Dags igen för ett mycket angeläget ämne – nämligen vårt vatten. Vatten är utan konkurrens det mest dyrbara moder jord har att uppbringa, vi kan spekulera i olja, guld eller andra mineraler, men utan rent vatten är världens alla pengar totalt värdelösa.

Det pågår en kamp om vårt vatten, på många håll runt om på jorden så ”invaderar” multinationella företag områden där det inte finns motstånd, och tar helt enkelt över de vattenresovoarer som finns. Och i stället för i princip gratis vatten i kökskranen tvingas folket köpa deras vatten på flaska, och priset är naturligtvis mångfalt högre än tidigare.
För så funkar det med vatten, du måste ha det. Och inte nog med att det ska rinna i kranen, det ska även rinna i naturen.

Och det är det där med att rinna i naturen som titeln syftar på.

 

Säga vad man vill om USA, men när det gäller natur och dess bevarande så är detta land verkligen ett föregångsland.
Den som följer denna blogg vet att vatten är ett ständigt återkommande och alltid lika angeläget ämne. Det sista året har mycket av vattenfrågan handlat om torv och torvtäkternas hot mot våra vattendrag. Och när det sedan blev personligt, när ett finskt företag beviljats tillstånd att bryta torv på mina egna marker, ja då ökade intensiteten i texter kring vattnet och dess betydelse.

En av ekologins viktigaste byggstenar är ett friskt fritt rinnande vatten och fria passager – både uppströms och nedströms – och på denna punkt är Sverige nästan att betrakta som ett U-land.

Vi har väldigt få vattendrag som rinner ostört från källa till hav.

Som ni ser – många hinder blir det. Och varje hinder i sig är ett effektivt hinder för vattnets innevånare. Det är inte bara fisken som drabbas, utan även sländor, ålar, groddjur, och en massa andra insekter och djur.

Om du inte är helt bevandrad i detta med vandringshinder som kommer här en kort sammanfattning.

Typer av vandringshinder

Vandringshinder kan utgöras av broar, dammar, vägar eller felkonstruerade vägtrummor.
Broar utan naturlig strand under dem gör att landlevande djur kan tvingas passera över vägen där de utsätts för fara från trafik.
Dammar vid vattenkraftverk utgör en rad problem för miljön och ett av dem är att de skapar ett vandringshinder för fiskar som vill ta sig förbi anläggningen. Huvudanledningen för att dammar skapar vandringshinder är att de saknar eller har en icke fungerande fisktrappa, dammen fungerar då istället som en barriär.Vägar som inte tagit hänsyn till vattendrag utgör vandringshinder.
Viltstängsel vid större vägar kan skapa vandringshinder för landlevande djur.
Felkonstruerade vägtrummor skapar vandringshinder då de orsakar för höga vattenhastigheter,har långa vägtrummor utan viloplatser, för litet vattendjup i vägtrummor, fritt fall vid vägtrummans utloppssida eller broar/trummor utan naturliga stränder.

 

Nu finns det som tur är folk som engagerar sig i kampen för bättre vattenmiljöer. Det är främst föreningar som Naturskyddsföreningen, Älvräddarna, sportfiskeföreningar, Save The Baltic och en del andra föreningar och organisationer. Kampen står naturligtvis mot ägarna av alla dessa hinder, men tyvärr så är myndigheterna i detta land alltför ofta på ägarnas sida. Att få bort även den minsta, mest obetydliga lilla dammen är ofta en omöjlig kamp. Vår obegripliga vattenlag från 1918 styr och ställer över dagens moderna lagstiftning på ett obegripligt sätt.
Det som gör det hela än mer frustrerande är det faktum att Sverige har förbundit sig att följa och efterleva EU:s Ramdirektiv för vatten, vilket kortfattat innebär:

Vi ska ha tillräckligt mycket vatten av god kvalitet, både idag och imorgon. EU:s ramdirektiv för vatten (eller vattendirektivet) anger vad EU-länderna minst ska klara vad gäller vattenkvalitet och tillgång på vatten.

Då återvänder vi till USA och deras arbete för ett fritt rinnande vatten. Om man börjar med att kolla in den här sidan, Amerikan rivers, så får man ett hum om i vilken omfattning det landet arbetar. Till skillnad från Sverige så är myndigheterna i USA drivande i denna fråga, och de sitter inte i knä på energibolagen på samma sätt som de svenska myndigheterna. Visst finns det mycket att beklaga i USA när det gäller vattenkraften, det sker fortfarande utbyggnad av vattendrag, det sker oerhörda miljöutsläpp och det finns stora regioner med direkt hälsovådligt grundvatten till följd av föroreningar, men nu lyfter jag fram det goda vattenarbetet.

Saxat från den amerikanska sidan:

Securing $1.2 billion in federal funding for projects that incorporate innovative green infrastructure approaches and water and energy efficient technologies. 

Det är inga små summor de har att röra sig med. Och då är denna organisation bara en bland många andra andra som arbetar med vattenförbättrande verksamhet. Att summera alla organisationer och det kapital de har till sitt förfogande är något jag inte har ork att sammanställa.

