Torv – sluttampen – sanningen om handläggningen.


där ja..

Nu är det slutkämpat för vår del. Sista datum för ytterligare yttranden är satt till den 26:e maj. Men nu har vi skrivit samman alla yttranden, och än finns det anmärkningsvärda saker i denna handläggning som måste upp på agendan.

Jag kommer att klippa in några saker från de sista skrivelserna, och du kommer att upptäcka ett mycket obehaglig mönster.

Det här inlägget kommer främst att kretsa kring ett yttrande – nämligen det som byn satt samman. Jag kommer även att lägga ut ett slutligt yttrande från den person som genomfört den kompetenta fågelinventering som vi i byn bekostat. Den fågelinventeringen finns i spalten till höger –>
I den skräder inte inventeraren med orden – det kan jag lova.

Men vi håller oss först till byns eget yttrande

Då vi bybor i Vitvattnet nu får en sista möjlighet till yttrande vill vi belysa ett flertal brister och direkta felaktigheter som existerar i ärendegången kring Beatamyran m.fl. Felaktigheter i Neova AB:s (som vidare benämns Neova) underlag till Länsstyrelsen, brister i undersökningsplikten hos Länsstyrelsens handläggare tillsammans med en nonchalant hantering avseende information och fakta som inkommit till Länsstyrelsens handläggare från olika parter.

Detta är inledningen på skrivelsen. Man kan säga att det är lite mjukstart.
En hel del av detta yttrande är saker som du som trogen följare läst om på bloggen tidigare, men det tål att upprepas, och det finns en del nytt material, sånt vi sparat till slutet. Detta för att motparten inte ska hinna ta del av det innan det är inregistrerat på regeringskansliet.
Saken är den att det finns en del saker som är så anmärkningsvärda, så opartiskheten kraftigt kan ifrågasättas. När alla turer kring detta är avklarade, så är det upp till berörda myndigheter att granska detta. Ingen som tagit del av innehållet kan drömma om att detta är normalt myndighetsarbete.

De brister och direkta felaktigheter vi vill belysa framställs delvis direkt i detta yttrande och delvis i bifogade bilagor. Vi kommer att lyfta fram ett antal frågeställningar kring ärendet och ärendehanteringen som vi saknar svar på.

Det är bara att hoppas att de myndigheter som berörs av denna skrivelse verkligen tar sig tid att läsa och begrunda det som är skrivet. Att vi efter inskickandet till regeringen publicerar yttrandet är självklart för att sätta press på berörda parter. Vi vill inte att det ”sopas under mattan” och försvinner som ett ärendenummer bland hundratusentals andra ärenden.

Neova anlitade ett konsultföretag för att utföra de åtaganden som Neova enligt lag är tvungna att ta med i sin ansökan och i sin MKB.
Konsultföretaget – Sweco – anlitade i sin tur andra konsulter för vissa uppdrag. Ett av de mer uppmärksammade uppdragen var den fågelinventering som Neova lämnade in i sin ansökan. Om du läst den pdf som vår fågelinventerare genomförde så kan du där läsa att Neovas konsult genomförde sin fågelinventering i september!! Den som finner häckande fåglar, eller fåglar överhuvudtaget på myrar den årstiden gör det bra.
Självklart rapporterade konsulten att det var väldigt lite fågel i området – men det mest anmärkningsvärda – för att trivialisera dessa myrar och ge stämpeln av förstörda och torvbrytningsbara myrar så skriver denne konsult väldigt mycket om Stor-sprängmyran.
De myrar som berörs av Neovas koncession heter –

  • Holmmyran
  • Beatamyran
  • Kurkmyran 

Stor-sprängmyran tillhör inte koncessionen, men Neovas konsult skrev en hel del om denna myr. Och konsulten har rätt i det han skriver, Stor-sprängmyran är påverkad, men det tål att upprepas – den har ingenting med denna torvbrytning att göra.

