Yttrande gällande torvbrytning.


Yttrande gällande torvbrytning Beatamyan mfl i Vitvattnet Bjurholms kommun

Ett klargörande:
Vid det första samrådet på kommunhuset i Bjurholm 2009-02-11 sade Neova ungefär följande: Vi respekterar alltid ett nej från markägare. Vid ett nej så avbryter vi planeringen av torvbrytning. En enda gång har vi gått emot en markägare, och då gällde det en väg in till brytningsområdet, där markägaren ägde en bit mark, mitt på hållet så att säga. Karta visade vägen mm.
Så då tog vi fram ett papper där alla markägare som var emot brytning skrev under på följande:
Jag tänker inte skriva på några avtal om torvbrytning. Denna namnlista skrevs på av 13 personer, av 18 närvarande. Därmed torde Neova finna det artigt och enligt tidigare redogörelse avbryta sina brytningsplaner. Detta finns på inspelat band, då vi enligt överenskommelse tillät att samrådet spelades in.

När jag tänker Kurkmyra, då tänker jag speciellt på en höstmorgon för några år sedan, när vi var ute på älgjakt. Jag satt i kanten av denna myr, i en liten stol, med kaffetermosen inom räckhåll. En sån där småhurvig och dimmig höstmorgon som alla människor mår bra av att få uppleva. Då dimman var rätt tjock hyste jag ingen förhoppning om att se någon älg, utan man satt bara och stirrade in i dimman. Då, helt ljudlöst och otroligt graciöst seglade en lappuggla in i mitt synfält. Den kom seglandes från myren och satte sig i toppen på en gammal, grå tall. Där satt den 25-30 meter ifrån mig, och spanade. En sådan där ögonbild där man hade gett vad som helst för en kamera. Dimma, tall och Lappuggla.
På Kurkmyra häckar varje sommar ett par tranor som så småningom tar med sina små ut på åkrarna för att leta mat. Att lokalisera deras bo är väldigt svårt då dom alltid letar upp den blötaste och mest svåråtkomliga platsen på myren. Upplevelser som dessa är tyvärr ett minne blott om torvbrytningen får äga rum.

Torv är att betrakta som ett fossilt bränsle. Det slår alla miljöinstanser/organisationer runt hela jorden fast. Så säger även vårt svenska Naturvårdsverk.

Att en enmansberedning 2002 fastslog att – torvbrytning är att betrakta som förnyelsebart då uttaget är mindre än tillväxten är inget mindre än ett hån mot hela världens kamp mot dom fossila bränslena och dom enorma skador det medför med förhöjda värden av koldioxid.

Torv och mossar är dom enda konstanta koldioxidfällorna vi har som är konstanta.
I Ryssland finns enorma arealer med torvmark som nu befaras släppa ut koldioxid och i ett senare skede metangas och lustgas då medeltemperaturen stiger runt om på jorden. Då rimmar det illa att vi i Sverige påskyndar processen genom att bryta torv här.

En aspekt av torvbrytningen som inte framkommer är den damm av uran som virvlar upp, och sprider sitt gift över nejden. Som tidigare visat så blåser det ofta vindar från myrområdet in över byn. Vem vill sitta en solig dag och känna torvdammets uran bosätta sig i lungorna?
I MKB:n står det några korta rader om detta, och då jämförs uranhalten med Alunskiffer som innehåller dom högsta halterna uran i landet.
En sådan jämförelse är totalt orelevant, då det är dammet, både vid regelrätt uranbrytning som vid torvbrytning som sprider sig för vinden och förgiftar sin omgivning. Dom siffror som anges gäller ett fåtal förekomster av uran i detta land, och en av dom omedelbara konsekvenserna av uranbrytning är urandammets farlighet.
Förutom uran så frigörs en mängd giftiga tungmetaller, som vid obruten mark lagras för all framtid, och så småningom hamnar djupt nere i jordskorpan.

