EU:s ramdirektiv för vatten – en tandlös tiger?


Kanske det kraftfullaste direktivet som EU genomdrivit?

Allt detta ingår i ramdirektivet..

.

Sammanfattning:

inlandsytvatten

grundvatten

vatten i övergångszon och

kustvatten.

.

Så där ja, det ser väl bra ut? Detta inbegriper allt vatten som Sverige har, och allt ska bli bättre, eller i alla fall inte sämre.

.

Vidare så gäller detta: Texten nedan är kopierad från europa.se

.

Detta ramdirektiv har flera mål, exempelvis att hindra och minska föroreningar, främja hållbar användning av vatten, skydda miljön, förbättra tillståndet för akvatiska ekosystem och mildra effekterna av översvämningar och torka.

Dess yttersta mål är att uppnå en god ekologisk och kemisk status i alla EU:s vatten fram till 2015.

.

Administrativa bestämmelser

Medlemsstaterna ska identifiera de avrinningsområden som ligger inom deras territorier och hänföra dem till avrinningsdistrikt. Avrinningsområden som täcker mer än en stats territorium ska hänföras till ett internationellt avrinningsdistrikt.

Medlemsstaterna ska utse en behörig myndighet för tillämpning av bestämmelserna i detta ramdirektiv i varje avrinningsdistrikt.

.

Kartläggning och analys av vatten

Senast 2004 ska medlemsstaterna utarbeta:

en analys av samtliga avrinningsdistrikts karaktäristika,

en studie av den inverkan mänsklig verksamhet har på vattnet,

en ekonomisk analys av vattenanvändningen,

ett register över områden som kräver särskilt skydd, och

en identifiering av samtliga vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten och som ger mer än 10 m³ per dag eller betjänar mer än 50 personer.

Denna analys ska ses över 2013 och sedan vart sjätte år.

.

Förvaltningsplaner och åtgärdsprogram

2009, alltså nio år efter det att detta ramdirektiv trädde i kraft, är förvaltningsplan och ett åtgärdsprogram utarbetat inom varje delavrinningsområde, där man tar hänsyn till resultaten av de analyser och studier som gjorts. Dessa planer täcker perioden 2009-2015. De kommer att ses över 2015 och sedan vart sjätte år.

Förvaltningsplanerna ska genomföras 2012. De syftar till att:

förhindra en försämring, förbättra och återställa statusen i ytvattenförekomster, uppnå en god kemisk och ekologisk status för dessa senast 2015 och minska förorening som orsakas av utsläpp och av farliga ämnen,

skydda, förbättra och återställa grundvatten, förebygga förorening och försämring samt säkra en balans mellan uttag och förnyelse,

bevara de skyddade områdena.

Planerna för förvaltning av ett delavrinningsområde kan kompletteras med mer detaljerade program och förvaltningsplaner för ett avrinningsområde, sektor eller en särskild vattentyp.

En tillfällig försämring av vattenförekomsterna innebär inte att detta ramdirektiv överträtts om försämringen beror på exceptionella omständigheter som knappast hade kunnat förutses, kopplade till olyckshändelser, naturliga orsaker eller force majeure.

.

Medlemsstaterna ska uppmuntra aktiv medverkan från samtliga berörda parter i genomförandet av detta ramdirektiv, särskilt när det gäller förvaltningsplaner för avrinningsdistrikten. Förvaltningsplaner ska vara tillgängliga för kommentarer från allmänheten under minst sex månader.

Från och med 2010 ska medlemsstaterna se till att prispolitiken sporrar vattenförbrukarna att använda resurserna effektivt och att de olika ekonomiska sektorerna bidrar till kostnadstäckningen för vattentjänster, inbegripet kostnaderna för miljön och resurserna.

.

Medlemsstaterna ska införa system med effektiva, proportionella och avskräckande påföljder som ska tillämpas om bestämmelserna i ramdirektivet överträds.

En lista över prioriterade ämnen som väljs ut bland ämnen som innebär en betydande risk för eller via vattenmiljön har utarbetats på europanivå. Denna lista utgör bilaga X till detta ramdirektiv.

.

.

Vad tror du, blir det bra det här?

.

För egen del så har jag nu i flera år trott på tanken bakom detta direktiv.

Att EU på ett sånt här kraftfullt sätt driver igenom direktiv som i sitt grundutförande kan förändra sättet på vilket myndigheterna arbetar till hur kommun och länsgränser ska utformas.

Direktivet i sitt tuffaste utförande säger att kommuner och län ska sammanfalla med vattendragens vattenavrinningsområden.