Utan att verka påstridig, men visst borde ansvarig handläggare på Lst påpeka det besynnerliga i att denna myr överhuvudtaget nämns i rapporten från Neova?
Men nä, tvärtom, handläggaren hänvisar senare till Stor-sprängmyran ett flertal gånger när denne påpekar hur påverkad myrarna är..

Även i Länsstyrelsens beslut står att läsa att ”Stor-sprängmyran är kraftigt påverkad av dikning och merparten av myren är skogsbevuxen. Kantzonerna mot skogsmarken är smala och också de påverkade av dikning vilket innebär att myren i sitt nuvarande skick inte har något större värde för myrfåglar.”

Så står det faktiskt i beslutet som gav Neova rätt att bryta torv på tre helt andra myrar.. Men lugn, det kommer mera.. Klipper in en del av det svar som lst skickade in till regeringen efter det att vi skickat in den omfattande fågelinventeringen

Yttrande - fågelinventering-översuddat-namn

 

Se här hur de helt enkelt ignorerar allt som står i inventeringen om Kurkmyrans fågelliv. För att få rygg på sin flathet så får landshövdingen gå in och ge styrka åt det uppenbara tjänstefel som handläggaren begått.

Kurkmyran som ingår i det ansökta koncessionsområdet och därmed är aktuell för exploatering anses däremot högst relevant att kommentera. Viktigt att framhålla är att Kurkmyran inte är påverkad sedan tidigare och borde därmed inte vara ett föremål för ansökan om torvkoncession överhuvudtaget

 

Som jag tidigare visat så är Kurkmyran helt orörd- och får enligt torvlagen inte brytas. Detta faktum är påtalat för ansvarig handläggare upprepade gånger, men utan respons på något vis. Att missa att Stor-sprängmyran inte tillhör koncessionen kan man kanske kalla ett misstag av handläggaren – men att ignorera det faktum att Kurkmyran enligt lagen inte får brytas- det måste anses som tjänstefel.

Radarbild

Den numer berömda radarbilden som visar att Kurkmyran är helt orörd

Det finns mer att läsa om Kurkmyrens naturvärden och fågelliv i fågelinventeringen

Det här är alltså – och det är inget skämt – på det sätt ansvarig handläggare bemöter de obestridliga fakta som visar att Kurkmyran är helt orörd – och därmed enligt lag undantagen från torvbrytning.

yttrande-beslut-orörda-våtmarker

 

Vi fortsätter – är tvungen att fatta mig kort i de olika delarna.
Nu till en del som aldrig tidigare är belyst, och en sak som vi inte talat om – för att inte ge chansen att Neova ska korrigera sina ”misstag”
För att deras ansökan ska bli så korrekt som möjligt så måste de ta vattenprover i de vattendrag som rinner i anslutning till torvtäkterna. Det sker för att man vid en brytning av torv ska kunna jämföra vattnets kvalité – för – under och efter täktens tid.

Beata och Kurkmyran delas av Lillarmsjöbäcken och Holmmyran ligger i direkt anslutning till Hörnån.

by-bäck-ån

Den ljusblå sträckan är Lillarmsjöbäcken och mörkblå är Hörnån

När Neova redovisar vattenproverna så måste de även bifoga koordinatpunkter för vart de har tagit sina prov.

BP1 – belägen precis nedströms utloppet från Beatamyran
BP2 – ligger i utloppet av Videhålbäcken
BP3 – vattenprov i ett annat vattendrag(Videhålbäcken)
BP4 – 2 alternativa punkter, båda ligger i direkt anslutning till ett blött myrområde.
(här kunde Neova tydligen inte bestämma sig)
P1 – det enda vattenprovet utan inblandning av myr eller diken.
HP1 – i diket på Holmmyran
P2 – i utloppet från diket på Holmmyran

Kartan nedan visar punkterna som Neova redovisat i sin ansökan. De ser väl relativt ok ut?

provpunkter-vattenprov

Om det är lite otydligt så går det att jämföra med kartan ovan den här. Den är lite renare och visar bäcken lite tydligare. Men nånstans är det fel i dessa angivna provtagningsplatser. Har Neova – eller deras anlitade konsult vilselett myndigheterna? Att ge sken av att ta prover i vattendragen när de i själva verket klafsat omkring och letat upp de skitigaste vattenpölar de kunnat hitta?
Man får onekligen den känslan när man granskar det lite närmare.

