Hjälp Västerbotten att skydda mer natur..


Följande skrivelse författade jag i början av 2015.

Min förhoppning är att med denna text hjälpa Västerbotten att uppfylla några av de 16 miljömål som finns uppsatta hos Länsstyrelsen.

   —————————————————————————————————————————————————-

Naturskydd – Kurkmyran                                                                                                    2015-01-29

Vitvattnet – Bjurholm – Västerbotten

Denna skrivelse skickas till Länsstyrelsen Västerbotten – Bjurholms kommun – Skogsstyrelsen – Naturvårdsverket – Holmen skog

För att uppfylla miljörådsberedningens – SOU 2014:50 – förslag om utökat skydd för våtmarker så rekommenderas härmed att Kurkmyran i Vitvattnet omvandlas till ett naturreservat alternativt Natura-2000

Av länets för närvarande 267 naturreservat är det endast ett fåtal reservat som skyddar myrmark nedan fjällmiljö.

I första hand så är det punkt 11 i Sveriges miljömål som gäller som miljömål.

11. Myllrande våtmarker
Många av Västerbottens våtmarker har skadats av utdikning och annan påverkan. Det skadas fortfarande många våtmarker i samband med skogsbruk och exploateringar.
Våtmarksskyddet går långsamt och arbetet med hydrologisk återställning är i sin linda. Utvecklingen i miljön är neutral eller svagt negativ.

 

 

SOU 2014:50 Skydd och restaurering av vattenområden

Våtmarker

Våtmarker fyller många viktiga ekologiska och vattenhållande funktioner i landskapet och står för en betydande del av vår biologiska mångfald. De har även betydelse för förmågan att hålla kvar näringsämnen. Omkring en fjärdedel av landets ursprungliga våtmarker bedöms ha försvunnit genom dikning och uppodling, framförallt i skogs- och jordbrukslandskapen40. Det innebär att restaurering av våtmarker kan komma i konflikt med intressen inom jord- och skogsbruk. Det kan även vara svårt att återskapa våtmarker på grund av infrastruktur, t.ex. bebyggelse eller vägar.

Bevarandeåtgärder som skydd, skötsel och restaurering behöver öka för att miljökvalitetsmålen ska kunna nås41. Det är viktigt att säkerställa att befintliga våtmarker bevaras. Det återstår att skydda cirka 200 000 hektar våtmarker i den nationella myrskyddsplanen42.

Regeringen beslutade i februari 2014 om ett etappmål om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden, där även skydd av våtmarker ingår (M2014/593/Nm )43.
Enligt etappmålet ska det formella skyddet av våtmarker ha ökat med cirka 210 000 hektar senast 2020 genom att myrar med höga naturvärden i den nationella myrskyddsplanen skyddas.

Men även punkterna 8 – 9 – 15 – 16 är att beakta i denna naturskyddsplan.

8. Levande sjöar och vattendrag.
Västerbottens län är rikt på sjöar och vattendrag. Här finns allt från kristallklara fjällvatten till näringsrika kustmynnande jordbruksåar. Många vatten är tyvärr på olika sätt negativt påverkade, exempelvis av fysiska ingrepp och miljögifter.

Vattensystemet Storarmsjö/Lillarmsjö-Lillarmsjöbäcken – Hörnån är ett högt prioriterat vattensystem.

Länsstyrelsen har hittills investerat omkring 30 miljoner i biologisk återställning samt kalkning

Resultatet är så här långt mycket bra, och när dammen i Lillarmsjön rivs och det byggs en faunapassage så kommer det inom några år att vara ett av landets främsta vattendrag.

Som ytterligare belägg för att det är ett levande vattendrag så såg jag för några år sedan, under en skidtur en Utter hoppandes på Lillarmsjöbäckens is.

9. Grundvatten av god kvalité
En regional vattenförsörjningsplan har tagits fram och fler kommuner Inrättar/reviderar vattenskyddsområden. Riksintresse för dricksvattenanläggningar föreslås.
Kommersiellt uttag av naturgrus i vattenskyddsområden minskar. Kunskap om grundvattennivåer och påverkan på ekosystem behöver förbättras.

