Jag den här sommaren haft kontakt med ett konsultbolag som på uppdrag av främst Sveaskog jobbar med utrivning och återställningar av små dammar i våra vattendrag. Bara Sveaskog har i norr över 400 dammar som förhoppningsvis ska rivas och ersättas med en naturlig tröskel och ett fungerande sjöutlopp.
Jag fick en pratstund med högsta chefen på Sveaskog, som berättade om det rätt omfattande arbetet med att återställa alla sjöutlopp och vattendrag inom hans ansvarsområde.
Visst medgav han att att förutom den biologiska betydelsen så finns det även en ekonomisk aspekt att ta hänsyn till.
Alla dessa dammar börjar bli gamla och slitna. Kostnaden för att renovera varje damm blir otroligt hög, samt processen med att begära nya vattendomar för varje enskild damm blir ett evighetsgöra.
Sveaskog (och förmodligen de flesta andra dammägarna) vill bara riva och återställa. Man vill inte ta ansvar för dammar som håller på att falla i bitar.
Själva dammen är inte så dyr, men en raserad damm kan tömma en hel sjö på vatten, och den flodvåg som uppstår nedströms kan ställa till med stora skador. Att försäkra alla dessa dammar kostar en hel del, och som aktiebolag vill man inte vara ansvarig för en miljökatastrof som en raserad kan damm kan innebära.

Konsulten berättade i höstas om ett domslut från Vänersborgs Mark och Miljödomstol som i förlängningen kan rasera alla planer på att riva dammar och återställa sjöarna.

När ett domslut kungör att en damm får rivas, så brukar det förutom alla olika regler att följa för utrivning och återställning (onödigt att redogöra för hela den processen här och nu) så brukar standardförförfarandet vara att man slår fast en arbetstid på 3 år och sedan 5 år garantitid = 8 år som ansvarigt bolag måste åtgärda eventuella skador som kan uppstå. T ex att en tröskel går sönder, så att sjön tappar mer vatten är vattendomen tillåter.
8 år är bra. I regel så det de första åren som är värst, sedan kommer växtligheten och binder ihop strandkanten på ett säkert sätt. Precis så som strandkanter ser ut längst alla våra sjöar.
8 år har alla bolag accepterat som garantitid, för att sedan vara ansvarsfria för all framtid.
Och det är helt ok för min del.

Vad är det då som oroar i domslutet?
En relativ vanlig dom där en utrivning ska ske och återställning ska utföras.

Jo, enligt konsulten, som jag får säga är mycket erfaren och kunnig i det juridiska kring vattendomar så är risken stor att en liten del av domens skrivning kan få stora negativa konsekvenser för allt framtida arbete med utrivning och återställning.
Jag bad konsulten skicka mig en kopia av domslutet och till med jag kunde rätt enkelt se vad konsulten åsyftade när jag läste igenom domen en första gång.
Hela domslutet avslutas med fastställande av årtal av ansvar och är man lite snabb och ser dessa årtal så ser allt bra ut.

Följen kan bli att alla bolag som äger och förhandlar om utrivning av dammar helt enkelt finner att renovera förfallna dammar är tryggare är att riva och återställa.
För det är lättare att underhålla och förbättra en konstruktion än att det om 25 år sker ett skyfall som raserar platsen där det för 25 år sedan fanns en gammal dammkonstruktion.
I samhället i övrigt så är vägar som ger vika, eller jordskred efter skyfall samhällets ansvar. Ingen begär att jag som markägare ska anses skyldig att bygga upp en vägsträcka bara för att staten exproprierat lite av min mark bara för att bygga en väg eller liknande.

Konsekvenserna för oss människor blir inte särskilt stora. Men den här bloggen har alltid naturen som uppdragsgivare, och att fisken och den biologiska mångfalden med all sannolikhet kommer att drabbas behöver man inte vara ett geni för att begripa.
Förmodligen kommer en ny vattendom för att renovera eller bygga nytt åtföljas av krav på fiskevandringsåtgärder av olika slag, men de är aldrig lika bra som naturliga sjöutlopp.
Hela syftet med EU:s Ramdirektiv för vatten kommer att fallera.
Det blir ju betydligt billigare att dra alla nuvarande vattendomar i långbänk än att bekosta juridisk expertis för både utrivning och återbyggnad. Sedan hoppas de nog att de hinner gå i pension, innan det kommer en dyrsmäll på en framtida kvartalsrapport. En dyrsmäll som cheferna då får skulden för, tvingas avgå och få 20 miljoner i fallskärm..
Är man det minsta konspiratorisk så kan man ju tro att dammägarna sysslat med otillbörlig påverkan på rättsinstanser.
En skrivning som i Mark & miljööverdomstolen måste elimineras.