Tydligt är att Neovas egna GPS-koordinater inte stämmer överens med de provpunkter som uppgetts på kartan. Följer vi koordinaterna hamnar vi på smått märkliga ställen:
BP1 – den del av Armsjöbäcken som blev avgrävd på 50-talet. Detta är samma ställe som det ”mindre vattendrag” Neova hänvisade till att stilla SGU:s oro över grundvattennivåerna.
BP2 och BP3 – samma koordinater har angetts för båda provpunkter och är belägna i Kurkmyrans absoluta norra ände. Det enda vattendrag som finns här är Videhålbäcken
BP4 – mittemellan de två alternativ som angetts på kartan. Det enda vatten som finns här är ett dike.
HP1 – mitt på Holmmyran där det enda alternativet kan vara en vattenspegel.
P2 – diket från Holmmyran.
P1 – den enda provpunkt som på kartan såg rättvis ut. Vid angivna koordinater hamnar vi emellertid på en mätpunkt cirka 360 meter från Hörnån – mitt i skogen

Här är koordinaterna – om man följer Neovas egna angivna punkter – och alltså inte jämför punkterna med prickar på kartan

BP1                                                BP2-BP3                                                        BP4

3första

HP1                                                                P2                                                               P1

3sista

 

Det är inte så mycket vattendrag vid dessa koordinater! Kan man tolka det hela som annat än förvrängd verklighet för att uttrycka sig försiktigt.

Som om detta inte var nog –

Efter kontakt med Miljöanalysenheten på Länsstyrelsen för frågor kring Armsjöbäckens vattenkvalitet får bybon och markägaren Marcus Jonsson uppgifter om att Armsjöbäcken ”är ett för regionen mycket klart vattendrag.” Vidare informerar Miljöanalysenheten att ”Avseende bottenfaunan kan man konstatera att Armsjöbäcken har en artrik fauna. Vid provtagningen 2014 återfanns 56 taxa (i princip = arter) (röd markering). Detta gav plats nummer 11 av 91 provtagna lokaler i kalkade vattendrag 2014.” Avseende uttrycket ”röd markering” hänvisade detta till en kartbild som inte bifogas i detta dokument.

Det råder alltså ingen tvekan om att dessa vattendrag är av hög kvalité. Artrikedomen är stor och som jag skrev nyligen, det finns starka indikationer på att det förekommer lek av vild lax i bäcken.
Hur reagerar då ansvarig handläggare på detta?

I Länsstyrelsens beslut 2014-02-18 står att läsa ”Båda vattendragen är bland de mest värdefulla i Västerbottens län och man har hittills lagt ner stora summor för att åtgärda den försurning som vattendragen drabbas av samtidigt som ytterligare medel tillförts för att de båda vattendragen efter flottningens rensningar. Dessutom finns det fastställda miljökvalitetsnormer1 för vatten för både Hörnån och Armsjöbäcken

anser andra på Länsstyrelsen att man ska klassa dessa tå vattendrag.

Fiskeriverket är inne på samma linje.

Av Fiskeriverket är Hörnån utpekad som nationellt värdefullt vattendrag (ACFiV 13).
”Anledningen är:
 rödlistade och hotade arter som flodnejonöga
 skyddsvärda stammar som havsvandrande öringstam
 skyddsvärda sällsynta stammar som vattendragslekande kustharrstam
 fritidsfiskearter öring och harr
Detta har inte behandlats i ansökan.”
 Vi vill få svar på varför varken miljömålet levande sjöar och vattendrag eller miljökvalitetsnormen för vatten har behandlats i Neovas ansökan.
I Armsjöbäcken pågår rejäla återställningsarbeten för fullt – ett restaureringsprojekt som genomförs av Länsstyrelsen. Armsjöbäckens nedersta del restaurerades så sent som hösten 2015. Denna drygt 2 km långa sträcka ligger direkt nedströms planerad torvtäkt.

