Det syrerika vattnet finns ovan kraftverket och det artrika vattnet nedanför kraftverket.

EU:s ramdirektiv för vatten – känner du till det?

EU:s ramdirektiv för vatten, vattendirektivet, trädde i kraft år 2000 och är nu införlivat i svensk lagstiftning, främst i Vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660)

.

Detta direktiv är ett av de mest kraftfulla som EU har genomfört.

Målbeskrivningen är –

Direktivet ska bland annat främja hållbar användning av vatten.

Vidare så ska man aktivt förhindra att vattenekosystemen ska försämras.

Man ska minska föroreningar av grundvattnet och man ska minska utsläpp av farliga ämnen.

Ytterligare exempel på vad direktivet ska uppnå är att man ska minska effekterna av torka och översvämning, samt att underlätta arbetet med att uppnå internationella avtal om våra vatten och hav.

.

Direktivet omfattar grundvattnet och alla typer av ytvatten, det vill säga sjöar, vattendrag och kustvatten, men däremot inte öppet hav. Alla EU-länderna ska arbeta på liknande sätt med vattenfrågor för att nå målen i EU:s vattendirektiv. Arbetet med vattenförvaltningen sker i sexårsperioder. Den första ska vara avslutad i december 2015. Då är målet att alla vatten ska ha uppnått god status.

.

Det finns en kort sammanfattning som på ett bra sätt redogör för direktivets syfte:

.

Hela planeringsprocessen inom avrinningsområdena ska genomsyras av en av de bärande principerna i Vattendirektivet, nämligen att engagera även allmänheten och därigenom skapa en ”vattensolidaritet” i samhället.

.

Då är frågan – hur engagerad är allmänheten?

Känner ”allmänheten”till vad det handlar om? Bryr de sig om ett direktiv från EU?

.

Vilken nytta har du och jag, det vill säga allmänheten av direktivet?

Ja, den mest uppenbara faktorn är att vi har rent vatten att dricka, ni vet där som kommer ur kranen och som vi tar för självklart!!

Hur konstigt det än kan låta så är vatten en bristvara, inte här, och inte nu, men i stora delar av världen är vatten det mest värdefulla som finns, så vi borde ha vett att uppskatta det bättre.

.

Men, det finns andra som lider av vårt vatten, för många är vatten en bristvara, eller kanske inte en bristvara i mängden vatten, men en bristvara vad det gäller kvalitén på vattnet.

Den där kvalitén som du aldrig märker av eftersom ditt kranvatten tagit vägen förbi diverse vattenverk innan du kan njuta av det.

Om man nu kopplar ihop vattendirektivet med Artdatabankens röda lista, då kommer saken i ett helt annat ljus.

Vattenekosystem, det där ordet som finns inskrivet i målbeskrivningen i början av detta inlägg, det är ett ekosystem där människan är en liten del av systemet. Den största delen handlar om våra växter och djur som lever i eller kring våra vattendrag.

.

Hur mår de i dag?

.

.

Sverige är rikt på sötvattensmiljöer och limniska biotoper hyser fler än 5 000 arter av flercelliga organismer. För ca 1 800 av dessa arter är kunskapen så god att rödlistebedömningar kan göras. I 2010 års svenska rödlista återfinns 223 sötvattensarter. Gruppen domineras av ryggradslösa djur med 133 arter. Resterande arter utgörs av alger, kärlväxter, mossor, fiskar, fåglar och däggdjur.

. 

Och det är om detta vårt vatten måste handla om.

.

Vi kan aldrig bo och överleva utan en miljö med rent och syresatt vatten.

Ni har väl alla matats med orden om att vi har så rent vatten här i norr?

• Det går att dricka direkt ur bäcken..

Men, man kan inte dra slutsatsen att drickbart vatten är samma sak som ekologiskt hållbart vatten.

Om du på en fjällvandring dricker underbart gott vatten ur en jokk med din träkåsa, så ska du inte inbilla dig att det vattnet är ekologiskt hållbart hela vägen ner till havet.

