En saga om några naturmuppar..


Ett ord som starkt förknippas med personer som på alla sätt försvarar och vill bevara alla typer av betydliga och obetydliga kryp i vår svenska natur..

Den typiske naturmuppen går omkring i gamla fjällrävenkläder, förvarar sina ägodelar i en sliten och översållad av tygmärken blå kånken.. Han är naturligtvis en storstadsmänniska som på sin fritid försöker lära ortsbefolkningen hur och varför dom ska leva sina liv så som han förespråkar. Det är en person som kryper och krälar under stock och sten i jakt på dom små krypens livsmiljöer. Han har en speciell förkärlek till svåra latinska ord, liksom bara för att visa dom okunniga människorna att här är en person med bildning och kunskap som ska tysta allmogen.

Nu hade jag tänkt berätta om ett sånt livsöde, i en väldigt kortfattad version..

Tyvärr har personen i fråga ingen möjlighet att själv berätta om sitt stora naturintresse, ty han levde sitt liv under slutet av 1700-talet och en bra bit in på 1800-talet. Vid 23 års ålder tog han värvning i dåvarande Närke-Värmlands regemente, där han stannade i 6 år.

1816 blev han överjägmästare i Värmland, en tjänst han innehade till sin död 1865.

Han blev under sitt leverne känd som en av landets främsta björnjägare, med minst 100 björnar dräpta för egen hand..

——————————————————————–

1351 stadgar Magnus Eriksson i sin landslag att det skulle utdömas stränga straff för den som tjuvjagar i de ”kungliga jaktparkerna”, detta för att adeln ville efterlikna kontinentens exklusiva jaktparker. Detta medförde en hård åtstramning för allmogen, men för den klövviltstam som fortfarande fanns kvar blev det en stor lättnad.

1442 inför Kristoffer ”Bayraren” sin ”skallplikt” vilket gör allmogen tvingad att delta i jakten på dom stora rovdjuren, dom enda som slapp undan var prästen, klockaren och orkeslösa kvinnor.

1523 införde Gustav Vasa lagar om hård kontroll av jakten, han bedrev kontrollen med hjälp av jaktfogdar som efterlevde konungens lag till punkt och pricka.

1789 inför Gustav 3:e en lag som innebär att allmogen får rätt till jakt.

Detta leder till en enorm utarmning av dom svenska skogarna, speciellt då dom djur som vanligt folk ville se på matbordet. Älg, Kron och Dovviltet försvinner så gott som fullständigt..

Det är nu historien om naturmuppen börjar.

Trots sin stora jaktlust insåg han att allt inte stod rätt till i naturen. Han inser att ett djur i den svenska faunan är väldigt illa ute.. Han driver igenom ett 10 årigt jaktförbud och därefter jakttid mellan 1:a Augusti och den sista november.. Det djur han så hårt jobbar för att bevara återfinns endast i dom svårtillgängliga skogarna i norra Värmland. Han beräknar att det endast finns ca: 30 djur kvar av hela arten.

Hans idoga arbete i samarbete med några andra eldsjälar resulterar så småningom om i ett stor nationellt förbund.

Vem är då denna naturmupp? Jo, han hette Herman Falk..

Vilket var djuret han kämpade så hårt för att bevara? Jo, älgen, vårt svenska nationaldjur, skogens konung som var ytterst nära att utrotas från svensk natur.

Kan någon i dag tänka sig ett Sverige utan älg?

Vilket var förbundet som bildades? Jo, det var Svenska Jägarförbundet..

Så alla Sveriges älgjägare inklusive mig själv ska varje morgon då älgjakten startar skänka en tacksamhetens tanke till de naturmuppar som kämpade så hårt för att bevara ett djur som väldigt få andra brydde sig särskilt mycket om..

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s