Här måste jag faktiskt gå in och skryta lite över mig själv. För omkring 10 år sedan fick jag med mig en ansvarig handläggare på Miljöenheten för en fältstudie av ån och bäcken. Jag har för att det var samtidigt som jag jobbade på miljökontoret på kommunen och sysslade med bland annat upphandling av kalkning som vi var ut. När jag satt på miljökontoret så fick jag se hur Lst klassade vattendragen i kommunen, och Hörnån och Lillarmsjöbäcken hade den lägsta klassningen och stod därmed sist på listan över kommande åtgärder.
Vi åkte ut och jag började visa på hur bäcken såg ut stora delar av sträckan. Den har mycket bra bottensubstrat för lekande öring och däremellan nödvändiga djuphålor. Vi åkte till Lillarmsjön – den första av två stora sjöar – och visade på den sjön och det vandringshinder som sitter i utloppet från sjön. När jag sedan visade en karta över vattendraget och hur bäcken är den naturliga fortsättningen på Hörnån, som slutar i myrmark nån kilometer uppströms bäckens utflöde – då väcktes samma framtidstro hos handläggaren som hos mig. Efter en kortare överläggning inne på Lst bytte de klassning – från lägsta till högsta.
Sedan dess är det investerat 35 miljoner i dessa vatten. Framtiden för dessa vattendrag, både ekologiskt och ur fiskesynpunkt förändrades  – Neova är det enda hotet.

Vi går vidare i yttrandet – och det är här det verkligen börjar bli oroväckande partiskt handläggande.

Korrespondens mellan parter
I en kompletteringsbegäran ”Komplettering av ansökan om bearbetningskoncession för torv för Beatamyran m.fl.” daterad 2011-02-01 ber Länsstyrelsens handläggare Neova om ursäkt för att de ställer kompletteringsfrågor Neova måste besvara inför beslutet. Detta uttalande av Länsstyrelsens handläggare anser vi vara högst anmärkningsvärt, se utdrag från skrivelsen nedan.

I inledningen skriver Länsstyrelsens handläggare ”Ansökan och MKB har i vissa delar kompletterats enligt tidigare utskickad kompletteringsbegäran. I vissa delar är kompletteringarna fortfarande bristfälliga och kräver fortsatt ytterligare kompletteringar.

Dessutom skickades ansökan i denna remissrunda även till Bjurholms kommun som inkommit med yttrande som kräver en del förtydliganden. Ytterligare några kompletteringspunkter har tillkommit efter att Länsstyrelsens miljöanalysenhet påpekat ytterligare brister i den 2:a remissrundan. Jag ber om ursäkt för detta men hoppas att det inte ställer till några problem då det är bättre att ansökan är komplett vid kungörelsen.”

 

Ansvarig handläggare ber alltså Neova om ursäkt för att de inte har gjort sitt jobb, och att deras ansökan ska bli godkänd redan på detta stadium, det framgår ju tydligt i slutet av citatet ovan. Visst är det på många sätt bekymmersamt med dessa formuleringar.

Särskilt när det i beslutet så som följer: Om man då betänker det understrukna här ovan – hur mycket tror du egentligen att ansvarig handläggare övervägt beslutet?

yttrande-beslut-lst-övervägande-för-emot

 

I samma kompletteringsbegäran från Länsstyrelsen till Neova står under tredje stycket punkt 11.2 Vattendragens naturvärden skrivet ”Vad gäller beskrivningen av nuvarande status har ni angett att båda vattendragen har god ekologisk status. Enligt vatteninformationssystemet för Sverige, Vattenmyndigheternas vattendatabas (http://www.viss.lst.se/) har Armsjöbäcken bara måttlig ekologisk status i området för den planerade täkten.”

