Det är ett uttryck som hör rätt ofta i vargdebatten – den att det invandrar varg från just de omtalade finsk-ryska vargarna.

Men som jag har skrivit om tidigare, nån sån vargstam finns inte.

Ryssarna har längst gränsen skapat den ”neutrala zonen” med dubbla stängsel som ett effektivt hinder för vargar på endra sidan att träffas.

Och nu är det inte bättre längst den norsk-ryska gränsen – jo – dessa länder är ju faktiskt grannländer.

Det finns även där ett ordentligt stängsel som effektivt hindrar allt från människor till hjortdjur till rovdjur att korsa gränsen.

Hittade en text om detta.

Detta är en bild från den finsk-ryska gränsen

Renstängslet längst ryska och norska gränsen, totalt 1 200 kilometer. staket vid gränsen med Ryssland är 750 km, och gränsen mot Norge 450 km

Bilden och mer text finns att läsa här – på finska.

Gränsen mellan Finland och Ryssland är den statsgräns som går mellan Finland och Ryssland. Den är 1 340 kilometer lång, och går främst genom obefolkade skogar och ödemarker, samt glesbefolkade områden. Den utgör även Schengenområdet och EU:s yttersta gräns. Det är förbjudet enligt både finsk och rysk lag att utan tillstånd korsa gränsen utanför gränsövergångar. Det finns dessutom gränszoner på båda sidor där man inte får uppehålla sig utan tillstånd. Stora skyltar indikerar det.

Förutom de officiella gränsstängslerna så finns det på den ryska sidan även inofficiella och förmodat militära stängsel som sträcker sig utmed ländernas gränser. Dessa förmodade stängsel är konstaterade genom gps-märkning av bland annat vargar. Det blir tydligt på kartbilderna från gps:n att det är stopp, de märkta djuren som vill vandra österut stöter på stängslet och börjar vandra nord-syd utmed detta hemliga stängsel.
Har lite svårt att finna detta online, men det redovisades under ett av de Vargsymposium jag besökt i Vålådalen

Så det är dags att sluta kalla det för den finsk-ryska vargstammen, det är faktiskt så illa att de finska vargarna är väldigt illa ute, och är i dagsläget fast i sin egen kamp för överlevnad. Och de få ryska vargar som tidigare kom in i Sverige via norra Norge är nu alltså förhindrade att sprida sitt dna i den hårt inavlade svenska vargstammen.
Visst finns chansen att det finns små hål där nåt enstaka djur kan smita genom, men antalet blir allt färre.
Till det kommer det allt hårdare klimatet i form av en allt mer organiserad och hänsynslös tjuvjakt.

När Sverige frångick sina åtaganden i Art & Habitatdirektivet och inledde den olagliga jakten på vag, utlovades, införlivning av högst 20 obesläktade vargar som skulle in i vargstammen fram till år 2014. Självklart blev denna införlivning inget annat än ett pappersarbete ”under utredning”.

Det man kan konstatera är att vår vargstam alltjämt är hotad – från tre håll – dels den utbredda tjuvjakten – och dels från den ansträngda inaveln – men tyvärr även av den legala jakten som till alla pris ska genomföras för att blidka de mäktiga jägarorganisationerna.

Så förutom att stoppa alla försök till jakt, så är det nog dags att skaka liv i den utredning som skulle utarbeta planer för att införliva främst rysk varg i de svenska skogarna.

Att den svenska vargstammen ska trängas ihop i några få län är väl det största hotet på lång sikt. Kartan visar vargarnas utbredning inom EU

När det gäller den frågan så är det en oerhört svårlöst problem, men på samma sätt som naturvårdsorganisationerna fick rätt gentemot den svenska staten, så finns det regelverk som jag anser ger vargen rätt till större manöverutrymme inom landets gränser, men det får bli ett annat inlägg.