Skogens betydelse för dricksvattnet


Ett ständigt återkommande inslag i nyhetsförmedlingen är förekomsten av grundvatten. Bara för 20 år sedan var tillgången på grundvatten en icke-fråga. Vi växte upp med vetskapen att vi bodde i ett land med oerhört god tillgång till grundvatten.
Men nu har något skett som rubbat balansen. Helt plötsligt så är uppmaningen att spara på vattnet. Det införs bevattningsförbud och så vidare i allt fler regioner i Sverige.

Att skylla detta på klimatförändringar är falsk matematik. Så fort har inte klimatet ändrat på vår nederbörd.
Det måste finnas andra orsaker till vårt sinande grundvatten,

Vattnets kretslopp. Förlaga: Bear J, 1979: Hydraulics of groundwater, Mc Graw-Hill, New York.

Är det inte naturliga orsaker så måste det vara onaturliga orsaker som är orsaken, det vill säga, mänsklig påverkan.
Just nu så ökar pressen på den svenska kalhyggesmodellen. Allt fler reagerar och agerar på mot den systematiska utrotningen av vår natur och den biologiska mångfald som ökar i takt.

Den svenska skogsbruksmodellen med kalavverkningar med efterföljande markberedning och de tusentals mil med skogsdiken (diken överhuvud taget) som leder regnvattnet bort från skogen och ner i vattendragen är den främsta orsaken till sjunkande grundvattennivåer.
Den andra orsaken är att alltfler kommuner övergår från ytvatten till grundvattentäkter för att säkra dricksvatten till sina medborgare.
Att bo på landsbygden och borra efter eget vatten är att ta några % av tillgången, men när städer och samhällen börjar göra samma sak, då överstiger uttaget 100%, vilket tömmer akvifererna i det långa loppet.

Överallt på jorden borras det efter grundvatten, och trots att forskare varnar för följderna, så är det skygglappar på för beslutsfattarna. Framtiden är nån annans bekymmer.
Vetenskapens Värld på SVT visade tre program som handlade om grundvatten jorden runt.
Jag uppmanar dig verkligen att titta på dessa avsnitt.

Men kan man göra på något annat sätt? Kan man skapa tillgång till rent och friskt vatten till sina medborgare utan att borra sig ner i jorden?
Ja, det finns ett flertal goda exempel på detta, och staden New York är kanske det bästa exemplet på hur makthavare faktiskt vågar ta beslut som kommer framtiden till godo.

Enormt stora landområden som är helt och hållet skyddade för att säkra tillgången till vatten för stadens innevånare.

Googleöversatt från New Yorks vattenmyndighets hemsida:

Varje dag levereras mer än 1,1 miljarder liter färskt, rent vatten från stora upstate-reservoarer - cirka 200 km från staden - till nio miljoner kunders kranar i hela New York.

Vattenområdena i de tre systemen täcker ett område på nästan 2000 kvadratkilometer, ungefär lika stort som delstaten Delaware. Reservoarerna kombinerade har en lagringskapacitet på 550 miljarder liter. Vattnet flödar till New York City genom akvedukter, och 97 procent når hem och företag genom gravitation ensam; endast 3 procent måste pumpas till sin slutdestination. Klor tillsätts i vattnet för att döda bakterier och fluorid tillsätts för att förhindra tandförfall.

Croton-systemet
Croton-systemet ligger i Westchester, Putnam och Dutchess Counties och har 12 reservoarer och tre kontrollerade sjöar. Den största, den nya Croton-reservoaren, rymmer 19 miljarder liter vatten. Systemet levererar normalt 10 procent av stadens dricksvatten, men kan leverera mer när det är tork i vattendragen längre upp i staten.

Catskill-systemet
Catskill-systemet innehåller två reservoarer och levererar upp till 40 procent av stadens dagliga behov. Catskill vattendrag ligger i delar av Greene, Ulster och Schoharie län, cirka 100 miles norr om New York City och 35 miles väster om Hudson River.

