Jepp – nu är det dags för lite mer prat om hampa.
Som trogen läsare av denna blogg så har du inte undgått att läsa om min vurm för hampa. En oslagbar gröda som producerar allt från det klassiska hampasnöret till textil, till nyttig mat och som ett fullgott drivmedel (både bensin & diesel).
Även här uppe i Västerbotten får man ut minst två skördar per säsong – helt utan bekämpningsmedel eller konstbevattning.
Och – det handlar i vanlig ordning om industrihampa (Cannabis sativa)- en gröda fri från de drogsubstanser som vanligtvis förknippas med dessa växt.
I det här inlägget så ska jag fokusera på hampa som ersättning för olja i vardagslivet.
Alla människor har ett hem proppfullt av plastprylar, just precis överallt du tittar så finns det oljebaserade produkter, produkter som tyvärr allt för ofta irrar sig förbi vår sopförbränning och hamnar i naturen. Och allt som hamnar i naturen hamnar så småningom i havet. Och ingen har väl missat den rapportering som sker kring all plast i världshaven?
Öar av plast, stora som kontinenter flyter omkring och den mikroskopiska plast som hela tiden lossnar blir misstagen för olika sorters plankton, och blir därefter föda för miljoner fåglar och fiskar. Nu har det även börjat flyta iland valar med sina magar fulla av plast. Alla dör de utsvultna med magen full – av plast.
Industrihampa har svårt att slå igenom, eller snarare göra comeback i det svenska jordbruket. Tyvärr saknas det statligt stöd och riskkapitalet är förmodligen för okunniga inom området för att våga investera. Det finns ett fåtal odlare som kämpar men de för en tynande tillvaro, men jag hoppas det ska vända.
Den här bilden visar hampans alla användningsområden
I det här inlägget tänker jag knyta ihop hampan med plast, och det är det som gör grödan som komplett, allt på växten går att nyttja, det finns inget spill. Förutom den essentiella oljan – den mest kompatibla vegetabiliska oljan för människan så går även bladen och stjälken att nyttja. Och för plasttillverkning som använder man stjälken.
Några av alla de saker man kan göra av hampa
Men för att återvända till havet så kan man faktiskt göra nytta genom att börja med hampaplast. Om till äventyrs ditt hampaplastskräp skulle missa sopförbränningen – så gör det ingenting. Hampaplasten är biologiskt nedbrytbar, och med ett relativt kort tidsspann dessutom. Det som gör det hela ännu bättre är att under produktionen av dessa produkter så är det fullt möjligt att blanda in mineraler och vitaminer – t ex Tiamin – Vitamin B1 – en vitamin som det råder stor brist på i naturen (pga av mänsklig påverkan = vattenkraftsdammar). Så oavsett om ditt skräp hamnar på en soptipp eller flyter ut i havet så kommer det naturen till godo. Tänk er en soptipp där avfallet bryts ner och tonvis med vitaminer och mineraler sugs upp av marken och göder våra marker och vattendrag.
För den som vill fördjupa sig i detta om hur och varför vi har Tiaminbrist så rekommenderar jag varmt bloggen Save the baltic som på ett mycket bra sätt redogör för orsak och verkan kring detta med tiaminbristen. Det är ett känsligt ämne då orsaken av allt att döma inbegriper våra giganter inom elproduktion, och dessa är tillsammans med skogs och gruvindustrin heliga kor, som i sina vinstintressen systematiskt dödar vår natur.
Faktum är att det redan i dag finns en marknad där hampa säljs som fiskmat. Tänk att kombinera vårat behov av plastprodukter med kretsloppsalternativ som i andra änden blir mat i naturen?
Jaja, som vanligt så tenderar jag att bli allt för långrandig- har svårt med korta texter. Så jag avrundar med ett väldigt kort klipp från Henry Fords dagar.
Tänk hur världen hade sett om vi hade nyttjat hampa i stället för stål under snart 100 år..
Reblogga detta på Savethebaltic.se/Waterforlife.se.