Torv – vårt glömda fossila bränsle.

Runt hela jorden agerar vetenskapsmänniskor – överallt där det krävs agiterar miljökämpar. Det fossila bränslet som borras upp från jordens inre är det främsta hotet mot vår framtid. Tyvärr har vi i Sverige glömt bort vår en skuld i växthusfällan, nämligen torven. Som ett av ytterst få länder på jorden så bränner vi detta fossila bränsle i våra värmeverk.

Alla vi som nån gång klär på oss skogskläderna för en dag i skog och mark har stött på den – den smått förhatliga torvmossan – den som får oss att svära likt kapten Haddock när han råkar få i sig vatten i stället för Whisky. Den sköna skogspromenaden som förvandlas till ett blött helvete då myren ska korsas.

Torven som biobränsle innefattar i dagsläget Sverige, Finland, Irland och Vitryssland. Det finns viss användning i några andra öststatsländer, men det är ytterst marginellt. De myrar som kallas för torvmyrar täcker inte mer än tre procent av jordens yta, men innehåller förbluffande nog nästan en tredjedel av av allt organiskt kol. En jämförelse som visar på den stora mängden inbunden kol är att mängden är dubbelt så stor som jordens alla skogars inbundna kol tillsammans.
Trots att torvförbränningen globalt är väldigt liten, och i Sverige står den för omkring en procent (1%) av den total energitillförseln så står torvens koldioxidutsläpp globalt sett för 10 procent av de fossila utsläppen.

Torven i Sverige

Att vi i Sverige har en rätt gammal tradition av torvbrytning kanske inte är så konstigt om man tittar på en bra karta. Vi tillhör de länder i världen med mest torv sett till areal. Historiskt sätt har torven haft många användningsområden – allt från byggnadsmaterial till stallströ till förbränning – men i dag är det främst som förbränning i våra värmeverk vi brukar torven.
Men, tänker ni då, hur hänger det i hop med det stora fossila utsläppen?
Jo, internationellt sett klassas torv som ett fossilt bränsle, eller likställs med detsamma.
Men, och här kommer en kurs i den högre formuleringsskolan, Sverige har undkommit fossilfällan genom att vi har fått igenom en skrivning som lyder –
”Eftersom uttaget är mindre än tillväxten kan det klassas som långsamt förnybart biomassabränsle”

En rätt intressant formulering. Tänk om vi applicerar den på den tjockolja som pumpas upp runt om på jorden. Ni vet den tjockolja som vi dagligt tal kallar för fossilt bränsle, och så säger vi åt alla dessa oljepumpare att minska på takten.
Hur mycket ska de minska på takten?

Jo. de ska minska på takten så pass mycket så att den mängd olja de pumpar upp är mindre än den mängd olja som produceras varje dag.

Men hallå säger du då, olja är fossilt och flera miljoner år gammalt!!

Självklart är det så, men det är faktiskt så att det varje dag sjunker tusentals ton växtmaterial till havets bottnar varje dag. Detta växtmaterial är början på ett mångtusenårigt förmultningsförlopp som så småningom blir den fossila olja vi så hett eftertraktar.

Vi förbrukar omkring 85 miljoner fat olja per dag. Ett fat innehåller omkring 160 liter så om vi räknar lite så får vi fram att vi förbrukar 13 600 000 000 liter olja varje dag. Många forskare menar att nybildningstakten motsvarar en procent av utvinningsvolymen.

Så om vi då ber att de sänker farten så det motsvarar nybildningstakten, blir oljan mindre fossil då?

Självklart inte.

Torven i samhället

När man försöker sätta sig in i torvens roll i Energisverige så blir det rätt virrigt. Först och främst:

Det krävs tillstånd i form av elcertifikat för att få förbränna torv i våra värmeverk. Detta med elcertifikat är en veritabel djungel av obegripliga formuleringar, men kontentan är att det ska leda till frigörande av kapital till miljövänlig energitillverkning. Förutom elcertifikaten så är utsläppsrätter för torv ett ekonomiskt styrmedel.
Men konstigt nog så är torv helt skattebefriat när det kommer till skatter som energiskatt och koldioxidskatt. Nästa gång du sätter dig tillrätta med kaffekoppen på en mossig sten, så kan du ju fundera över saker som utebliven koldioxidskatt på torv; som uppenbarligen är ett fossilt bränsle.
Det finns även en paradox i detta. Torvens behov som biomassa i värmeverken är en indirekt följd av vårt förbättrade sopsorteringssystem. Den boost som plasten tidigare gav de blöta och icke brännbara soporna behövde ett ersättningsmaterial, och där har torven funnit sitt kall.