Mest troligt så stoppas dess vandring upp ett flertal gånger i kraftverk. Kraftverk som dämmer upp vattnet, dämningar som drastiskt tömmer vattnet på sin ekologiska hållbarhet.

Sedan möter vattnet långa sträckor som tidigare var livfulla syresättande forsar, men som i dag är lugnt flytande sträckor.

.

.

Så gott som alla vattendrag är idag påverkade av människan. Vi har flottledsrensat, vi har byggt vattenkraftverk och vi har byggt en massa andra saker som förhindrar och försämrar vattnet på sin väg till din kran i köket.

.

Kämpar mot strömmen – i dubbel mening..

.

Öringen då, eller trollsländelarven eller kiselalgerna?

Trivs de i detta vatten?

Svar – nej.. Dessa arter kan man kalla för nyckelarter. Det är arter som vi relativt enkelt kan räkna och mäta. Utan människans insatser så vore öringen i princip försvunnen från våra vattendrag.

.

Eftersom öringen är av symbolvärde läggs det ner väldigt mycket pengar på att få den att överleva. Det sker via utplanteringar, biotopvårdsåtgärder och fiskerestriktioner.

Men trollsländelarven och kiselalgerna då?

För dem går det inte lika bra. Det är ingen som hjälper till med deras överlevnad, och det är för deras skull vi måste leva upp till vattendirektivet.

Öringen klarar sig främst genom ideella insatser, det är folk som hjälper till med biotopvård, utplantering, politiska påtryckningar och så vidare, men trollsländelarven behöver din hjälp. Det finns ingen som samlar ihop trollsländelarven och alla dennes små vänner och flyttar dem uppströms dammen. Det är ingen som flyttar alger, gräs och andra vattenväxter.

Groddjur och ålar har ingen hiss förbi dammluckorna. För alla dessa är vattnet ohållbart och rent av dödligt.

.

12 sötvattensarter har försvunnit från landet, och är klassade som Nationellt utdöda (RE) i rödlistan. Flertalet av dessa försvann under första halvan av 1900-talet eller tidigare, t.ex. atlantstör och vattenväxten sjönöt och dagsländan Prosopistoma pennigerum. I kategorin Akut hotad (CR) finns flodkräfta, ål, grönfläckig padda, storröding, fjällgås, vattenväxten bäckfräne, algen trådsträfse och de ryggradslösa djuren spetssköldbladfoting och svart jättevapenfluga. I övriga rödlistekategorier bedöms 28 sötvattensarter vara Starkt hotade (EN), 56 arter Sårbara (VU), 84 arter Nära hotade (NT) och 35 arter bedöms tillhöra kategorin Kunskapsbrist (DD).

.

.

.

.

.

.

Det är du som måste säga ifrån.

.

.

Genom vattendirektivet finns allmänhetens kraft, det är så och endast så som kraftbolagen faktiskt tvingas investera i fisketrappor, omlöp och bättre turbiner. Trots att det står inskrivet vilka bötesbelopp som väntar för de som inte efterlever målen i vattendirektivet, så händer det ingenting, från varken kraftbolagen, politikerna eller rättsväsende..

Det lilla sker, det sker för att folk bryr sig, folk som inte har något annat intresse än den biologiska mångfalden och drömmen om rent vatten även om 100 år. Och nu har jag inte ens nämnt gruvindustrins påverkan på våra vatten,, eller jo, jag gjorde ju just det.. Men den näringen har jag skrivit om i andra inlägg, så det får vara bra för den här gången.

.

Så du gör skillnad, faktiskt.

Stöd en miljöorganisation, skriv på listor eller fråga din elleverantör obehagliga frågor, för elbolagen formligen älskar okunniga kunder, men tvingas till handling av pålästa sådana..

Tänk på att varje liten droppe är viktig.

Vill påpeka att texten till viss del är något överdriven för att synliggöra problemet