Pappa – har det funnits nåt som hetat Nationalpark?


Oj, det var verkligen ett ord man aldrig trodde man skulle höra igen? Vart hittade du det ordet?

– Det är en skoluppgift där jag ska skriva om fördelarna med att stora internationella företag får tillgång till naturens alla ämnen så att du och jag och alla vi känner ska ha obegränsad tillgång till saker som mobiler, nya elbilar och annan elektronik. Stämmer det verkligen det som läraren sa att det förr i tiden fanns bakåtsträvande människor som inte ville att alla barn på jorden skulle få nya mobiler varje år?

– Riktigt så var det nog inte, utan det handlade om att det fanns människor som ville att vi skulle hushålla mer med jordens resurser och inte förstöra naturen helt ostraffat. På den tiden fanns det  något som kallades för miljöorganisationer, en samling människor som gemensamt kämpade för att bevara och skydda vår jord. Ett av sätten var att få politiker att instifta Nationalparker, stora landområden som ansågs särskilt känsliga eller fina, stora områden där djur strävade fritt, även rovdjur hade det skyddet,, ja inte i Sverige, men i andra länder ville man även skydda rovdjur. Men det viktigaste skälet till att det fanns såna parker var ett man vill bevara naturen orörd, så att du skulle kunna ta din familj på semester och njuta av den fina naturen, på naturens villkor.

-Nu hittar du på pappa! Fanns det sånt i Sverige?

-Ja det fanns faktiskt omkring 30 stycken såna runt om i landet, och det fanns dessutom något som kallades naturreservat, och såna fanns det många tusen av. reservaten var också skyddade områden, fast inte lika hårt skyddade. Sen fanns det en massa andra former av skydd också..

-Men pappa, vad du är rolig.. Du säger så många roliga ord – Nationalpark, naturpreservat, semster,,, du måste hjälpa mig med läxan och inte hitta på saker, då får jag ju underkänt och tappar min skolpeng..

-Nädå det är sant, men vart hittade du ordet Nationalpark?

-I den här broschyren från Internationell steel for green life – där står det att Nationalparker är särskilt utvalda områden avsatta för företag för att säkerställa tillgången till metaller och mineraler för vår framtids säkerhet och tillfredsställelse.

-Va? Får jag läsa,, det låter ju helt absurt?

-Varsegod,, jag håller då med läraren som säger att frihandelsavtalen som kom till för 30 år sedan verkligen räddade oss från dessa miljöbevarande dumskallar.

-Vänta ett tag, jag ska hämta ett gammalt fotoalbum

-Ett vad?

-Kommer strax, vänta… Här ska vi se, det här ett album med bilder som jag har sparat.

-Men pappa, varför har du inte sparat bilderna i molnet?

-Sånt fanns inte på den tiden..

-Men huuur gammal är du egentligen?

-Jaja,, titta här, det är från när jag och din mamma reste på vår första resa tillsammans. Vi valde faktiskt att resa runt i Sverige för att besöka just Nationalparker. Här är vi och besöker Fulufjället – på den tiden ett väldigt populärt utflyktsmål. Det låg ganska nära stora städer och det var otroligt vackert där. här är en bild från Njupeskär, Sveriges högsta vattenfall.

 

-Åå, vao, det ser ju läckert ut,, kan vi också åka dit?

-Du får dra ner dina it-glasögon från pannan och beställ – Njupeskär, nutid.

-Men, det är ju inte samma ställe??

 

Picture from International steel for green life – Njuepskar: provider of minerals for your comfort

 

 

-Jo, det är samma ställe, så såg Njupeskär ut när jag var ung.

-Det var nog finare förr!!!

