika biobränslen tillsammans med små batterier som hjälper bilen i lägre farter. Och mer då? Att oljan finns kvar är nog bara att acceptera, men ska tvingas till oerhört hårda miljökrav (där är faktiskt bilsport och främst F1 ledande i kravbilden). Det allra miljöbästa är ju om vi inte behöver bryta mer metaller för att bygga ny motorer, utan om vi kan konvertera dagens motorer till att klara av de biobränslen som måste fram så är mycket vunnet. Vätgasbilar är också en lösning,, så som det bästa för naturen – mångfald – så tror jag detsamma för motorvärlden. I USA görs en hel del försök med att odla alger för att skapa energiodlingar. Alla dessa lösningar är fullt genomförbara, men som jag tidigare nämnt, det saknas politisk vilja att förändra de ekonomiska strukturerna.
Men du ska inte sluta kämpa, äger du en bil så krävs det förmodligen inget större ingrepp för att göra din motor kompatibel med t ex etanol. Ofta räcker det att byta slangar och en eventuell justering i datan.
Och en utbyggd kollektivtrafik är ju självklart att önska – tänk ändå att lilla Estland infört gratis kollektivtrafik i hela landet, dygnet runt, året runt.
Ja som ni förstår så har jag ingen lösning, men kortsiktig och samtidigt storskalig gruvdrift är inte svaret, så mycket kan jag säga.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.