Trottoarbonden..


Denna trottoarbonde.

Det är ett ord som verkligen har en negativ klang I de flestas öron.

En sådan bonde är en som äger en skogsfastighet på ett ställe, men bor på annan ort, ofta då I en stad.

Ofta så har man genom arvsskifte övertagit en föräldrarnas boställe. Ibland så styckas gården ut till någon som vill bo lite mer på landet, men man vill behålla skogen, den skog som ens föräldrar har pratat om, vårdat och skött årets alla dagar. Man kanske är uppväxt med kunskap och medvetande om det värde som finns I skogen, främst då genom att sköta skogen och avverka när prisena är gynnsamma.

Man växte upp på gården, började skolan. När man kom hem så hade föräldrarna gjort bort det mesta av gårdens skötsel, pappa hade kanske tillbringat dagen på ett skifte med att röja bort sly och andra onyttigheter. Man hör att jobbet blir gjort, men man hinner inte delta själv så mycket. Ja, på loven får man ju rycka in och hjälpa till..

När sedan skolan är slut, då flyttar man för att gå högskola på annan ort, eller så flyttar man direkt in till staden för att söka jobb.

Åren går, och man talar med sina föräldrar I telefonen, man åker hem på ledigheter och på högtider, man får höra om slitet, men även om hur mycket värdet har stigit tack vare den senaste gallringen.

När man blivit lite äldre så frågar föräldrarna lite försiktigt om det finns intresse av att flytta hem och ta över gården?

Men, det är fullt upp, jobbet tar tid, barnen har så många aktiviteter osv.

Sen kommer den dagen, sorgens dag, när dina föräldrar inte längre är I livet. Du får genom testamentet ärva hela fastigheten. Du får genast hjälp av det lokala skogsbolaget med en värdering och en alldeles uppdaterad skogsvårdsplan,, för det vet ju alla, att dom sista åren blev skogen väldigt vanskött då dina föräldrar inte orkade med det dagliga bruket.

Och trots att skogsbolagen har erbjudit fina pengar för att få slutavverka stora delar av fastigheten så har så inte blivit fallet,, för dom vill ju överlämna så stora skogsvärden som möjligt till sitt barn.

Det blir en hel del diskussioner om hur skogen ska förvaltas, du vill inte ta ifrån dina föräldrar deras livsgärning, men du vet samtidigt att du inte vill flytta hem till gården.

Efter en tids funderande så bestämmer du dig, gården ska säljas, men skogen ska du behålla!

Det kommer att bli en utmärkt motion och en bra ställe att få rensa ur stressen ur storstadskroppen.

Sagt och gjort, gården säljs, och du får en del pengar som kommer väl till pass, då ni bestämt er för att äntligen köpa hus och slippa er trånga lägenhet.

Och nu nu när huset är köpt så får skogsarbetet vänta något år, måste få till det nya huset först.

Sedan ska ju barnen på sina aktiviteter.

År läggs på år, det är ständigt nya projekt hemmavid, skogen står lite I glömska,, eller som du tänker, en efterlängtad plats att ladda om batterierna på,, bara det inte vore för det där som måste fixas med huset innan du kan packa bilen och smita iväg in I skogen nån dag eller två!!

Innan du vet ordet av, så har det gått 10 år, och skogen har fått stå på “tillväxt” som du I ditt inre du börjat tänka. Samvetet gnager lite,, du tänker på din far som slet dagligen, och nu är det du som borde vara ute och sköta om skogen..

Men så en dag så bestämmer du dig,, till helgen åker jag ut och “fixar” röjningen med min nyinköpta röjsåg. Du packar bilen, åker ut och börjar.. Du hinner köra röjsågen tre tankningar innan ryggen säger ifrån. Dy ger upp för helgen,, men nu är det påbörjat, nu behöver kroppen bara vänja sig vid påfrestningen.

Men sen nästa helg,, då är det ju fotbollscup, och du ska ställa upp och köra, och helgen efter det är det riduppvisning, och vips så blir veckorna till månader och år.

I ditt inre börjar du inse att det aldrig kommer att bli den där perfekta avkopplingsplatsen, du hinner helt enkelt inte med.

Samtidigt så växer sly, björk, tall och gran I en salig blandning på din skog. Det är snårigt, mycket mygg och så där allmänt otrevligt att vistas där.

Men, det finns dom som trivs. Fåglar som är beroende av täta snår, insekter som söker skydd,, svampar som kräver riktig blandskog osv. Skogsbolag och skogsgrannar förfasas över förfallet, men djur och växtlivet på ditt skogsskifte är betydligt mer varierande än hos grannarna..

Så,, frågan är…..

Är du den sista utposten för den biologiska mångfalden?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s