Detta är rent av medhjälp till förfalskning av Neovas egna ord i sin ansökan. Handläggaren går alltså aktivt in och ändrar vattendragens status på eget bevåg. Och genom detta förbättrar handläggaren Neovas möjligheter att få igenom sin ansökan. Men det är klart – kungörelsen är ju redan inofficiellt godkänd.
Vart går gränsen för tjänstefel??

Vi går vidare –

För att stilla bybornas oro med vad för miljöproblem torvtäkten kan tänkas ställa till med så skrev ansvarig handläggare följande –

Villkor i Länsstyrelsens beslut

Länsstyrelsens handläggare har framhållit att fastställda krav/villkor som ställs på Neova i beslutet är de starkaste som någonsin ställts på någon torvexploatör i landet! Detta bekräftas av Neova i yttrandet daterat 29 oktober 2014 där de avslutar sitt yttrande med ”Utredningsvillkoren och övriga villkor som Länsstyrelsen satt upp i beslutet är också betydligt hårdare än brukligt.”

Men hur var det med det egentligen – hur hårda är kraven

Ingen verksamhet får bedrivas under älgjaktens 2 första veckor
– Begränsningar vid närmaste bostäder avseende buller från verksamheten har gränsvärden mellan 40 – 50 dB(A), det lägsta värdet nattetid mellan kl. 22:00-07:00, dock med tillåtelse om momentanvärden på högst 55 dB(A) under samma tidpunkt

Vill påminna om närheten till boende – de som bor närmast kommer alltså att bo 250 meter ifrån torvtäkten. Detta i ett relativt öppet landskap.
Byn undrar –

Vi ställer frågan hur ofta torvproduktion normalt förekommer i början på september i norra Sverige. Detta med hänsyn till uppsatt krav på att ingen produktion får bedrivas under älgjaktens 2 första veckor.
 Vi vill få svar på varför Länsstyrelsens handläggare inte krävt en bullerutredning inför beslutet.

Neova uppger själva att torv bryts under de varmaste sommarmånaderna – dit hör väl inte september – än i alla fall. Får torvförbränningen fortsätta att höja jordens medeltemperatur – ja, då ligger väl september snart inom ramen för vad vi kallas sommar.

Hårda krav you say –

Ytterligare villkor satta av Länsstyrelsen är att:

– Halten av suspenderat material får inte överstiga medelvärde på 20 mg/l och 25 mg/l vid enstaka tillfälle.
– Arbete får ske dygnet runt under skördesäsong trots att det endast är 250 m till närmaste boende utan någon skyddsbarriär i form av skog eller dylikt.
– Torvproduktion får inte bedrivas under omständigheter när vinden överstiger 8 m/s.

 

Hur tänker då andra handläggare – på andra Länsstyrelser?

Länsstyrelsens uppsatta gränsvärden i vårt ärende avseende halten av suspenderat material till recipienten (Armsjöbäcken), kan vi jämföra med ett beslut som Länsstyrelsen i Skåne fattade år 2010. Berörda myrar där är Röglamossen och Ramnasjömossen. Efter det att kommunen föreslagit ett högsta medelvärde på 5 mg/l liter fastställde Länsstyrelsen ett mer generöst värde – 12 mg/l som medelvärde och 25 mg/l vid enstaka tillfälle. I detta aktuella ärende har bolaget även restriktioner när det gäller arbetstider. Detta för att inte störa närboende.

På Röglamossen är avståndet till närmsta bostäder cirka 300 m med en skogsbarriär mellan och där är det arbetsförbud om nätterna. På Ramnasjömossen är avståndet till närmsta fastighet cirka 800 m och där ska det vara tyst på nätterna under helger

ansvarig handläggare kallar sitt beslut för de hårdast som ställts? Vi som tvingas göra handläggarens jobb, och kollar fakta ser snabbt att kraven på Neova i detta fall är bland de mest generösa någon Lst ställt.
Det är så nonchalant agerat av ansvarig handläggare – man kan ju tro det är en gammal ”stöt” utan förståelse för internets styrka – men det rör som en handläggare i den yngre medelåldern. Vid den åldern torde internet som faktaverktyg vara känt även för denne handläggare.
Att leta fram andra ställda krav på torvbrytningsföretag är relativt lätt och det finns väldigt många runt om i landet som är villiga att dela med sig av sina upplevelser.

