Daggstänkta berg & fiskarna i havet.

.. göder havets minsta beståndsdelar med urbergets mineraler och vitaminer.

Aldrig är väl kretsloppet mer raffinerat som i den saga som nedtecknar sig nedan.

Gaia – den grekiska mytologins moder jord som ligger som grund för Gaiateorin – som framlades av James Lovelock – som är en omdiskuterad teori om att jorden är en stor organism med självreglering och samklang i alla beståndsdelar.

Och den här bilden får illustrera vart texten är på väg.

Havet är livets början. Allt började i den ursoppa som en gång i tiden gav förutsättningar för bakterier, arkaér, mollusker och så småningom utvecklades embryon till det vi i dag kallar liv.Sakta men säkert har vi närmat oss vad i dagligt tal kallar för nutid. Sällan har en historielektion gått snabbare.

Fast är historielektion rätt ord? En historia har ju en början och ett slut, men livets historia börjar och slutar, börjar och slutar, och börjar,, ja, lite mer som en cirkel.

Ja, okey, vissa liv får ju faktiskt ett slut – och det är de liv som inte klarar av slutets början- utan det tar slut slut. Men alla andra, de som klarar slutet och börjar om, de som är med livets cirkel – det är dem denna historia ska handla om.
Livets byggstenar är det där vi inte ser med blotta ögat, utan det krävs avancerade mikroskåp. konceptet med att basen för näringskedjan måste vara större än delarna ovanpå är ett vetenskapligt faktum.

Om basen naggas i kanten, då rubbas hela pyramiden. Och om pyramiden rubbas, då fallerar även det kretslopp som cirkulerar i denna pyramid.

Om du läser detta så förmodar jag att du har ett natur/miljö-intresse, och det får mig att anta du känner till rapporter och tv-inslag om plötslig fågeldöd, havsbottnar utan syre, döda sälar och till med på land förekommer det oförklarliga dödsfall av till exempel älg.
Forskning visar även på stora mängder död fisk ute i haven, men då fisken dör så sjunker den, och förblir då osynliga för oss på land. Det är allt fler forskare, och det skjuts till allt mer pengar för att ta reda på orsaken till dessa massdöenden.
Det börjar blir allt mer klarlagt att den mest troliga orsaken är brist på tiamin (vitamin b1) i födan. Och all föda börjar ju i de minsta beståndsdelarna – plankton och dess vänner – och vitaminbristen är konstaterad där.

Det som nu diskuteras är varför det har uppstått vitaminbrist?

Den vanligaste förklaringen är att det beror på övergödning från främst jordbruket – och till viss del är det rätt – men den stora boven – den riktigt stora boven – finns på annat håll.

För att skapa näring (vitamin B1) så behövs det kisel som binds i kiselalger som är en del av basen i näringskedjan. Och detta kisel är ett löst kisel som inte finns naturligt i vattnet, utan det kommer dit via bäckar, floder och älvar. här blir självklart älvar mest betydelsefulla då de tillför mest vatten till havet.

Löst kisel är en vittringsprodukt och man har länge
ansett att dess tillförsel till havet varit ganska opå-
verkad av människan. Det har också funnits i så
pass stort överskott i vattenmassan att det inte påverkat
planktonproduktionen. Ny forskning visar dock att
kiselhalterna i Östersjön förändrats i sådan grad att det
nu kan komma att påverka ekosystemet

Vad beror då detta på?

Tja, det verkar som om hur man är vänder och vrider på problematiken med miljöförstörande verksamhet, så hamnar man till slut i vattenkraften.

Ny forskning visar nämligen på ett negativt samband mellan bristen på tiamin i havet och vattenkraften. Det lösa kisel som är byggsten för kiselalger kommer från från fjällens sluttningar som sakta vittrar sönder av sol, vind och vatten. Nu närmar vi oss orsaken till den något kryptiska rubriken.

Mätningar visar att havet historiskt sett haft ett visst överskott av dessa viktiga ämnen, men under 70-90 talet började nivåerna minska. Och det kan nu kopplas till vattenkraften.

Dramatiska förändringar
Sammantaget visar våra studier att det råder kiselbrist
i Östersjön. Kiselalgblomningarna har minskat kraftigt
under våren, till förmån för dinoflagellatblomningar.
Mycket tyder också på att mängden djurplankton har
minskat och att detta kan vara orsaken till att abborrens
och gäddans yngel svälter ihjäl och att strömmingen blivit
allt magrare. Det verkar inte osannolikt att kiselbristen
spelat en viktig roll i denna utveckling. Förhållandet
mellan de viktiga näringsämnena kväve, fosfor och
kisel är av största betydelse för vilken typ av växtplankton
som ska frodas

Det lösa kisel som genom årtusenden forsat med vårfloder ner till havet, och där gett sitt bidrag till näringskedjan tar sig inte längre ut till havet, utan stannar i det som numer kan kallas för sjöar i våra älvar. Varje dammbyggnad för vattenkraften är nämligen ett vandringshinder – nedströms – för det lösa kislet. I stället för att följa med det forsande vattnet så sedimenteras nu kislet på botten ovan dessa dammar.

Detta ger ju inte bara effekt i havet, utan många dammar stoppar upp vattnet på väg till sjöar, och då blir ju dricksvattnet nedan dammarna även de utan detta så vikta kisel. Det är förmodligen därför det till exempel dör älgar helt oförklarligt.

En av 2300 vandringshinder – både uppströms och nedström – som finns i detta land

Kiselalgerna, även kallade diatoméer^[1], (Bacillariophyta, Bacillariophyceae) är en mycket stor grupp encelliga eukaryota organismer. De utgör en mycket stor andel av algerna. En del bildar kedjor eller enkla kolonier. En karaktäristisk egenskap är att de formar ett skal av kiseldioxid runt sig. De olika arterna har skal med mycket olika form

Eftersom vi i detta land – av någon outgrundlig anledning – inte förmår införliva vattenkraftsbolagen i 2000-talet i den våg av ekologiskt tänk som sköljer över världen där vandringsvägar, faunapassager och rivning av icke lönsamma dammbyggnader är vardag, så måste vi väl ändå få fram krav på tillfälligt öppnande av de stora dammluckorna under vårfloden.
(mycket styrs av 1918-års vattenlag, en lag som kräver en rejäl utredning, t ex hade Sverige fortfarande dödsstraff och kvinnor fick inte rösta – så modern är den lagen)

Den rapport jag hänvisar till hittar ni här. Det är en kort och informativ text.

Visst framstår naturen som alltmer fantastisk och komplex när sambandet mellan de höga fjällen och de djupa haven binds samman på det här sättet.
Man undrar inte om Gaiateorin nånstans har sin sanning i hur moder jord försörjer alla delar av planeten.

Tipsar om en kommande film så här i slutet av inlägget.