,,säg mig vilken nationalitet du har?
Djur utan spårstämpel i marken kan jag inte så väldigt mycket om, så jag närmar mig detta ämne med en viss försiktighet och med en hel del faktahjälp från webben.
Det är en sak som jag har undrar över i några år och som aktualiserades efter en tidningsartikel där en person ”skröt” med att ha haft ihjäl 25 000 st mördarsniglar i sommar.
Detta massmord fick mig att söka mig bakåt i tiden, till den period när den spanska skogssnigeln (mördarsnigeln) gjorde sitt intrång i dom svenska trädgårdarna.
Tipsen för hur man skulle ta ihjäl dessa invandrande slemklumpar var otaliga och fantasirika nog för en egen bok i serien om Harry Potter.
Mitt minne har alltid fastnat vid vad en biolog försökte uppmärksamma folket på, nämligen detta med att det inte går att artbestämma en ”mördarsnigel” med en enkel okulärbesiktning, utan att det krävs att man dissekerar och gör en undersökning av könsorganen för att fastställa vilken art snigeln tillhör.
För att på ett enkel och smidigt sätt redovisa våra snigelarter så har jag för ovanlighetens skull helt enkelt kopierat text och bild från Naturhistoriska riksmuseets hemsida
Det viktigaste är ju att vi lär oss mer om sniglar och den plats den fyller i den biologiska mångfalden. En hel del biologer varnar faktiskt för att en del av våra inhemska arter, som fortplantar sig betydligt långsammare än mördarsnigel, riskerar utrotning då folk misstar alla sniglar för mördarsniglar.
I Sverige finns det cirka 20 arter sniglar, och en av dem är den välbekanta och ökända mördarsnigeln.
Sniglar är blötdjur som hör till gruppen (landlung) snäckor utan synligt skal. De härstammar från snäckor som tillbakabildat sitt skal, men det finns ofta rester av skalet kvar i form av en kalkplatta eller korn av kalk i kroppen. De är fördelade på familjerna skogs-, köl- och masksniglar. Sniglar är dubbelkönade (hermafroditer), det vill säga de är både hanar och honor på en gång.
Skogssniglar
Skal saknas helt hos skogssniglarna, eller så förekommer det i form av kalkkorn inuti kroppen. Andningshålet sitter framför mitten av den korniga ryggskölden (manteln).
I Sverige finns det tiotalet arter, och i hela världen knappt 50 arter.
”Mördarsnigel”.
Spansk skogssnigel (mördarsnigel)
Den spanska skogssnigeln, eller mördarsnigeln som den också kallas, är oftast mörkt brunröd med en röd frans nertill, men den kan variera från nästan svart till orange. Därför kan man inte med säkerhet känna igen den på utseendet, utan man måste studera detaljer inuti kroppen för att veta vilken art det är.
Man kan oftast misstänka att det är spanska skogssniglar det rör sig om när det finns mängder av dem på samma ställe. Dessutom är de ytterst slemmiga. Den kan exempelvis lätt förväxlas med både svart och röd skogssnigel. I vuxet tillstånd blir sniglarna ca 7-15 cm långa.
Tilläggsnamnet ”mördarsnigel” har den fått genom sitt beteende att ibland äta upp individer av den egna arten, men normalt är den en allätare och den största delen av födan består av vegetabilier. Snigeln kan hittas i praktiskt taget alla naturtyper, bara det är tillräckligt fuktigt.
Mördarsnigeln är en ofrivillig invandrare med ursprung från den spansk-portugisiska halvön och kom till Skåne 1975. Spridningen hit skedde sannolikt genom import av jord och växter som innehöll ägg och små sniglar, och spridningen idag inom landet går till på samma sätt. Det är därför sniglarna kan uppträda på platser långt från varandra.
Sniglarna trivs då temperaturen är 8-10 plusgrader och då det är fuktigt – ofta är det fuktigast på nätterna. Under vissa år har artens överlevnad ökat betydligt på grund av milda vintrar i kombinaton med regniga och fuktiga somrar.
Hopdragen mördarsnigel.
En spansk skogssnigel lägger totalt ca 400 gråvita ägg, och de brukar kläckas efter två veckor. Äggläggningen börjar normalt några veckor efter det att de första sniglarna visat sig efter övervintringen. De sniglar som nästan blivit vuxna före vintervilan och övervintrat måste äta och växa till ytterligare innan de kan lägga ägg. En snigel är ungefär 1 cm när den kommer ur ägget. Den blir könsmogen efter ca 5 veckor, då den är 5-6 cm lång.
Döda sniglar kan komposteras eller grävas ner, men sannolikt är det bäst att lägga dem i en påse och stoppa den i soptunnan.Eller låt myskankan kalasa på dem.