Jag fastnar för en högst besynnerlig och falsk mening i stycket om behov av energitorv i regionen.
Genom förbränning av torv i värmeverk kan volymen olja vid förbränning minskas

Detta påstående faller på sin egen orimlighet då torv är lika mycket ett fossilt bränsle som olja. Det är i praktiken samma sak, fast i oljans fall har torven legat ostörd så länge att den helt enkelt omvandlats till olja”
Torvens roll i ett värmeverk är densamma som plastpåsar och annan plast har haft innan vi började sopsortera. Torv innehåller 60% kol, och det är detta kol som skapar den värme som krävs för att kunna elda övriga sopor. Världen har påbörjat ett globalt sopsorteringsprogram, med ett syfte, nämligen att minska användandet av fossila bränslen. Det rimmar då illa att Sverige, med egna påhittade formuleringar ska gå bakåt i utvecklingen genom att dels sopsortera, men sedan förstöra och förgifta vår natur genom att elda torv.

Nu tänker jag ägna några rader om det omfattande restaureringsprogrammet som Länsstyrelsen genomför i Hörnån och i Lillarmsjöbäcken. Jag vill poängtera att detta är ett arbete som pågår, och inte som Neova smugit in i MKB:n, att det är ett planerat arbete.
Hörnån är en s.k skogsälv som har sin början i sumpmarkerna ovanför byn Braxele och som rinner ut nere i Hörnefors. Den här ån har alltid haft en god stam av öring och lax och även ål,som sedan flottningens dagar inte tagit sig så långt upp i vattensystemet.

Min pappa, som är född och uppvuxen i byn, har berättat om hur berättelserna gick i hans ungdom om hur man justrade laxar i Lillarmsjöbäcken, men att laxen försvann då flottningen påbörjades.
Det har alltid varit en dröm och en önskan att en dag få chansen att själv fånga en lax i bäcken, dock med fångstredskap som i dag är lagliga.

Jag kämpade för våra vattendrag hos kommun och länsstyrelse, och jag lyckades rätt omgående få lst att inse vilken enorm potential detta vattensystem har. Då Hörnån slutar i ingenting, så är det Armsjöbäcken som blir den naturliga vägen för ädelfisken att vandra. I bäcksystemet finns det gott om områden som efter biotopvårdsåtgärder kommer att bli utomordentliga lekplatser för den uppvandrande fisken.

Det som gör vattensystemet än mer intressant är att Lillarmsjöbäcken har sin början i Lillarmsjön, som i sin tur sitter ihop med Storarmsjön genom ett bäcksystem. Dessa sjöar är tillräckligt stora för att föda upp lax och öring som med lätthet kan nå 10 kg i sjön innan dom påbörjar sin vandring ner i havet. Detta sjövattensystem med stora sjöar, bäckar med enormt fina lekplatser och en stor å ner till havet utgör ett rätt unikt system i Västerbotten.

Så det var med en stor glädje man fick besked om att att lst fått pengar till ett omfattande åtgärdsprogram.
I runda slängar handlar det om dessa summor:

Hörnån 2 000 000 kr
Armsjöbäcken 700 000 kr

Det som ska åtgärdas är i stora drag att sten ska tillbaka ner i vattnet, lekbottnar ska iordningställas, vandringshinder ska tas bort osv.
Det är då väldigt oroande att det ska påbörjas torvbrytning i direkt anslutning till Lillarmsjöbäcken.
Ett stort lekområde finns och ska förbättras alldeles i kanten av det tänkta brytningsområdet.
Ett läckage från en sedimentdamm förgör lekplatserna för många år framåt.
Det mycket finkorniga sedimentet lägger sig som ett lock på botten och kväver därmed allt liv, inklusive rom i bäckbottnen. Förutom det finkorniga sedimentet kommer det att medfölja tungmetaller som förgiftar växter, småkryp i och kring vattnet samt fisk och i ett senare skede fåglar och djur som äter och dricker vid bäcken. Och till slut så hamnar mycket av tungmetallerna i våra magar.

Här hänvisar jag till Miljöbalken 9 kap 6 §
Täkt får ej komma till stånd i en våtmark som utgör en värdefull Natur/kulturmiljö.”

