Neovas ekonomi.


Ännu mera torv ska ni tro.

Som ni vet så har jag avhandlat så gott som alla tänkbara aspekter av detta med torvbrytningens konsekvenser.

Allt från

  • förstörd vattentäkt
  • förstört riksintresse för rennäringen
  • stor brandrisk i täkten- 2-300 meter från bebyggelse
  • förstörda biotopvårdsåtgärder motsvarande 35 miljoner
  • förstörda naturvärden . Kurkmyran är helt orörd med sumpskogar, nyckelbiotoper, växter och djur
  • frigörande av miljögifter och tungmetaller – även Uran
  • ständigt buller från dygnet-runt verksamhet
  • Enorma dammoln in över byn – tvätt ute är omöjligt, utemöbler behöver rengöras två-tre gånger dagligen
  • Ett utsläpp från sedimentdamm förstör bottenfaunan i Lillarmsjöbäcken och stora delar av Hörnån

Det är några av de saker som kommer att bli verklighet för byborna.

Saxat från Neovas hemsida:

Neova är ett av Skandinaviens ledande bioenergiföretag. Vårt syfte är att trygga tillgången på lokal hållbar energi. Det arbetar vi helhjärtat för. Varje dag.Neova är bioenergi. Vårt erbjudande består av produkterna torv och trä, fjärrvärme och värmelösningar. Bland våra kunder finns såväl stora värmeverk och industrier som villaägare.
Vårt tydliga fokus på bioenergibränslen spelar en given roll i Sveriges energi- och miljöpolitik. Syftet är att minska utnyttjandet av fossila bränslen och istället öka användningen av bränslen som är skonsamma mot miljön.
Neova ingår i den finska Vapo-gruppen som är världens största torvproducent och ledande inom bioenergi i Östersjöregionen, med en omsättning motsvarande ca 5,5 miljarder kronor. Vapo-gruppen ägs till 51 % av finska staten och till 49 % av ett konsortium av finska kommunala energibolag.

 

OJ – vilket stort och tryggt företag – kan man ju tycka – om man ser till omsättning och ägarstruktur.
Men det är med Neova som med dejitingsajter – man vill göra framstå som lite bättre än vad sanningen säger.

För om man googlar lite så är sanningen en helt annan

 

ekonomi-2

 

 

2009 var nettoomsättningen närmare 1,5 miljarder – för att på tre år sjunka till strax över 1 miljard.
Det innebär alltså nästan 1/3 i minskad nettoomsättning – det är ganska mycket om du frågar mig.

Utan någon som helst ekonomisk utbildning i företagsekonomi – jo lite förresten – så visst borde det ringa några varningsklockor??

Om man enbart ser till dessa siffror så känns ju inte grunden helt stabil.

Att ett företag som minskat så kraftigt i omsättning ska få påbörja en skövling av svensk natur känns ju inget vidare.
Det här är ju ett mönster som känns igen, främst från gruvindustrins håll – där företag påbörjar gruvetableringar, med allt vad det innebär av skövlad skog, förändrade vattenförhållanden, provspräningar  och så vidare. För dig som följer med i miljödebatten kring gruvexploateringarna så känns detta igen.

Men ändå – jag menar en nettoomsättning på 1 miljard – det borde väl ändå kännas stabilt – eller hur?
Jag menar, ett sånt stort företag, med finska staten som huvudägare ska väl med lätthet kunna balansera sin nettoomsättning kring 1 miljard?

Men om vi lägger in nästa bild

ekonomi-1

 

Ni ser själva – nu är nettoomsättningen nere på under en halv miljard

Det här är alltså Sveriges största företag inom torvbrytningsindustrin – ett företag som ägs av finska staten till över 50% – ett företag som på 5 år tappat över en miljard i nettoomsättning – det vill säga 2/3..
Lägg därtill ett förlängt räkenskapsår 2014 -riktigt illavarslande för ett statligt företag om du frågar mig..

Så hur ser räkenskaperna ut för 2016? För 2017? Fortsätter nedåtgången så är företaget i konkurs vid det laget.

Att finska staten ska gå in med mer kapital är knappast troligt då Finland går före Sverige när det gäller utfasning av torv.