 

I Sverige är det kanske främst Älvräddarna som står som symbol för kampen – här ser du en kort film från dem om hur de arbetar. De summor Älvräddarna har att röra sig med är smulor jämfört med.
En snabb koll med Älvräddarnas ordförande ger följande cirkasiffror – 500 000 kr i medlemsavgifter och 200 000 kr i sponsorintäkter.
Lek med tanken att Älvräddarna fick motsvarande summa från statligt och överstatligt håll, vilken påverkan de då skulle ha.
Energibolag subventioneras – dvs,  ges statligt stöd – i allt från planering, tillståndshandläggande, infrastruktur, skattelättnader gällande utsläpp osv för miljardbelopp varje år – känns det rättvist när det är företag med miljardomsättning och mångmiljonvinster som får statligt stöd och inte de som jobbar för naturen?

Jag hittade en spännande pdf på nätet som handlar om ett besök i en region i USA för att lära mer om hur de arbetar över där. Att googla information är en liten bloggares främsta verktyg, och sällan eller aldrig har jag funnit ett sånt överflöd av bra information som när det gäller dammutrivning i USA. Självklart är det på engelska, och jag länkar här till en sida som redogör för den största dammutrivningen på jorden.

 

I Sverige så står kampen ofta i att man ska investera i restaureringsåtgärder mellan dammar eller andra vandringshinder, och ytterst sällan är det hindret i sig som rivs.

Vad är det som är den stora orsaken mellan ländernas olika myndigheters arbete?
USA:s EPA – (United States Environmental Protection Agency) vs Naturvårdsverket?

Här önskar jag jag hade mer insikt i det amerikanska systemet. Har ingen aning om hur det politiska styret påverkar EPA. Att vårt Naturvårdsverk är starkt influerat av politiker och lobbyorganisationer är väl ingen nyhet. Vad jag förstår om det amerikanska systemet så är öppenheten och krav på registrering av lobbyverksamheten betydligt mer reglerad än i Sverige. Vi vill ju gärna beskriva oss som fria från korruption, men faktum är att Sverige generellt ligger dåligt till i dessa frågor.
Än en gång utan vidare insyn, så känns de amerikanska organisationerna mer fristående från statlig (Länsstyrelse, Naturvårdsverk) än vad som är fallet i Sverige. Har mejlat lite över Atlanten för att få svar på om så är fallet, men det verkar som svaren dröjer, precis som de gör när jag mejlar någon myndighet i Sverige. Kommer mejlsvaren så kommer de givetvis att redovisas. Men om så är fallet så kanske det kan förklara en större handlingsfrihet. I Sverige ska allt passera samma nålsöga, minst några gånger innan det går att komma vidare i arbetet.

Lek med tanken – Staten ger en organisation x antal miljoner till sitt arbete – rivande av dammar och restaureringsåtgärder i vattendragen.
Därefter ger Länsstyrelsen denna organisation klartecken till arbeten i ett i förhand upphandlat vattendrag – där alla byråkratiska hinder är avhandlade.
Då kan ett omfattande och heltäckande arbete fortgå utan att någon eller några antagonister står i vägen.

Visst förekommer stora projekt i våra vattendrag, särskilt i de stora älvarna, men än en gång, det handlar mest om sträckorna mellan dammar, så gott som aldrig river vi i Sverige ut själva dammkonstruktionen. Och det är ju den konstruktionen som är hindret.

Saxat från Älvräddarnas hemsida:

SITUATION
Idag finns ca 2200 vattenkraftverk i Sverige, färre än 3% har fiskvägar (hur många av dessa som faktiskt fungerar vet ingen).
80% av alla strömmande vatten är utbyggda med vattenkraft
90% av all vattenkraft är småskalig.
Den producerar endast 10% av den totala vattenkraftsenergin. Därför är den
småskaliga överflödig då många vattendrag förstörs för väldigt lite el.
Strömmande vatten har blivit en av världens mest hotade biotoper.
Endast 3% av all vattenkraft i Sverige har moderna tillstånd enligt miljöbalken. 
Idag är bara ett fåtal av en gång 80 laxälvar laxförande.

 

Tänk om våra hårt kämpande föreningar och organisationer fick en bråkdel av det ekonomiska stöd som USA ger till motsvarande kämpar – vilken otrolig skillnad det skulle göra, dels i direkta åtgärder, men även i mediebruset skulle genomslaget bli ett helt annat. Informationssamhället bygger tyvärr på ekonomiska grunder, den med starkast grund får mer utrymme för sin informationsredogörelse.

Alla dessa prickar visar på ett vandringshinder av något slag.Googlar du – dam removal USA och väljer bilder – så kommer det upp bilder som den nedan. Googlar du på motsvarande ord för Sverige så finns inga såna bilder att tillgå – det säger väl en del.

Känner du att du vill lära mer – googla eller gå in på Youtude och sök – dam removal – det finns väldigt många inspirerande filmer att titta på.

Vill även förklara att en del ordval och formuleringar är överdriva – i syfte att uppmärksamma på skillnader i olika arbetssätt och förutsättningar.