Sverige är numer indelat i fem vattendistrikt:

.

karta-distrikt-198x245px.

Läs mer om vattenmyndigheterna här:

Ett vattenavrinningsområde är den landytan som omringar ett vattendrag.

.

avrinningsområde: landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar genom en sekvens av åar, floder och,

möjligen, sjöar till havet vid ett enda flodutlopp, eller vid en enda flodmynning eller ett enda delta.

.

Umeälvens vattenavrinningsområde:

.

vattenavrinningsområde

.

Vattendelare:

De högsta punkterna överallt i naturen som får regn att rinna åt olika håll. Bergsryggar osv.

.

vattendelare

.

Kopierar slutklämmen från europa.se

.

Rättsaktens nyckelbegrepp

.

Inlandsvatten: allt stillastående eller strömmande vatten på markytan och allt grundvatten på landsidan av den baslinje från vilken territorialvattnets bredd mäts.

Ytvatten: inlandsvatten utom grundvatten; vatten i övergångszon och kustvatten utom när det gäller kemisk status då det även skall inbegripa territorialvatten.

Grundvatten: allt vatten som finns under markytan i den mättade zonen och som står i direkt kontakt med marken eller underliggande jordlager.

Vatten i övergångszon: förekomst av ytvatten i närheten av flodutlopp som delvis är av salthaltig karaktär till följd av närheten till kustvatten men som på ett väsentligt sätt påverkas av sötvattenströmmar.

Kustvatten: ytvatten som finns innanför den linje på vilken varje punkt befinner sig på ett avstånd av en sjömil från närmaste punkt på den baslinje från vilken bredden av territorialvattnet mäts och som, när det är lämpligt, sträcker sig till den yttre gränsen för vatten i övergångszon.

Avrinningsområde: landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar genom en sekvens av åar, floder och, möjligen, sjöar till havet vid ett enda flodutlopp, eller vid en enda flodmynning eller ett enda delta.

Avrinningsdistrikt: land- och havsområde som utgörs av ett eller flera angränsande avrinningsområden tillsammans med deras förbundna grund- och kustvatten, som identifieras som huvudenheten för förvaltning av avrinningsområden.

.

Personligen har jag de senaste åren försökt hänvisat till detta direktiv när man talat natur och miljö.

Vare sig det gäller vattnet det själv eller skogsbruk eller gruvdrift, eller vanligt jordbruk för den delen.

.

Kontentan av direktivet är att all verksam som i slutändan berör vatten kommer att få anpassa sig till det regelverk som är beskrivet här ovan.

Direktivet brukar sig av kraftiga straffåtgärder om inte målen uppfylls.

Sverige klarar ej den fastlagda tidsplanen. Vid utgången av 2015 ska god status gälla i de svenska vattenförekomsterna, men det kommer inte att uppfyllas.

.

Vart vill jag då komma med detta inlägg?

Så mycket egen text blev det inte, utan mer kopiering och länkhänvisning.

Först och främst så vill jag lyfta fram detta direktiv, det kommer att avgöra din framtida livskvalité.

Sedan är det så att om du som medborgare är medveten om detta direktiv och uppmärksammar något som du anser försämrar vattnet, så är det lätt för för dig att hänvisa till detta direktiv när du påtalar problemet för en förmodad förvånad myndighetsperson. Det kan handla om allt från att någon sprider konstgödsel som rinner ner i den lilla bäcken, till dieselläckage från maskiner till storskaligt skogsbruk eller planerade gruvor.

Huruvida rubriken ska följas av ett frågetecken eller ett utropstecken . ja det beror helt och fullt på medborgarnas medvetenhet om detta direktiv och det kraftfulla instrument det kan utgöra.

.

Det finns en sak som jag funderar över. Meningen god ekologisk status förekommer som ledord i detta direktiv, men jag saknar ändå en fras som biologisk mångfald. Ingenstans i all text som handlar om direktivet hittar jag denna fras. Är det så att god ekologisk status har samma tyngd och innebörd, eller finns här ett kryphål för främst vattenregleringsföretagen?

För mig är biologisk mångfald ett ord med tyngre innebörd, som innefattar mer natur och miljö än vad god ekologisk status gör.

Om man vill få med fiskevägar, faunapassager eller andra naturförbättrande åtgärder tycker jag att biologisk mångfald i en skrivelse som denna hade gett större tyngd.

Hoppas EU kan komma med ett klargörande i kommande domstolsförhandlingar gällande vattenkraftens regelverk.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s