Här måste biotopvårdsåtgärderna räknas in under värdefull naturmiljö, annars är alla
åtgärdsprogram ställda utanför Miljöbalken. Alla miljoner och åter miljoner som är investerat i kalkning, biotopvård mm är så att säga – pengar, slängda i sjön. Man ska även ta i beaktande EU.s ramdirektiv för god eller mycket vattenkvalitet i våra svenska vatten innan 2015.
Lättåtkomlig information om detta åtgärdsarbete återfinns på Länsstyrelsens hemsida.

Neova har i fina broschyrer och med övertygande argument försökt försäkra boende i byn, kommunen och länsstyrelsen om att några läckage från torvbrytningens sedimentdammar inte kommer att förekomma. En snabb googling visar att Neovas, och andra aktörers försäkran om säkerhet inte är värt ett öre. Det kryllar av artiklar som handlar om översvämmade sedimentdammar och de följder det får för natur och miljö.

Några referenser:
ATL: 2003-06-25
Älmhults kommun sjön Mäckeln förstörd genom torvbrytning av Katebockmossen
Smålandsposten 2011-02-12
Hästhagsmossen förstör vattendragen
Länsstyrelsen Östergötland 2010-12-02
säger nej till torvbrytning med hänsyn till natura 2000, att likställa med åtgärdsprogram för Hörnån
Närkes allehanda 2011-09-20
Kommunen motsätter sig varje form av torvbrytning.
UNT.SE 2011-09-08
Nej till torvbrytning, regeringen avslog Neovas överklagan.
Västerbottensnytt: 2010-07-09
Nej till torvbrytning Norrheden
Västerbottensnytt: Umeå energi tveksam till torvbrytning på Basarmyran, räknas som fossilt bränsle.
VF: 2011-07-25
Åtalsanmälan mot Skellefteå kraft, Misskötsel, brutit utanför området, markavvattning, grävt diken utan tillstånd
Corren.se 2010-12-02
Nej till brytning av Trolleflodsmossen

Rekommenderar även en titt på följande hemsidor:
Naturhistoriska riksmuseet – fakta om naturen – fossil – så bildas fossil
Naturvårdsverket: Torv räknas som fossilt bränsle.

Här kopierar jag in en text från Ängelholm.
I texten framgår tydligt (fetstil) hur man beräknar partikelnedsmutsning i vattendragen.
Grumligt vatten från torvtäkter.

ÄNGELHOLM Kommunens miljönämnd ville ställa hårda krav på torvbrytningsföretaget Neova.
Bolaget har tillstånd att bryta torv på Röglamossen och Ramnasjömosse som ligger på Rössjöholms marker. Tvistefrågan har gällt villkoren för det vatten som släpps ut till åar och bäckar. Med vattnet följer en blandning av finfördelad torv som både förbrukar syre och minskar siktdjupet i vattendragen. Det är till nackdel för fiskar, särskilt från laxsläktet.
I miljöprövningen har bolaget hävdat att det just för torv inte ska vara några gränsvärden på utsläpp till vatten. Istället skulle miljökraven ställas i samråd med länsstyrelsen efter hand som resultat från provtagningar kommer.
Länsstyrelsen har studerat beslut från miljööverdomstolen och kommit fram till att det måste vara tydliga villkor. Annars går det aldrig att vidta några rättsliga åtgärder mot ett företag som orsakar skada.
Idag finns kontrollprogram som kräver provtagningar i utgående vatten under april, juni och oktober. På det räknas medelvärde om hur stora mängder torv och andra organiska ämnen som följer med vattnet ut. För Röglamossen var medelvärdet knappt 3 milligram per liter och Ramansjömossen dubbelt upp, Värdena varierar mycket kraftigt beroende på regn. Ju längre utgående vatten står i dammar och diken, ju mer lägger sig på bottnen och fastnar. Vid kraftiga flöden sköljs också mycket mer ut

Både länsstyrelsen och kommunen har också pekat på att Rössjöholmsån, och Röglaån är särskilt skyddade enligt EG-direktiv för fiskevatten.
Kommunen hade föreslagit ett högsta tillåtna medelvärde på fem milligram per liter. Det ansåg bolaget var orimligt lågt. Länsstyrelsen är något mer generös. Här sätts ett riktvärde på tolv milligram per liter som medelvärde och ett gränsvärde på 25 vid enstaka tillfälle. Det är också vad torvföretaget har sagt sig kunna acceptera.
Länsstyrelsen kräver dessutom ytterligare en provtagning varje år. Den ska göras i augusti, då det normalt är lågvatten och vattendragen som känsligast för utsläpp.