Skaffa en myskanka, om du har tid och möjlighet att sköta den. Somliga påstår att myskankor gärna kalasar på mördarsniglar, vissa anser dock att de bara kan ta ett par av de riktigt stora innan slemmet blir för mycket. Glöm dock inte heller att de tycker minst lika mycket om grödor, om det nu är trädgårdslandet du tänkt rädda.
Svart skogssnigel.
Detta är den vanligaste av våra stora kolsvarta sniglar, men färgen kan variera från att vara nästan vit till grå eller brun. Ryggen är täckt av långsträckta, kölade upphöjningar. Den blir sällan mer än 12 cm lång.
Den svarta skogssnigeln, som oftast återfinns i skogsmark, men även i trädgårdar, lever av framför allt svamp, men också gröna växter, multnande växtdelar och animala ämnen.
Röd skogssnigel.
Mördarsnigel kan även förväxla smed röd skogssnigel, vilken vanligen är mörkt tegelröd, även om den också kan variera i färg. Den trivs enbart i lövskog, och sprids långsamt. Det är en snigel som inte orsakar någon nämndvärd skada i trädgårdar. Den kan bli upp till 15 cm lång, men den är vanligen mycket kortare.
Röd skogssnigel kommer ursprungligen från Centraleuropas lövskogar.
Kölsniglar:
Rester av skalet finns i form av en tunn kalkplatta under den koncentriskt fårade ryggskölden. Andningshålet sitter bakom mitten av manteln. I Sverige finns drygt tiotalet arter.
Pantersnigel (eller leopardsnigel).
Även om pantersnigel varierar mycket i utseende, från enfärgat grå till gråsvart, har den fått sitt namn av att manteln vanligen är märkfläckig och att kroppen har fläckar och diffusa längsband i svart, grått och vitt. Pantersnigel kallas även för leopardsnigel. Snigeln kan blir mer än 15 cm lång.
Pantersnigeln tillhör inte den inhemska faunan utan har förts in av människan till Sverige från Mellaneuropa. Införseln har sannolikt skett på samma sätt som med mördarsnigeln.
Snigeln är kulturbunden och påträffas främst i trädgårdar, parker och kyrkogårdar. Under fuktiga somrar förekommer de ibland talrikt, men pantersniglarna orsakar normalt inte några större skador på odlade växter
Åkersnigel:
Gråsvart kölsnigel:
Våra övriga snigelarter:
Brun skogssnigel – Arion fuscus
Parksnigel – Arion fasciatus
Gråsidig skogssnigel – Arion circumscriptus
Vitsidig skogssnigel – Arion silvaticus
Trädgårdssnigel – Arion distinctus
Dvärgsnigel – Arion intermedius
Källarsnigel – Limacus flavus
Svampsnigel – Malacolimax tenellus
Trädsnigel – Lehmannia marginata
Valentinsnigel – Lehmannia valentiana
Sumpsnigel – Deroceras laeve
Hammarsnigel – Deroceras sturanyi
Växthussnigel – Deroceras panormitanum
Ängssnigel – Deroceras agreste
Mörk sydsnigel – Milax gagates
I övrigt:
Masksniglar
Vi har bara en art masksnigel, Boetgerilla pallens, i landet. Den har under de senaste decennierna snabbt spridits från Kaukasusregionen till Europa och Sverige, och kom hit 1974.
Masksnigeln har etablerat sig främst i västra Sverige, men även i Värmland, Uppland och Hälsingland, men den är troligen mer spridd. Den finns främst i trädgårdar och parker. Sprids sannolikt med trädgårdsväxter och trädgårdsavtal..
Masksnigeln som är ensartat ljusgrå och har köl, kan bli upp till 5 cm lång.
Snäckor – inte sniglar
Snäckor är, liksom sniglar, också blötdjur, men med ett synligt, yttre spiralvridet skal, ”hus”. Här är våra vanligaste förekommande snäckor: vinbergssnäcka (Helix pomatia) och brunläppad trädgårdssnäcka (Cepaea nemoralis).
Vinbergssnäcka.
Brunläppad trädgårdssnäcka.
Utbredning: Här måste jag erkänna att mina kunskaper inte räcker till, och att hitta utbredningsområden för våra svenska sniglar verkar vara svårt.
Men den lilla åkersnigeln (2-6 cm) är en tämligen vanlig art i vårt land. (mördarsnigeln) har nu tagit sig ända upp till Västerbotten.
En tumregel med alla typer av kräldjur, groddjur, sniglar, snäckor och så vidare är att det är i södra Sverige dom stora artvariationerna finns. Personligen så har jag nog inte sett någon annan snigel än den lilla åkersnigeln här uppe i Västerbotten. Min förhoppning med denna information är att man framöver besinnar sig något innan man går ut och massakrerar våra inhemska snigelarter, arter som faktiskt är viktiga för vår miljö.
En undran: trots att detta är ett web-inlägg, kan man kalla det för snigelpost ändå?
Naturstacken's Blog 
Intressant o givande att läsa fick dessutom den info jag sökte ! Verkligen en bra snigelpost !