Avverka samma hektar skog på olika sätt.


Ser du en föryngringsyta, eller kalavverkning som det kallas i dagligt tal, så ser de ofta rätt lika ut.

Oavsett om det är 5 hektar eller 50 hektar eller 200 hektar, så är utförandet på avverkningen densamma.

Det är rektangulära ytor med raka kanter. Det är den gängse modellen för skogsbolag.

Det är enligt branschen den mest ekonomiska varianten när det handlar om kalavverkning. Jag har genom åren suttit i en del samtal där skogsbolag deltagit, och jag har då tagit upp detta med utförandet på deras arbete. Bland annat när jag satt i en grupp under landshövdingens försorg, så tog jag upp detta.

Skogsbolagen ville inte lyssna, men när jag försökte förklara för länsstyrelsens tjänstemän vad jag menade, då fick jag faktiskt lite gehör.

Nedan kommer en hel del kartbilder som är tagna från Google earth pro. Egentligen ett program som kostar en del, men det finns en testvecka som är gratis. De exempel som jag visar är inte på något sätt korrekt ritade om man tänker på terräng, små vattendrag, höjdmeter, fastighetsgränser eller annat man måste tänka på när man avverkar.

Det jag vill åskådliggöra är de tankar jag har, så ni får ha överseende med de uppenbara bristerna.

Här ser ni två inritade ytor, båda på omkring 60 hektar. OBS: Alla bilder går att klicka på. (förstoring). Jag har ritat med ett polygon-verktyg som hela tiden anger ytan för det man ritar.

.

.ex1-60ha

ex2-60ha

.

Samma kartbild, men olika utförande på den utritade avverkningen.

Visar några fler exempel.

Här är samma yta på omkring 15 hektar.

.

ex17-16h.

ex18-15h.

Börjar ni förstå vad jag menar?

.

ex7-400ha

.

Eller

.

ex8-400ha.

Visar även avverkad yta och ritar in ett alternativ.

.

ex9-150ha.

ex10-150ha.

Ska även visa några jämförande bilder från våra storstäder. Visar dessa bilder för att folk i storstäderna ska få en uppfattning om vilka arealer det handlar om när det gäller hyggen i Sverige. tänk också på att ett hygge av denna storlek omringas av en tunn skogsridå, och sen kommer nästa hygge osv. Jag flög fram med Google earth i min jakt på stor sammanhängande skog, men det är inte lätt att hitta..

Gärdet Stockholm, 65 hektar

.

ex14-gärdet-65ha.

och den här staden.

Slottsskogen 105 hektar

.

ex15-slottsskogen-105ha..

Vad är det då jag vill visa? Jo att en viss yta som ska avverkas kan se ut på väldigt olika sätt.

Spelar det nån roll? – jodå, det spelar stor roll. En stor rektangulär yta skapar ett eget litet miniklimat.

På sommaren så saknas skugga, vilket får trädplantor, andra växter och smådjur att faktiskt riskera överhettning och uttorkning. Förutom värmen så ökar blåsten, som påskyndar uttorkning. Skogsplantor ska gro och växa i skoglig miljö. Det innebär variation i solmängd, det innebär skugga allteftersom solen förflyttar sig på himlavalvet. Blåsten minskas av omkringliggande skog, och regnvatten absorberas av den omkringliggande skogen. Helt enkelt, plantorna är skapta för en varierad uppväxt.

Ett stort hygge är monotont och inte den miljö som är naturlig.

Många av våra övervintrande småfåglar är faktiskt inte så bra på att flyga långt, och ett stort hygge kan vara ett stort hinder, och dessutom exponeras de för rovfåglar när de försöker flyga över hygget.

Dessa rektangulära hyggen ska sedan återplanteras, och för det så ska det markberedas.

Även om markberedningen enligt lag ska vara skonsammare idag är tidigare så lämnar maskinerna ofta stora sår efter sig. Sår som skapar ränder av vattenfyllda diken som ibland blir över 1 meter djupa. Mellan dessa fåror ska det då växa ett bestämt antal plantor. För lågt antal renderar böter och stödplantering. Dessa fåror dränerar marken på mineraler och frigör även tungmetaller som ofta rinner med regnvattnet ner i närmaste vattendrag. Slam och tungmetaller är direkt skadligt för de vattenlevande djuren i bäckar och vattendrag, och förslamningen orsakar dessutom att romen från laxfiskarna kvävs i sedimenten.. Här kommer vattendirektivet in och skapar klara regler för markanvändning i anslutning till vattendrag, men det saknas ambitioner att efterleva dessa regler. Alltför ofta ser man hur det avverkas liite mer än vad som är reglerat.

Skogsbolagen brukar hävda att dessa stora kalavverkningar efterliknar de skogsbränder som förr härjade i våra skogar, men det finns skillnader i likheterna. Likheten ligger väl i att både brand och avverkning skapar stora ytor utan skog.

Men ungefär där tar likheterna slut. Avverkningar skapar det jag nämnt ovan.

Skogsbrand är en helt annan sak. Branden skapar aska. Askan är väldigt näringsgivande, och ger mycket näring till de frön som legat i träda. Branden skapar inga fåror i marken. Även om markytan bränns ner, så finns det gott om frön i backen som bara väntar på att få växa ut.

Precis som en brand på en afrikansk savann formligen exploderar i grönt bara veckor efter en brand, så är det likadant i våra skogar.

Jag har lånat några bilder från Sveriges bästa skogsblogg för att visa på hur hyggen kan se ut.

.

holmen1OLYMPUS DIGITAL CAMERA smekmyrtjc3a4rn_hygge1.

Tyvärr verkar det svårt att hitta bilder på hur en hyggesbränning ser ut sommaren efter det brunnit, men jag kan försöka beskriva. Även om det står brända trädstammar som förefaller döda, så är de fulla av liv. Det finns till exempel skalbaggar som är helt beroende av skogsbränder för sin överlevnad. Marken sommaren efter en brand är ett grönt hav av växter.

Hittade en liten bild från SLU som kanske kan visa hur det ser ut. Tyvärr är den så liten i formatet så den går inte att förstora genom att klicka på den. (missunnsamma myndigheter :))

.

hyggesbränd mark

Var landar jag då i mitt resonemang? Jo, om man tittar på mina inritade ”tarmar” eller ”femfingermodellen” så efterliknar dessa avverkade ytor det naturligt skogliga. Det är en lagom dos med sol och skugga, småfåglar orkar flyga över och det skapas möjligheter för naturlig föryngring då den närliggande skogen kan fröa av sig. Dessa stråk skapar lika mycket sly som ett vanligt hygge, men närheten till den skyddande skogen gynnar alla djur.

Fördelarna för ett mer mångfaldsinriktat skogsbruk är många, och det bästa är ju naturligtvis om man kunde dra ner på avverkningstakten. Men då de stora aktiebolagen styr regler och lagar utifrån deras vinstintressen, så får vi andra kämpa på och ju fler vi är, desto starkare blir vi.

Vi måste få in mer alternativa skogsbruksplaner i vårt skogsbruk.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s