Byarna Vitvattnet och Brännland får sitt dricksvatten från källor som ligger i direkt anslutning till Kurkmyran, och det är därför av extra intresse att Kurkmyran skyddas.

15. God bebyggd miljö.
Länets kommuner eftersträvar så gott de kan en god bebyggd miljö. En svårighet är att det i många fall saknas resurser, kompetens samt aktuella översiktsplaner.
En positiv trend är att flera av kommunerna går samman för att upprätta kommunöverskridande planer och annan samverkan inom området.

Många boende i Vitvattnet bor så att säga – inpå knuten – till detta myrkomplex och ser det som livskvalité att det får fortsätta att så förbli. Bjurholms kommun som är landets minsta kommun är extra rädda om varje medborgare.

16. Ett rikt växt och djurliv.
I Västerbottens skogs och kustland och i många vattendrag är naturen påverkad av en intensiv mark och vattenanvändning. Många av naturtyperna och arterna saknar gynnsam bevarandestatus. Kunskapen om hur arterna påverkas av klimatförändringar är bristfällig.

Kurkmyran är en i princip orörd myrmark och de inventeringar som är genomförda uppvisar en mängd växter och fåglar som är hotade och i vissa fall rödlistade.

Inventeringar bekostade av Vitvattnets olika intresseföreningar genomförda av Per Hansson (Vox Natura) och Jan Elveland.

Bifogar kartor

Utöver dessa miljömål är detta myrkomplex ett riksintresse för rennäringen och mer specifikt är det Vapstens sameby som har denna myr som del av sitt kärnområde.

Författare till denna skrivelse

Michael Jonsson

Vitvattnet – Bjurholm

072-24 85 670

Oxen68@gmail.com

 

——————————————————————————————————————————————————

Ärendet fick dnr 744-2015 hos Länsstyrelsen – Västerbotten om det finns någon som vill följa utvecklingen i kring bildandet av länets nya reservat.

NV-01037-15. är förslaget diariefört som hos Naturvårdsverket.

Ju fler som påpekar att det det faktiskt rör sig om att lagbrott att förstöra en orörd myr med minst ett dussin fåglar som skyddas av fågeldirektivet – desto svårare blir det för Länsstyrelsen att säga ooops – i efterhand.

Bifogade även några bilder.

översikt - myr, hörnån karta - Vitvattnet

Bifogade även en högst intressant och relevant radarbild över myrområdet.

Neova har ju i sin framställan gjort gällande att detta myrkomplex är att betrakta som ”lovligt” då  – Beatamyran m fl – som ansökan heter är tidigare brukad, det vill säga, påverkad av mänsklig hand. Det är ju det absoluta kravet för att det ens ska bli tal om torvbrytning. Orörda myrar får inte tas i bruk för exploatering.

 

Radarbild

På Beatamyran ser man tydligt alla diken som är grävda – men här kommer det intressanta – titta på Kurkmyran – inte ett minsta spår av mänsklig påverkan. Att denna myr då ens kan komma på tal i en torvbrytningsansökan är oerhört förvirrande.

Om man tar del av Neovas MKB så framgår med all tydlighet att det främst är just Kurkmyran som är av intresse för torvbrytning.
Den är enligt geologiska undersökningar minst fem meter djup på sina ställen – vilket skulle innebära att det finns torv att skörda i minst 40 år. Men med erfarenhet och lögnaktig taktik så nämner man så gott som uteslutande Beatamyran i sin skriftliga ansökan.

Så vad tror ni – ett reservat eller ett 40-årigt torvbrytningsprojekt?
Använd er gärna av ärendenumret och påpeka för berörd myndighet vad som gäller när det kommer till exploatering av orörda myrar.

Är du intresserad av vad som gäller – läs detta häfte där Naturvårdsverket redogör för de kriterier som gäller.

Avslutar detta inlägg med att påbörja tankeverksamheten för det nästkommande inlägget i denna soppa – ska sammanställa de inventeringar som finska staten genom Neova bekostat och ställa de mot de inventeringar som byns olika intresseföreningar bekostat. Och som avslutning på de redovisade inventeringarna så jag även lägga ut Länsstyrelsens svar på våra bekostade inventeringar.

Annonser

En reaktion på ”Hjälp Västerbotten att skydda mer natur..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s