Vi ställer frågan om det är Neova som ska ställa villkoren till Länsstyrelsens beslut? Neovas förslag till gränsvärden i miljökonsekvensbeskrivningen är identiska med de gränsvärden Länsstyrelsen ställt i sina krav till exploateringsföretaget. Detta avser både gränsvärden för buller, vind och halten av suspenderat material till recipienten

Vi gör helt enkelt det antagandet att handläggaren aldrig kollat upp vilka krav andra Länsstyrelser ställt – utan helt enkelt gått på Neovas MKB:s siffror. Nån som tror annorlunda?

Hur blir det sedan då –

Så här skriver Neova:

”ÅTERSTÄLLNING TILL VÅTMARK
Bristen på våtmarker har gjort att den vanligaste efterbehandlingen är återställning till igenväxande sjö eller våtmark. Behandlingarna är ofta framgångsrika och har lett till både en förbättrad miljö och en ökning av den biologiska mångfalden. Det är framförallt viktigt att få igång produktionen av vitmossor men även andra myrväxter för att främja torvproduktionen och öka artrikedomen igen.”

Läs första meningen igen – bristen på våtmarker. Minns den meningen till senare.

Men först så är vi lite tacksamma över att Neova tvingat oss att lära oss och lära oss ännu mer om detta med torv och lagar.
Beatamyran har ett dike som rinner ut i Lillarmsjöbäcken, och det diket nyttjade Neova vid provtagningen – såklart.

dike-batamyran

Tänk med vilka enkla medel vi nu kan fylla igen diket och få en hel del positiva miljöeffekter.

  • Bäcken slipper dessa utsläpp som myren spolar ut
  • Diket kommer att bli en vattenspegel
  • Myren kommer att bli mer vattenfylld – vilket gynnar det myllrande myrlivet

Visst är det bättre att vi fyller igen ett litet dike än att vi ska få hundratals hektar med myrmark som ger ifrån sig tusentals gånger större utsläpp än detta lilla dike?

 

Miljömålen – de 16 mål som Sverige inte lever upp till.

Vilka mål kan vi hjälpa till att nå med detta torvstopp?

Begränsad klimatpåverkan
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.

Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås

Levande sjöar och vattendrag
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.

Grundvatten av god kvalitet
Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Myllrande våtmarker
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.

God bebyggd miljö
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Ett rikt växt- och djurliv
Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

 

Detta är miljömål som med all säkerhet faller under gynnande av stoppad torvbrytning. Övriga miljömål kan säkert appliceras på torvbrytning, om inte den här täkten, så några av landets övriga torvtäkter.

 

kurkmyran-PerHansson

Kurkmyran – foto – Per Hansson

Nästa kapitel –

Rapport över myrområdet
Jan Elveland (JE), FD, universitetslektor och docent i ekologisk botanik besökte myrarna 7 juni 2014 och nedanstående text är utdrag ur hans skrivelse ”Rapport över arbete rörande det tilltänkta torvexploateringsområdet vid Vitvattnet, Bjurholm”

En av de mest respekterade och kunniga personerna i landet gör ett fältbesök

Ovan nämnda Kurkmyran, vars Västra kant ligger endast ca.250m från Jonssons gård, är ett värdefullt och representativt objekt med ett antal moränholmar med skog i olika successionsstadier (vissa kan vara potentiella nyckelbiotoper), hydrologiskt i stort sett orörd och med ett spektrum av olika, regiontypiska växtsamhällen reprensenterade: Mosseartade ristuv-/tallsamhällen, fast-och mjukmattekärr av olika typsamt – speciellt i den norra delen – vegetation som påverkas av översvämningar från Videhålbäcken (bäver!), med bl a styltstarrtuvor, högvuxen flaskstarr och videuppslag. Betydande delar av kärren har tidigare utnyttjats för slåtter, vilket framgår av gamla kartor från ägoskiftningen.