Här kan man klart utläsa att Neova, trots försäkran räknar med betydande utsläpp från
sedimentdammar.

Så det är med god förtröstan om att att förnuftet segrar över fossilförbränningssamhällets bakåtsträvande och koldioxidförgiftande inverkan på våra egna och våra barn och barnbarns framtid som jag påbörjar avslutningen på detta yttrande.

Skulle, mot allt sunt förnuft Neova få igenom sitt tillstånd för torvbrytning då måste det ställas en hel del villkor:

För det första:

– Neova öppnar en fond hos Länsstyrelsen. Jag förslår en summa av 2 000 000 (två
miljoner)kr i denna fond. Avsikten med denna fond är snabbt få ekonomiska medel till
hjälpåtgärder dom gånger den kommer sedimentavlagringar ut i vattendraget. Efter avslutad torvbrytning får Neova tillbaka dom pengar som återstår. Skulle pengarna ta slut innan torvbrytningstiden är slut, då fyller Neova på fonden med ytterligare 2 000 000 kr. Detta ska inte möta några hinder från Neovas sida, då pengarna är att se som en framtida utbetalning.
Dom garanterar ju att inga utsläpp ska ske.

– En granskningsgrupp bildas genom byns försorg. Denna grupp ska få villkorslös tillgång till handlingar, dokument som rör torvbrytningen i Vitvattnet. Denna grupp ska även få en av Neova betald utbildning för att på ett korrekt sätt kunna bedöma dom åtgärder som gruppen behöver för att på ett rättvist sätt följa upp alla handlingar och inventeringar,
vattenprovtagningar och sedimentdammarnas tillstånd mm.

– Neova ska avsätta medel till denna grupp så att dom får ersättning för sina granskningar.
Neova tjänar mycket pengar på att förstöra våra marker, då ska dom ha råd att ersätta för
uppföljning osv. Dom har väl inget att dölja?

– Neova ska bekosta mätutrustning för montering inne i byn. Denna mätutrustning ska mäta saker som partiklar, uran men även bullernivåer ska mätas. Denna utrustning ska fungera under 25 år, och Neova ansvarar för skötsel och renovering under dessa 25 år.

– Ekonomiska anspråk på tex nedsmutsad tvätt på grund av torvbrytning ska inte falla inom samma ram som dom avsatta fondmedlen, utan ersättningar av detta slag ska Neova bekosta, med god samarbetsvilja och gott humör.

Dessa villkor är på intet sätt dom enda villkoren byn kommer att ställa. Det kommer att bli en hel del möten bybor emellan, där vi kommer att lista många kloka och välunderbyggda villkor.
Avslutningsvis så kan jag berätta att vi kommer att överklaga ett eventuellt tillstånd så långt det går.
Inom EU är torv att betrakta som fossilt bränsle, och vi ser framemot ett EU-beslut i denna fråga.
Då är torvbrytningens dagar över i hela Sverige.

Med kämpaglöd i sinnet och i pennan

Michael Jonsson Umeå2011-10-27
Byålderman
Vitvattnet.

Annonser

4 reaktioner på ”Yttrande gällande torvbrytning.

  1. Jag har länge funderatpå hur torv har kunnat betraktas som ett förnyelse bar energi källa. Din mening är klargörande. ”Att en enmansberedning 2002 fastslog att – torvbrytning är att betrakta som förnyelsebart då uttaget är mindre än tillväxten är inget mindre än ett hån mot hela världens kamp mot dom fossila bränslena och dom enorma skador det medför med förhöjda värden av koldioxid” Tack

  2. Ping: Skriv under.. | Naturstacken's Blog

  3. Ping: Michael Jonsson: Hjälp oss hjälpa naturen | Västerbotten

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s