.. gör du varje gång du köper en flaska med vatten på affären eller macken.

Sett till vad vattnet kostar i din kran hemma ovanför diskbänken så betalar du 1000 gånger mer för vattnet på flaska.

En liter vatten i din kran kostar ett öre, och hur mycket en plastflaska kostar, det vet vi alla.

Ett öre per liter

Förutom själva vattnet som du dricker så finns det andra saker att tänka på. En plastflaska kräver energi för att tillverkas, det krävs energi för att transportera denna flaska till fabriken som fyller på flaskan. Nästa steg är transport till en större utskeppningslokal, t.ex. en hamn eller ett stort lager för vidare färd med lastbil. när lastbilen når din stad, så lastas flaskorna om för vidare distribution till din lokala affär. När du sedan köper flaskan så ska den hem. Summa summarum, en lång färd för det som i princip är gratis i din vattenkran.

Vill du dricka kolsyrat vatten, gör då som jag och många andra, köp en soda-streamer.

Vi i Sverige är ofattbart rikt på vanligt sötvatten. Faktum är att vi tillhör ett av ett fåtal länder som kan slösa som vi gör. Vatten är så mycket mer än det vi dricker och tvättar oss i. Nästan allt vi använder i livet kräver vatten för sin framställning. Faktum är att det som vi i väst gillar allra mest, nämligen att shoppa kläder är ett nöje som andra sidan jorden förbrukar tusentals liter vatten för varje tröja vi köper. Detta i fattiga länder som balanserar på gränsen av vad vårt konsumtionsbegär klarar av.

Gott om vatten eller vattenbrist?

Unicef (FN:s barnfond) delar in världens länder i fem vattenförsörjningsgrupper. Kategorierna baseras på forskning som utgår från hur många människor som delar på 1 miljon kubikmeter vatten. (Se siffrorna inom parentes.)
God vattentillgång hela året. Hit hör Sverige och Norge. (max 500 människor delar på 1 miljon kubikmeter vatten.)
Säsongsproblem. Här behöver man spara vatten från perioder med överskott till torrperioder. Hit hör de flesta europeiska länderna, bland annat Danmark. (max 1 000 människor delar på 1 miljon kubikmeter vatten.)
Vattenstress. Här har man stor vattenbrist under torrperioder. Hit räknas till exempel Polen. (max 2 000 människor delar på 1 miljon kubikmeter vatten.)
Absolut vattenbrist. Hit hör länder som Syrien och Egypten. (max 3 000 människor delar på 1 miljon kubikmeter vatten.)
Vattengränsen redan nådd. Här har man redan passerat gränsen för hur många människor området kan försörja med vatten. Hit hör till exempel Israel och Namibia. (Fler än 3 000 människor delar på 1 miljon kubikmeter vatten.)

Här följer en kort lista på hur mycket olika varor kräver för sin framställning.

En hamburgare: 2 400 liter
Ett kg nötkött: 16 000 liter
Ett kg vete: 1 200 liter
Ett kg ris: 2 700 liter
En liter mjölk: 900 liter
Ett kg ost: 5 000 liter
Ett kg majs: 900 liter
En tomat: 13 liter
Ett kg hönskött: 3 900 liter
En påse potatischips: 185
En kopp kaffe: 140 liter
En kopp te: 35 liter
Ett glas äppeljuice: 190 liter
Ett glas vin: 120 liter
En liter kranvatten: 1,05 liter
En t-shirt i bomull: 4 100 liter
Ett mikrochip: 32 liter

Visst är det förvånande. Att slinka in på klädaffären för att införskaffa en ny t-shirt till sommarkvällens nöjen kostar alltså ett U-land på andra sidan jorden över 4 000 liter vatten!! Det är tyvärr så att vårt behov av konsumtion ger upphov till väpnade konflikter i många av jordens fattigaste områden. Detta på grund av vattenbrist.

Så visst är vi omtänksamma mot de länder som lider av svår vattenbrist enbart för vi måste tillfredsställa vårt shoppingbehov? Bästa sättet är att skippa köpet och det nästbästa är att handla ekologiskt.

Matvaror går ju till viss del att handla närproducerat, och är många gånger att föredra före ekologiskt, eftersom man undviker fossilkrävande transporter.

Det tänkta korta inlägget börjar som vanligt skena iväg. Så jag avslutar och återkommer med mer vattenfakta i kommande inlägg.