 

Finland fasar ut torven

Reportage – Energi

I fjol producerade Finland mindre växthusgaser än någonsin sedan 1990. Det berodde delvis på minskad användning av kol och torv. Precis som i Sverige har det sedan flera år höjts röster mot användning av torv som energikälla och för ett omedelbart stopp av utvinning och förbränning av torv. Åtskilliga forskare anser att detta leder till orimligt stora växthusutsläpp.

Neovas sista klämtande andetag inom torv(för)brytarbranschen ligger inom detta lands gränser, och de klämtande andetagen blir allt mer ansträngda.

 

kurkmyran-PerHansson

Fotot – Kurkmyran – Per Hansson – Vox Natura

 

Som om detta inte var nog – om Neova påbörjar torvbrytningen och sedan går i konkurs – då kan vi som markägare drabbas av en rejäl ekonomisk smäll.
Vi kan alltså få bekosta både återbeskogning och markavvattning.

Ett ifrågasatt koncessionssystem
Koncessionssystemet för torv har kritiserats bl.a. för att systemet inte beaktar de grundläggande förutsättningarna för fastighetsägarnas långsiktiga bruk av och ansvar för marken. Fastighetsägare som motsätter sig en torvtäkt på sin mark har inte stora möjligheter att påverka att någon annan får ta marken i anspråk för undersökning och utvinning av energitorv. Påverkan på de arealer som utnyttjas är drastisk. Fastighetsägarna har under den tid som verksamheten bedrivs inte möjlighet att bruka det berörda området. Om man vid efterbehandling väljer att odla skog måste fastighetsägaren vidmakthålla markavvattning på lång sikt.

 

 

Saxat från Länsstyrelsens beslut:

Ekonomisk säkerhet

Ni ska ställa en ekonomisk säkerhet på 515 000 kr för kostnaderna för avhjälpande
av miljöskador. Säkerheten ska bestå av pant eller bankgaranti och förvaras hos
Länsstyrelsen.
Verksamheten får inte påbörjas förrän den ekonomiska säkerheten har ställts och
Länsstyrelsen godkänt den.

 

Kommer Neova kunna ge en ekonomisk säkerhet på 515 000 kr om nåt år?? Och vilken löjligt liten summa som ställs som säkerhet.

Har letat fram lite siffror som beräknar markägarnas kostnader om vi tvingas betala återbeskogningen

kostand-återbeskogning

17 180 kr

 

Saxat från lst:s beslut:

Koncessionsområdena för Beata- och Kurkmyran och för Holmmyran har en total yta
på ca 279 ha varav den preliminära produktionsarealen är ca 68 ha för Beatamyran
och Kurkmyran och ca 35 ha för Holmmyran.

Om vi då räknar på Skogsstyrelsens siffror så hamnar kostnaden enbart för återbeskogning på – 17 180 kr x 279 ha =

4 739 220 kr

Till det kommer kringkostnader som vägar och annat..

Saxat från beslut:

Neova AB yrkar att tillstånd lämnas för en total produktion om ca 1,0 miljoner m3
torv fördelat på i medeltal en årsproduktion på ca 44 000-55 000 m3 energitorv med
en maximal årsproduktion på ca 110 000 m3.

 

Hur mycket kommer då Neova att tjäna på denna torv? Räknat i dagens prisläge blir det ungefär som följer –

Syftet är att utvinna energi från förbränning av torven som avses försäljas till värmeanläggningar
i regionen. Genom förbränning av torv i värmeverken kan volymen olja
vid förbränning minskas. Omräknat till produktion av energi vid förbränning motsvarar
torven i den planerade täkten ca 1,0 TWh fördelat på en 20-års period

Prisbild:

prispåtorv

1 TWh = 1 000 000 MWh – och dagspriset ligger i runda slängar på 150 kr per MWh.
150 kr x 1 000 000 MWh = 150 000 000 kr delat på 20 år ger en årlig vinst på 7 500 000 kr..

7 500 000 kronor i årlig inkomst..

150 000 000 kronor slutlig inkomst..

 

Till detta – 515 000 kronor – i säkerhet – för återställande av miljöskada.

 

 

 

Annonser

En reaktion på ”Neovas ekonomi.

  1. Ping: Torven ligger kvar, vi vann.. | Naturstacken's Blog

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s