Sitter och funderar på detta med att röja och gallra skog ” mitt i livet”, sett ur skogens synpunkt då.
När man blev skogsägare i mitten av 90-talet och inte kunde just nånting om skogsbruk, skogsbruksplaner osv, så fick dom lokala skogsbolagen vara dom som stod för dom goda råden och som sedan även fick sköta om dom föreslagna åtgärderna.
Nått man verkligen fick inpräntat var att gallring var den viktigaste åtgärden för en hög och kvalitativ tillväxt av skogen. Och eftersom dessa herrar var välutbildade och erfarna så fanns det ingen orsak att tro annat, för dom ville ju verkligen se till mitt bästa, och till min ekonomiska avkastning.
Så det har blivit en del gallringar på skogen genom åren, och visst har det sett bra ut efteråt, förutom på ett ställe där vi hade ett illa omtalat skogsbolag, och ett entreprenadföretag som jag verkligen aldrig har gillat. Det företaget har jag aldrig sett i skogen, men desto mer efter våra vägar i trakten, och dom kör alltid som dårar, verkligen som dårar, och då har jag tänkt att dom säkert jobbar på samma sätt i skogen, och tyvärr så fick jag ju rätt. Tänk på det om ni ser silverfärgade bilar med stora blåa eldflammor på sidorna, akta akta.
Nåväl, åter till mina gallringstankar.
Själva grundtanken med en gallring är att friställa för dom träd som står kvar, så att dom får en större yta att växa på, och med mindre konkurrens om näringen i marken.
Själva tanken låter ju rätt bra, för visst måste det växa bättre med förre träd att trängas med?
Man har fått lära sig hur träd blir krokiga, kvistrika, rötskadade osv när man låter den växa fritt.
När jag sedan flyttade ner till Värmland att började på Klarälvdalens Folkhögskola och dess vilt&naturvårdslinje där skog och allt som här till den var en stor del av vår utbildning så började jag fundera.
En del av vår utbildning var av ren produktionstypsutbildning, men den övervägande delen handlade om bevarande av skog. Många duktiga lärare gick igenom allt från dom minsta knapplavarna till insekter, fåglars beroende av gammal skog osv ända upp till biotopskyddande av stora arealer.
Man fick lära sig att varje skogstyp har sina skyddsvärda egenskaper, där olika arter gynnas och fortplantar sig beroende på habitatets omgivning.
Sett till artrikedom så är en gammal blandskog rätt oslagbar. Ju fler trädslag, desto fler fåglar, insekter mm trivs det.
Och en gammal obrukad blandskog, kanske plockhuggen av skogsägaren för 50-100 år sedan, torde ju vara en väldigt ointressant skog att avverka sett till dagens skogssyn där skog ska vara gles med ett fåtal träd som står på rad i skogen, så att skördaren lätt och snabbt kan fälla och kapa upp trädet i lämpliga längder?
För har man ett litet skogsparti i dag som är så där ”oskött” så får man höra hur vårdslös man är, hur många slantar som man låter ”slya bort” osv. Man kan t o m bli polisanmäld om man har en ”oskött” skog på detta vis. Man kan även bli polisanmäld om man låter plockhugga sin skog enligt gamla metoder som skogsägare arbetat fram på sina gårdar genom århundradena.
Varför är då skogsbolag så sugna på att nagga naturreservat i kanterna överallt där dom kommer åt? Enligt deras synsätt är det ju knappt skogen går att använda till massaved?
Jag har försökt ställa denna fråga till folk inom skogsindustrin, men ingen kan ge något svar på denna fråga.
Här är en stor fara med en väldigt ensidig utbildning genom åren, all utbildning har bara haft ett syfte, nämligen att ta ut så stora vinster som möjligt. Men dom senaste årens tvärvetenskapliga utbildningar som ser på andra värden än dom rent ekonomiska börjar få genomslag, som tur är.
Kan berätta en kort historia om ett möte mellan det traditionella och den nya tänket inom skogen.
Min bekanta, som är en av Sveriges mest ansedda personer inom ”alternativt” skogsbruk stod på ett ett par år gammalt hygge tillsammans med en högt uppsatt skogsbolagsdirektör.