Klipper in lite mer:

Även Jan Elveland som sakkunnig trycker i sitt utlåtande på riskerna för Armsjöbäcken och att detta värdefulla vattendrag kommer att bli starkt påverkat om en torvbrytning kommer till stånd.

Hela Elvelands rapport återfinns i byns yttrande. Nu finns det självklart mer att läsa, och en del andra synpunkter som jag – med hänsyn till er – inte tog med i detta inlägg. Men jag hoppas du tar dig tid att läsa även yttrandet i sin helhet – för det är bra läsning – och den är lärorik.

Byns yttrande i sin helhet finns här: Skrivelse från Vitvattnet

 

 

Ska lite kort också ta med det kompletterande yttrande som den ornitolog vi anlitat sammanställt. I likhet med Jan Elveland är han en av landets mest respekterade inom sitt område – och det är nog ingen som törs ifrågasätta kompetensen hos honom:

FÖRORD
Som oberoende miljökonsult, skoglig doktor, docent i tillämpad skogspatologi samt ekolog och ornitolog, fick jag av Vitvattnets bysamfällighet förtroendet att under juni 2014 göra en inventering av fågellivet (fortsättningsvis ”fågelinventeringen”) på några för torvtäkt föreslagna myrar nära byn Vitvattnet, Bjurholms kommun, Västerbottens län. Detta hade, förvånansvärt nog, inte genomförts inom ramen för exploatören NEOVA: ABs MKB.
Mitt arbete redovisades 2014-08-29 i rapporten ”Häckfågelfaunan på Kurkmyran/Beatamyran i Vitvattnet och Holmmyran i Brännland – samt synpunkter på NEOVA AB:s miljökonsekvensbeskrivning” (Underbilaga A till denna BILAGA 1). Fågelinventeringen och synpunkterna var en viktig del i byns överklagan till Regeringskansliet av den torvbrytningskoncession som Länsstyrelsen i Västerbotten (LST) beviljade 2014-02-13.

Jag har fått Vitvattnets bysamfällighets förtroende att bemöta dessa yttranden samt avlägga en fördjupad analys på hela handläggningen av ansökan om torvbrytningskoncession från det finska statliga bolaget NEOVA AB (fortsättningsvis ”exploatören”).
En ansökan, som påbörjades 2009-06-29, och som LST, trots samstämmigt negativa samrådsyttranden, och efter otaliga kompletteringsförslag, tillstyrkte 2014-02-13. Beslutet är överklagat till Regeringskansliet av flera viktiga parter, däribland Bjurholms kommun samt min uppdragsgivare Vitvattnets bysamfällighet. Jag kommenterar yttrandena var för sig.

Så inleder Per Hansson sin kompletterande skrivelse. Han fortsätter lite in i skrivelsen så här:

En oenig LST har genom sin handläggning länge undvikit avslag, bl a genom att aktivt föreslå en rad kompletteringsmöjligheter – som om LST känt en skyldighet att hjälpa exploatören.

Det är ord och inga visor – som det brukar heta.

ÖVERGRIPANDE REFLEKTIONER 
Innan jag går in på de ovan nämnda yttrandena (sid 16-17), vill jag sammanfattningsvis reflektera över att det varit lätt att hitta underligheter, brister och försummelser från såväl exploatör, miljökonsulter och en oenig LST. Detta gäller på såväl strategisk som mer detaljerad nivå. Jag kan i denna rapport, och på den korta tid som stått till buds – i förhållande till de sju åren ärendet hanterats av exploatör och LST – rimligen endast göra några nedslag.

Det hela ter som inledningen på en skräcknovell värdigt en författare som Edgar Allan Poe – och det är snarlikt.

