En odopad Höga kust är chanslös mot växthuseffekten.


Höga kusten – visst har ni varit där?
Kustområden söder om Örnsköldsvik nertill Härnösand.

hoga-kusten

 

Det är ett spektakulärt, vackert och ett geologiskt fenomen, inte bara för Sverige utan faktiskt för hela världen.
Orsaken är is -eller frånvaron av den is som en gång tyngde ned Skandinavien under kilometertjock inlandsis. Tjockare än nån annanstans var den över det område vi i dag kallar Höga kusten – 3 km av massiv och tung is som obönhörligen pressade berggrunden nedåt.
När isen sedan försvann så hade berggrunden sjunkit upp till 1 km och bergets resa uppåt igen tog sin början. det gick med en väldig fart i inledningen, men sedan har landhöjningen varit omkring 8 mm per år. Snart har berggrunden rest sig i sina fulla prakt, och den världsberömda landhöjningen är ett minne blott.

Istid är perioder i jordens historia som kännetecknas av att områden på jorden, land och hav, är täckta med en tung och tjock  is. Istider kommer och går. Höga Kusten har haft istid mer än en gång. Landet har därför varit nedpressat av is flera gånger. Och sen höjt sig efter varje istid. Förändringar i landskapet sätter sina spår. Just här i världsarvet finns de tydligaste spåren och bevisen på att landhöjning har skett och sker!

Höga Kusten tillsammans med Kvarkens skärgård är den bästa platsen på jorden för att göra en tidsresa i landhöjningens spår.
Länk

För dig som aldrig besökt området – gör det – det är faktiskt ett av landets mesta besöksmål av en anledning.

Slänger in några bilder från området

image16001 img_0525 hk1

 

 

Men vad är det nu med rubriken tänker vän av ordning (och nyfikenhet)? Jo – tyvärr är Höga kusten inte längre det område på jorden med snabbast stigande landhöjning..

En alldeles nypublicerad artikel flyttar landhöjningsrekordet – från Höga kusten till Grönland.

New research shows that Greenland has been losing billions more tonnes of ice than thought – and gaining height as bedrock rises under less weight.

Länk

Den accelererande klimathöjningen får isen på Grönland att smälta snabbare än beräknat, och det får till följd att den nedpressade berggrunden under all is nu stiger allt fortare. Man beräknar att landhöjningen nu motsvarar 12 mm per år. I geologiska mått är det oerhört mycket.

En Google-översatt text:

En ny studie på Grönlands inlandsis ger värdefull insikt om klimatförändringar, med hjälp av unika forskningsmetoder för att etablera nya beräkningar av is förlust för både moderna och gamla tider, säger UB geolog Beata Csatho, en av mer än ett dussin lag medlemmar på den internationella projekt.

Forskningen publicerades i dag i Science Advances. Den leddes av Shfaqat A. Khan av National Space Institute vid Danmarks Tekniske Universitet (DTU Space).

Studien förbättrar uppskattningar av tidigare och dagens is förlust genom att gå djupt – genom att utforska jordens verksamhet under den grönländska inlandsisen, säger Csatho, professor i geologi i College of Arts and Sciences.

”Denna forskning är ett bra första steg mot bättre förståelse hur geologiska processer under jordens yta påverkar isen förlust och slutligen, stigande havsnivåer”, säger hon. ”Det öppnar upp nya möjligheter för bättre förståelse hur istäcket förändras och interagera med de steniga lager av jorden under den.”

Hon förklarar att istäcket sitter på jord fast skorpa, som i sin tur ligger högst upp på en mjukare skikt av sten kallas manteln. När inlandsisen förlorar is, jordskorpan stiger under upp – som liknar det sätt på vilket en komprimerad fjäder kommer att studsa upp när trycket tas bort.

Denna höjning, som kallas postglaciala rebound innebär att forskarna inte kan mäta hur mycket en inlandsis krymper genom att helt enkelt spåra förändringar i dess yta höjd. De måste också räkna ut hur mycket av denna höjd förändring orsakas av berggrunden stiger.

Den nya forskningen använder data från GPS-stationer fixerade på berggrunden att fånga höjningsprocess i oöverträffad detaljrikedom, som visar att tidigare studier kan ha underskattat tidigare och dagens massförlust, säger Csatho.

Papperet antyder också att manteln under Grönland är inte enhetlig: Istäcket sydöstra regionen har upplevt oväntat snabba höjningshastigheter på omkring 12 millimeter per år, vilket tyder på manteln kan vara varmare och mindre viskös här, vilket gör den mer elastisk..

”Det är en mycket spännande studie,” Csatho säger. ”Det är ett nytt och annorlunda sätt att förstå istäcket och denna kritiska process för höjning.”

Länk till originaltext

 

Att bli av med rekord, det hör till naturens gång, men visst känns det lite som dopning att Grönland nu är rekordhållare tack vare att vi dopar atmosfären med koldioxid från våra fossila bränslen – inklusive vårt svenska fossil – Torv..

castho-et-al-2014_fig3

 

 

Som vanligt när det gäller prognoser och databeräkningar så är verkligheten alltid ett steg före när det gäller klimathöjningen. Varje prognos för kommande period kommer på skam då värmen stiger fortare än vad våra datorer kan räkna fram. Eller, det är klart, datorn beräknar ju bara de formler och beräkningar som människan matar in i den. Så nånstans är det nog som så att forskare på klimatet alltid är försiktiga i underkant.

cg519e177a978a7

 

Tänk – att du som läser detta kan tillhöra den generation som berättar för framtiden att vi en gång hade snö i Sverige. Det var en period under året som hette vinter då marken var täkt av fruset regn som möjliggjorde aktiviteter som skidåkning, snögubbebyggande, vinterdäck på fordon, minusgrader (jo, som i frysen) och en massa andra bisarra saker. Det är tur att vi lever i ett samhälle där kommunikation och media infångas i våra kameror varje dag, så att vi kan verkligen kan bevisa våra sagor för kommande generationer..
Och Höga kusten finns kvar som ett bevis för att vi en gång höll ett världsrekord i många tusen år – utan dopning..

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s