Min bekanta – så bra att ni har kvar björksly, för det främjar dels planten ni satt, forskning visar att samväxt ger ökat tillväxt, och ger även mat åt älgen.
Skogsbolagsdirektörens svar, ett telefonsamtal om omedelbar röjning att hygget.
Så dom senaste åren har jag funderat över värdet med att gallra sin skog, vem tjänare egentligen på det? Tja, sett till nettoinkomsten så är det inte jag som skogsägare som gör någon större vinst. Man ska i åtanke att det är skatt på avverkning och sedan moms på det, så förtjänsten blir inte stor när skogsbolagen tagit betalt för planering, avverkning, skotning och borttransport av virket.
Jag läste för nått år sedan en artikel av en jägmästare som hävdade att skogen inte växer mer efter gallring, utan att skogen bara växer på olika sätt beroende på hur tätt träden står. Tät skog (ogallrad) ger höga träd medan gles (gallrad) skog ger grövre träd, men massan i träden är densamma.
Det kändes som mina tankar ändå nånstans var rätt, skogen växter lika bra i en ogallrad skog som i gallrad sådan. Nu har jag läst några fler artiklar i ämnet och man inser att man inte varit som dum ändå. Det finns storskaliga försöksytor där man ömsom gallrat, ömsom låtit bli att gallra, och det finns ingen som helst skillnad i tillväxt och kvalité på träden.
Så varför har vi fått oss inpräntat att man måste gallra för att skapa en högre tillväxt?
Tja, nånstans i början fanns säkert en tanke på att det måste gynna den kvarlämnade träden, men jag tror att den huvudsakliga orsaken kan stavas pengar. Skogsbolagen, med allt högre krav på avkastning till sina aktieägare har inte råd att vänta i 100 år på att en skog ska bli ”vuxen” nog att slutavverkas, utan man har uppfunnit detta gallringsbegrepp för att snabbare kapa åt sig av skogskapitalet.
En gallring ger dessutom större risk för röt/rotskador tack vare larverna på maskinerna, körskador i mark och vatten följer som ett brev på posten.. OBS: ett gammalt uttryck från en svunnen tid..
Fördelar med en gallring då? Skogen finns ju kvar, dvs det är inte ett stor hygge fullt med stubbar,utan en skog som är glesare, mer tillgänglig för oss människor, förhoppningsvis med blåbärsriset kvar, vilket inte är fallet på ett slutavverkat hygge.
Som skogsägare föredrar jag en gallrad skog, inkomster från skogen är nödvändigt när man äger skog, för underhåll och nyinskaffing av maskiner osv kostar, och det är en rundgång detta med skogsunderhåll. I min skog hämtar jag ved till min braskamin, jag vill ta fram säkra skjutgator för älgjakt osv. Men det som är bäst med egen skog, det är att bara vara, gärna med kopp kaffe på en stubbe..
Hur är det då med gallring, bra eller dåligt?
Visst anser jag att gallring är att föredra framför en slutavverkning, för även hur mycket jag än vill ha min skog kvar så är det ett nödvändigt ont att använda kapitalet det ger till underhåll av skog och hem.Jag har hellre fyra hektar gallrad skog än två hektar hygge.
Det jag har emot gallring är det gamla inmatade mantrat att gallring ger bättre skog, det argumentet köper jag inte längre. Så min uppmaning till dig som funderar på att avverka, hur mycket pengar behöver du, hur stor virkesåtgång har du på skiftet? Vistas du i skog och mark? Måste du slutavverka, försök undvika ökenlandskap dvs, rektangulära ytor, försök avverka i mjukare former, det kan åtminstone ge skugga på hygget under delar av dagen. Ingen plant mår bra av att exponeras av solljus hela dagarna. Och känner du att det kan vara höga naturvärden som du inte vill förstöra, sök kontakt med Naturskyddsföreningen i din närhet. Dom kan hjälpa till med experter som inte går skogsbolagens ärenden. I slutändan kanske du får behålla din skog, men få ersättning av staten för bevarandet.