En riktig reklamklassiker får inleda denna tankebana

Den här minns väl alla?

 

 

Man måste ju erkänna, det finns rolig reklam, som faktiskt kan få en att tänka efter, efter.

Att okunskapen i denna reklam riktar sig mot en särskild del av befolkningen, det råder det inga tvivel om.

Frågan är,, hur många vet egentligen var våra matvaror kommer i från?

 

 

Det här är en annan klassiker. Spontant så skrattar man, men sen kommer den hemska eftertanken – tänk om det är sant – tänk om författaren till denna insändare verkligen tror på det denne skriver? Har världen misslyckats så fatalt, så de mest fundamentala funktionerna i samhället är en blind fläck i kunskapsbanken?

Historier om barn som inte vet vad mjölk egentligen är, och vart den kommer ifrån; cirkulerar friskt, visst är det en skröna?

Sakers sammanhang – alltså hur det verkligen fungerar – verkar vara en obegriplig verklighet för många.

 

 

Ett helt vanligt honungsbi, ett surrande, irriterande, farligt flygande föremål. Men hur otroligt viktigt biet är för vårt välmående, hur många har koll på det?

Biets ekologiska och ekonomiska betydelse.

* Värdet av den pollinering som bina utför årligen är svårt att sätta någon rättvis prislapp på men värderas till ca 200 miljoner kronor per år.

* Honungsskördens värde i Sverige är på mellan 10 – 20 miljoner kronor.

* Pollinering ger större skördar av både bär och frukter oavsett om det är odlade grödor eller vilda i skog och mark. Detta är till nytta för oss människor, fåglar och andra djur.

* Tack vare att bina övervintrar som hela samhällen och inte, som t.ex. humlor. Bara den befruktningsdugliga honan övervintrar, startar bisamhället på våren med 25-30.000 invånare. Vilket gör dem nästan helt nödvändiga för tidigt blommande växter.

* En annan egenskap hos är bina att dom är så kallad “blomtrogna”. Detta innebär att har bina börjat att flyga på en viss blomsort så fortsätter dom att besöka dessa blommor tills dom har blommat över. Tack vare detta överförs ståndarmjöl från en blommas ståndare till en annans pistill och en befruktning har ägt rum. Men för att en riktig befruktning ska äga rum måste blomman vara av samma typ. Där av binas fördel “blomtrogna”.

* Försök i päronodlingar har visat att skörden ökade 3,3 gånger när odlaren hade tillräckligt med bin för pollinering av träden.

* Produktionen av skogsbär främjas av bina till direkt gagn för människan. I allmänhet är t ex pollinationen av blåbärsblommor så bristfällig, att högst hälften av dem sätter bär, som dessutom är relativt små. Om pollinerande bin finns i blåbärsmarkerna, kan fruktsättningen öka till ca 90 % samtidigt som bären blir ca 1,7 gånger större än bären från bifria områden. Försök med bipollinering av blåbär har gett samma resultat som för päronodlingen; antal befruktade blommor ökande från 47,5% till 89,1%, vikt per bär från 0,348 gram till 0,578 gram. Sammanräknat ökade skörden per 100 blåbärsblommor från 16,8 gram till 51,5 gram, dvs skörden 3-dubblades.

* Bin har en positiv inverkan på försurningen av jorden. Forskare har konstaterat att vid nedbrytningen av växter har de olika påverkan på jorden. Vindpollinerade växter typ barrträd, gräs m.fl. har en försurande effekt på jorden, medan insektspollinerade växter ger en basisk effekt och motverkar därmed försurning.

* Forskare har upptäckt binas betydelse för nötkreaturens proteinförsörjning. Bina har vid sina blombesök med sig en mikroskopiskt liten zygota-svamp (Metschnikowia zygota) som de för med sig från blomma till blomma. Forskningen visar att dessa små svampar har stor betydelse för alla idisslare vid tillverkning av proteiner av kvävehaltiga ämnen. En god del av komjölkens proteininnehåll härstammar från detta mikrobiellt tillverkade protein. God tillgång på bin i beteshagarna ger alltså inverkan på god mjölkproduktion.

Hade du koll på detta?

Samhällsutvecklingen börjar gå så åt pipsvängen att det där med jordbruk och bönder, så att ”sånt där” hör till det förgångna när man lyssnar på vissa människor. Finns det över huvudtaget något yrke som är viktigare för mänskligheten är just jordbrukare?

Vad skulle du lägga på tallriken om det inte vore för bondens slit på åkrarna?

 Många verkar tro att det endast är kött som kommer från bonden, och att kött är roten till allt ont på jorden. Vore det inte för köttet så vore klimathotet betydligt lägre. Visst har ni hört det? Men det är ju så att allt du äter kommer från bodens slit på sina åkrar. Självklart så ska man dessa varningar på allvar, klimatet förändras snabbt. Och naturligtvis så är det inte en enskild sak som utgör hotet, utan det är den samlade bilden av allt så är orsaken. Det handlar hela tiden om din medvetenhet vad du stoppar i kundvagnen. Det finns ju några grundregler – ekologiskt, närproducerat och gärna fairtrade – och när det gäller kött, så är vilt ett mycket bra och miljövänligt alternativ.

En tillbakagång till det som kallas självhushållning vore bra. Att vi odlar vår egen mat, åtminstone en del av den. Fler månskensbönder är en bra deal med moder jord och det klimathot som skenar mot vår framtid.

Det här inlägget aktualiserades och lyftes upp från sitt ”glömskans arkiv” häromveckan då en ”felsyftning” på Aktuellt fick stor uppmärksamhet i social medier.

 

Visst kan man dra på smilbanden, men verkligheten var ju närmare än man kan tro. Utan Humlan ingen humle. Kunskapen om detta med blommor och bin, alltså den biologiska mångfaldens blommor och bin är en kunskap som allt fler verkar gå miste om – mat köper man ju på affären – är allmänhetens uppfattning om blommor och bin.
Det är allas skyldighet att se till att den mest grundläggande av alla våra kunskaper lever vidare.

Får liksom ingen knorr på detta inlägg, och vet inte riktigt vart det är på väg, eller hur jag får slut på det, så därför sätter jag punkt.