Det här med Sveriges klimatansvar..

jo – du gissade rätt – lite mer torv blir det.

Att Sverige i vanlig ordning agerar världspolis – åt andra stater – är ju inget nytt.

Det kan gälla tjuvjakt, utfiske, skogsskövling eller något annat naturskövlande agerande.

Men hur är det på den egna bakgården?

Vi skjuter bort våra få rovdjur, vi fiskar hej vilt i havet, vi skövlar mer urskog än något annat land och vi har världens generösaste gruvdrift.

Och så har vi torvbrytningen – jordens mest koldioxidhöjande verksamhet – sett i % av verksamhet.

Så här ser det ut..

För förklaring av tabellen: ju högre värde desto sämre för klimatet.
Visst är den här tabellen tillräckligt för att säga nej tack till fortsatt torvbrytning – Vi tar ansvar – för framtiden.

Läs mer här

Men den sorgliga parten i kråksången är den som följer.
Vi lever ju i föreställningen att miljöförstörande verksamhet är tungt beskattad, för så agerar ju morallandet Sverige.

Men sanningen är att i tvärtomlandet Sverige så är det som så att miljöförstörande verksamheter är minst beskattat av allt i samhället.

Gruvdrift med efterföljande naturödeläggelse är lägst beskattat i världen, men samtidigt är Sverige det land där det är lättast att starta gruva. När världens gruvhökar öppet säger – det är inte lönt att muta nån afrikansk president för att starta en gruva, när det bara är att åka till Sverige och slå ner inmutningspålar – då begriper man Sveriges hållning i miljöfrågan.

Och hur är det då med torven – beskattas den som den miljöfara den är?

Nja, sanningen är tvärtom att torv är den mest gynnade verksamheten i fråga om skatter och undantag.

Och det mest tragiska i den kråksång är att de som är involverade i torvbrytning utan omsvep erkänner att det är alla dessa skattelättnader som gör så att torvbrytningen existerar.

Om det åtminstone vore så att torvens energiinnehåll är så pass högt att det motiverar ett existensberättigande – men så är ju inte fallet.