 

Det är mycket prat om den dystopiska – Handmaidens tale – en berättelse om ett fascistiskt framtidssamhälle, ett viktigt tidsdokument över vår samtid. tyvärr har det samtidigt skett saker i det ”fördolda”  som tyvärr är 100% med verkligheten överensstämmande.
Vi lever nu i en tid med frihandelsavtal –

Det första är

Ceta är nämligen inget vanligt handelsavtal. Att sänka tullar är okontroversiellt, men värre är det med de delar av avtalet som förbinder Sverige att bevara genomförda privatiseringar, både existerande och framtida. Som om inte detta räckte ges kanadensiska investerare möjlighet att stämma Sverige utanför nationella domstolar om vi exempelvis lagstiftar för att stärka klimatarbetet eller återreglera skola och välfärd. Trots detta har avtalet under ”frihandelsflagg” seglat förbi både riksdagsutskott och medieredaktioner utan att någon höjt på ögonbrynen. Länk

 

 

Två utklipp från texter om CETA – frihandelsavtalet mellan Kanada och EU

Även svenska myndigheter som Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har uttryckt farhågor om att CETA kan bromsa nationella skärpningar av miljöpolitiken. Det finns även en pågående debatt om den särskilda domstolsliknande funktion som ska inrättas verkligen är tillåten enligt EU-rätten.

– Självklart ska utländska bolag behandlas rättvist, det är också viktigt för spridningen av ny miljöteknik. Hela EU-systemet och WTO-systemet finns till för att skydda dessa intressen. Men det här avtalet känns ofärdigt och förhastat, trots all tid förhandlingarna tagit.

I förra veckan kom EU-domstolens dom i Achmea-målet som innebär att de egendomliga tvistlösningsmekanismerna i den här typen av avtal kan strida mot EU:s regelverk. Riksdagen bör avslå propositionen eller åtminstone skjuta upp beslutet tills dess att oklarheterna lösts ut.

– Här arbetar vi i decennier för att få till bindande avtal om klimat och andra miljöfrågor. Men det vi ständigt misslyckas med är att få till stånd internationella miljöavtal med ordentliga sanktioner som går att ta till domstol. Det är därför frustrerande att se nya handelsavtal riskera att utvecklingen går åt fel håll , säger Oscar Alarik. Länk

 

Detta avtal är nu undertecknat och klart, trots att de juridiska följderna inte är helt utredda. CETA är bara det första av ett antal avtal med ett enda syfte – att stärka de internationella företagens makt över de länder som undertecknat avtalen. På tur står TTIP – samma typ av avtal mellan USA och EU

Den största faran är att texten i dessa avtal är hemliga, och det går inte att stoppa nu när det är undertecknat och klart.

Om man till exempel tar den långdragna kampen på Gotland om att skydda ön från ett enormt kalkbrott som bland annat mest troligt kommer att tömma så gott som hela ön på rent dricksvatten så kan man ju undra om det finska företaget som vill bryta kalken vägrar ge upp kampen då de sitter med kunskap om vad dessa frihandelsavtal kommer att innebära. Även om avtalen är skrivna med USA och Kanada, så får det ju betydelse även för företag inom EU. Eftersom rätten till fri företagsamhet är överordnad all annan lagstiftning så kommer det att innebära att även lokala företag kan dra enskilda länder inför denna frihandelsdomstol.

Av konkurrensskäl så kommer dessa domstolar även att tillåta företag inom EU att nyttja våra naturresurser för deras egen vinnings skull.

Och de politiker som stod på barrikaderna och stoppade kalkbrytningen och gav det lagstadgat skydd –  gjorde det förmodligen med kunskapen att när de nåt år senare undertecknat CETA, därmed även gett det finska bolaget segern över kalken på Gotland. Satt de med den kunskapen så kan lagskyddet de gav Ojnareskog snarare betecknas som en pyrrhusseger eftersom de därigenom möjliggjort för företag att via domstol ifrågasätta naturskydd i andra delar av Sverige och EU.

Vad duger nuvarande lagstiftning till när dessa gigantiska företag vill ta sig rätten till att exploatera våra vår skyddade natur eller våra orörda vattendrag?

EU har försatt sig i en rävsax som kan bli omöjlig att ta sig ur, förutsatt att man nu har för avsikt att försvara våra gemensamma miljölagar..

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.