Delaware-systemet
Delaware-systemet, i delar av Delaware-, Ulster- och Sullivan-län sydväst om Catskill-vattendraget, innehåller fyra reservoarer som ger 50 procent av stadens dagliga vattenbehov. Den största är Pepacton, som kan rymma över 140 miljarder liter vatten - mer än hela Croton-systemets kapacitet.


Detta är ju en enastående prestation, att våga ta kampen mot gruv och skogsnäring. Att våga värna sina medborgare före profithungriga företag vars enda mål är att utvinna så mycket naturtillgångar det bara är möjligt.
Men samtidigt vågar myndigheterna göra detta på grund av det är just staden New York, världens mest berömda stad. På många sätt världens huvudstad med all den makt i form av finansmarknad, FN, kändisar osv som huserar där.
Om du redan sett Vetenskapens världs program som jag tipsat om ovan, då vet du att stora delar av USA och många andra områden runt om på jorden bokstavligt talat balanserar på en knivsegg när det gäller tillgången på grundvatten.
I samma takt som grundvattnet sinar, i samma takt ökar jordskalv, markerosion, torka och hungersnöd.

Sverige är faktiskt inte mer än nåt decennium från att en del landområden ska uppvisa tydliga tecken på allvarlig grundvattenbrist.

Bild från SGU

Vad kan då Sverige göra?
Den viktigaste åtgärden vore att skapa en ny myndighet som enbart har till uppgift att säkra vattentillgången för hela landet. Ja, precis, vattentillgången som i allt vatten. Sverige har en hel del myndigheter som sysslar med natur i olika former. Allt från kommunala vattenbolag till Länsstyrelse, Skogsstyrelse och Naturvårdsverk. Men kruxet är att alla statliga myndigheter sitter på två stolar. Samtidigt som de ska säkerställa god vattentillgång så ska de även tillgodose näringslivets ekonomiska intressen. Så hur en myndighet agerar beror helt och fullt på vilken sida av intressena som hamnar på deras bord först. Om till exempel ett företag vill starta en torvbrytning och startar en form av förhandling med myndighet, då är det den linjen som gäller hos myndigheten. Då gäller näringslivets intressen före naturens. Det är kutym på myndigheter att inte inleda kolliderande ärenden.

en renodlad Vattenmyndighet med uppgifter som att –

  • Följa Vattendirektivet – Här kan Sverige bli bankrutt om EU fullföljer de bötesbelopp som anges eftersom Sverige är sämst i EU på att följa detta direktiv.
  • Införa tvingande åtgärder för skogsindustrin. Förbjuda kalavverkning, dikning och markberedning. säkerställa landområden som får agera naturliga uppsamlingsområden för regnvatten.
  • Samma tvingande åtgärder gentemot gruvnäringen
  • Även jordbruket dränerar bort miljarder liter regnvatten ner i vattendrag.
  • Kräva att vattenkraftsindustrin säkerställer att vattendragen uppfyller Vattendirektivets syfte.
  • Aktivt arbeta med att fylla igen diken och återställa våtmarker.
  • Efterleva kretsloppet i naturen i så stor utsträckning som möjligt.
  • Helt enkelt ha vattnet som sin enda uppdragsgivare

Om jag förenklar det hela – Sverige ska följa Vattenriket i Kristianstads framgångssaga.

Under århundradenas gång har synen på våtmarkerna runt Kristianstad skiftat. När staden anlades vid 1600-talets början var våtmarkerna en del av stadens försvar. I takt med att staden växte behövdes fler bostäder. Traditionen blev att man fyllde ut, ofta med sopor och sedan byggde man.

Nu har attityden till våtmarkerna återigen förändrats. I dag förstår vi att de är en tillgång för staden. De bidrar till att skydda staden mot översvämning och minskar näringsläckaget till Östersjön. De nyttjas som betesmarker och slåtterängar, är hem åt många växter och djur och ger fina möjligheter till rekreation.

Det var kring Helgeåns våtmarker och strandängar som arbetet med Vattenriket började. 2005 utnämnde Unesco området till ett biosfärområde och 2010 invigdes naturum Vattenriket mitt i Kristianstad – mitt i våtmarkerna!


Det är stillastående vatten som bildar grundvatten, rinnande vatten hamnar till slut i havet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.