Torvens ersättare:

För att vi inte ska behöva skotta in plast i våra värmeverk i stället för den naturförstörande torven så måste vi hjälpa Energisverige lite på traven. Det gör vi inte genom förbud och straff, utan det gör vi bäst genom uppmuntran och förslag på alternativa biobränslen. I dag eldas det en hel del Grot (skogsråvara Gren och Topp), avfallsprodukter från kommuner, jordbruksavfall och en hel del importerade sopor. Men det finns en fullgod ersättare som skulle komma jordbruket, byggindustrin och faktiskt även den tynande textilindustrin till godo om den infördes på allvar i vårt energisystem, nämligen Hampaväxten. Den illa omtalade växten som förknippas med droger är faktiskt en svårslagen gröda.

Den hampa som producerar de illegala droger är bara en liten del av den stora hampafamiljen. Den typ av hampa denna text vill synliggöra är den s.k. mjukhampan Cannabis Sativa, som är välbeprövad och visat sig vara mycket lämplig för odling i Sverige. Hampan Cannabis Sativa är en ettårig, högväxt ört som i Sverige blir ca 2 m hög. Hampaväxten kategoriseras till nässelväxternas ordning, Ulticales, i familjen Cannabaceae. Den har nära släktskap med humlen, som också tillhör familjen Cannabaceae. Hampan bär frön rika på protein och fett och vars energiinnehåll är minst lika bra, om inte bättre än torvens energiinnehåll.

Och där torven utgör ett omedelbart hot mot vår miljö, både vad det gäller ett direkt miljöhot och ett ackumulerande klimathot så gör hampan enbart nytta. Förutom att hampan har ett högt energiinnehåll så har den många andra goda egenskaper – den är en utomordentlig jordförbättrare, den framställer textiler som är många gånger bättre och starkare än bomull (bomull som är en av jordens största vattenförstörare) och den finns även många användningsområden inom byggindustrin.

För oss som bor i torvens närhet så finns även den miljöförstörande aspekten av torv med i det dagliga livet. De vattendrag som rinner i torvbrytningens närhet blir så gott som alltid förstörda av av utsläpp från torvtäktens brustna fördämningar. Förhöjda halter av kvicksilver och andra tungmetaller slår ut det ekologiska livet och slammet som flödar över sina skyddsvallar lägger sig som ett lock över vattendragets botten, vilket resulterar i kvävningsdöd för till exempel öringens rom.
Så när du nästa gång avnjuter ditt kaffe i en liten skogsglänta där spindelnätet kämpar mot daggen och solens strålar återspeglar denna kamp i regnbågens fulla spektrum, så fundera över följande
– kapten Haddock – denne brottsbekämpande sjöbuse, tror du han vill ha en whisky med mjuka toner av torv eller vill han dricka torvförorenat vatten?

Fakta torv:

Torvjordar bildas i sjöar och våtmarker som växer igen eller i områden där fastmark försumpas på grund av hög nederbörd eller läckage av grundvatten. Torv består av döda växter som förmultnat under fuktiga förhållanden, det vill säga vid låg eller ingen syretillförsel.
I Sverige finns det torvmarker över hela landet men mest i Småland, Bergslagen och i Norrlands inland.

Brytning av torv:
För bearbetning av fyndigheter av energitorv krävs särskilt tillstånd, koncession, enligt lagen om vissa torvfyndigheter (“Torvlagen” SFS 1985:620). Koncession för bearbetning gäller ofta i 20 år. Torvbrytning sker idag på 9000 – 10000 hektar. Torv utvinns förutom till energiändamål också för att användas som jordförbättringsmedel, odlingsmedium inom trädgårdsnäringen och stallströ i jordbruket.

Under de senaste åren har mellan 3-4 TWh torv använts för el- och värmeproduktion. Det är cirka 0,6 % av den totala energitillförseln i Sverige. Omkring 0,7 milj m3 torv används som jordförbättingsmedel, odlingssubstrat och stallströ