Enligt 4 § 4 punkten Artskyddsförordningen är det förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser.
Detta gäller oavsett om det sker avsiktligt eller inte.

Vidare så påpekar Per –

Som jägmästare och ornitolog bedömer jag att Kurkmyran har sammantaget höga naturvärden och att den i huvudsak är orörd. Därför antar jag att den, om man under VMI gjort ett fältbesök, hade blivit en Klass 2-myr.

Ett sista utklipp – och då får jag be dig som läsare att minnas vad jag skrev högre upp i detta inlägg  – Läs första meningen igen – bristen på våtmarker. Minns den meningen till senare.

OMRÅDET LIGGER I EN MYRFATTIG DEL AV LÄNET
Det aktuella området ligger på gränsen mellan naturgeografisk region 29a, ”Kustslätter och dalar vid Bottenviken” och 30a ”Norrlands vågiga bergkullterräng med mellanboreala skogsområden”. I båda dessa regioner är våtmarkerna färre och generellt sett mer påverkade än längre västerut. Detta innebär, tvärt emot vad exploatören och LST hävdar, att de kvarvarande myrarna (även de av klass 3) i östra delarna av länet är av proportionerligt större biologiskt värde bara med anledning av sällsyntheten. Av VMI och Figur 4 framgår tydligt att Bjurholms kommun, som helhet, är ett våtmarksfattigt område varför de två aktuella myrkomplexen (röd ring) är av stort värde.

Nu ska jag inte avslöja mer – utan ni får nöjet att läsa denna skrivelse i lugn och ro – den finns att hämta här Bilaga1 med underbilagaA

 

Avslutar med en fråga till dig – hur ska man agera med dessa fakta på bordet? Vi vet att Neova gjorde enormt många besök hos ansvarig handläggare – vart går gränsen för den sortens påverkan? Det är ett stort demokratiproblem att Länsstyrelserna inte enligt lag måste spara alla inloggade besök på myndigheten. Det är så hos regeringen, och Lst är ju regeringens direkta röst i länen runt om i landet. Om jag besöker Lst – då måste jag skriva in mig – men det är enbart ur säkerhetssyfte – endast ur terrorsyfte, ej ur rättssäkerhetssynpunkt – sedan så stryks mitt besök efter någon dag.

Länsstyrelsen Skåne tycker så här om otillbörlig påverkan.

Tack för att du har läst – och kanske blivit upprörd. Låt oss hjälpas åt med dessa demokratiproblem – dela gärna mitt inlägg – så att det når så många som möjligt.
Vi måste få ändrade regler kring detta. Och nog så viktigt – kompetenta personer på myndigheterna.

Annonser

3 reaktioner på ”Torv – sluttampen – sanningen om handläggningen.

  1. Hej, snubblade in på din blogg och läste lite. Jag undrar om man noterat att en fritidshusägare byggt en egen damm med tillhörande ”vattenhjul” i Lillarmsjöbäcken? Egentligen Mellansjöbäcken om man ska vara korrekt, eftersom ”trädgårdsdammen” finns just uppströms Lillarmsjön. Jag har själv sett död öring i dammen. Om det var naturlig eller utplantering öring vet jag inte (båda ska finnas i systemet om jag förstått rätt). Men det är i vilket fall ett betydande ingrepp i ett naturligt strömvatten.

    • Hej Johan.
      Jo – den lilla byggnaden tror jag är noterad hos Länsstyrelsen. Vet inte vilka åtgärder de tagit gentemot ”byggherren” – men jag räknar med ett jäkla liv om den måste rivas.
      Det är sånt här – individens egenmäktiga beteende – som finns i varje vattendrag, runt om i landet. Den stenhårda vägran att infoga sig i ett demokratiskt regelverk.
      Men, den dagen dammen i utloppet rivs, och ersätts med naturligt utflöde, då kommer nog alla som fiskar i Storarmsjön att vilja fiska storöring de med, och då tror jag kvarnen ligger pyrt till, om den är kvar 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s