Massutrotning – i mänsklighetens tjänst


Antropocen – Den nya tidsåldern som bäst definieras som – Människans tidsålder.

Jorden genomgår en förändring som saknar motstycke under de 4,5 miljarder som jorden existerat. Våra olika perioder genom historien är geologiska epoker

Vetenskapligt sett så lever vi en geologisk epok som kallas Holocen – den startade för omkring 12 000 år sedan och innebär kortfattat en period med förhållandevis stabilt klimat. Men nu skenar klimatet så fort så forskare är inne på att ge ett nytt namn till det detta skeende

 

tidsaldrar

 

Det som på ett markant sätt särskiljer Antropocen från tidigare epoker är den mänskliga påverkan. Under jordens livstid har alla epoker helt styrts av jordens egna krafter, så som Plattektonik, gigantiska vulkanutbrott, meteoritnedslag, svängningar i klimatet osv.
Men nu, när människan har sådan påverkan så är det ett nytt händelseförlopp som vi bevittnar.
Det forskare nu diskuterar är från när man ska börja räkna med den nya epoken. De flesta är överens om att den sammanfaller med det vi kallar det industriella revolutionen.

− Dinosaurierna levde på jorden i över 150 miljoner år under de geologiska perioderna trias, jura och krita. Jämför man det med de runt 50 år som i så fall hittills skulle innefatta antropocenen så förstår man att geologiska epoker är långa tidsrymder som mer exakt definieras i efterhand, säger Mark Johnson.
Länk

 

Vad är det då människan gör som får en sådan påverkan kanske du undrar?
Tja, för att sammanfatta det kort – allt..

  • Avfallet: Mänskligheten har uppfunnit en mängd material som kommer att bli ”technofossiler” i framtiden. Dessa material är exempelvis plast, betong och aluminium.  Mänskligheten producerar på ett år lika mycket plast som den sammanlagda vikten av alla levande människor.
  • Markanvändningen: Mer än hälften av jordens landyta består av byggnader, vägar, gruvor, jordbruk och annat som människan skapat. Havsbottnarna förändras av avfall och utsläpp från gruvdrift och jordbruk.
  • Kärnvapentesterna: Radioaktivt material som plutonium från kärnvapentester kommer att finnas kvar i sediment och is i 100 000 år.
  • Ökning av koldioxid och kväve: Koldioxidhalten ökar nu cirka 100 gånger snabbare än den ökningen som skedde vid uppvärmningen när den senaste istiden tog slut. Produktionen av konstgödsel har förändrat jordens kvävecykel mer än den förändrats de senaste 2,5 miljarder åren.
  • Utrotning av arter: Med nuvarande trender inom markanvändning och överexploatering är vi på väg mot ett sjätte massutrotande. Den senaste massutrotningen var när dinosaurierna och hälften av jordens arter dog ut för cirka 65 miljoner år sen.  75 procent av arterna riskerar att dö ut denna gång.
    Länk

 

Den omättliga rovdriften på jorden tillgångar är den direkta – och enda – orsaken till Antropocen..

Trots alla toppmöten, trots all information som flödar genom etern, trots alla kampanjer på internet så ökar takten där människan skyndar på denna utveckling.
Och – utan att bli alltför politisk – det är du och jag – vi som lever i konsumtionssamhället som är orsaken. Nej, det är inte någon annan, det är inte ok att peka finger på grannen och säga – kolla han då, köpte ny bil – igen.. Det är allt vi konsumerar som är orsaken, varje litet inköp, vare sig det är..

– bara en t-shirt
– ba måste ha ny mobil
– solsemester
– dyrt kött från Argentina
– vatten på flaska

.. eller någon annan pryl du egentligen inte behöver, men köper ändå.

I dagarna kom det en artikel på SVT nyheter som berör detta ämne. Där berättas om en massutrotning i våra världshav av aldrig tidigare skådat slag.
Där görs en jämförelse med den asteroid som ödelade dinosauriens tid på jorden

Jämförelsen med just asteroiden är träffande på så sätt att det då gick väldigt fort, och väldigt många arter försvann. Om vi människor inte väljer att försöka minska fisket är det inte orimligt att jämföra oss med den här asteroiden. Dessutom ger artikeln ytterligare stöd till de som idag tycker att vi är inne i en ny tidsålder: antropocen – tiden då människan fick avgörande inflytande över hela jordklotets ekosystem, säger Vivi Vajda
Länk

 

Om jag får spekulera lite fritt så är det enligt mig tre områden som påskyndar denna epok allra mest – och det är..

.. ny teknik och den absurda konsumtionen av kläder samt det fossila bränslet..

Den nya tekniken kräver en aldrig sinande ström av metaller, allt från järn till mer sällsynta metaller som tantal. Begreppet ny teknik innefattar ju i princip allt som vi idag köper – bilar, mobiler, tv-apparater, köksmaskiner, många leksaker och så vidare.
Faktum är att våra gamla avdankade mobiler mm utgör en större guldgruva än en riktigt guldgruva. Men av någon underlig anledning så satsar kapitalstark folk hellre på att starta nya gruvor än att återvinna metaller från uttjänta prylar..
Förutom skrotet så är ju framställningen en enorm miljöpåverkan, med allt från gruvor, transporter till anrikning och bearbetning och slutligen tillverkning.

 

2015-05-25-elektronikskrot

 

Sen då,, kläder tänker du..
Ja – faktum är att kläder framställs främst av bomull som bekant, och just bomull är ett av jorden mest vattenkrävande grödor och utarmar marken på ofattbara mängder vatten som skulle gjort mer nytta till mattillverkning och som dryck. Förutom vattenåtgången så är förbrukningen av bekämpningsmedel och infärgningsmedel stora miljöbovar i de regioner de tillverkas i. Därtill kommer transporter runt hela jorden – principen köp, använd, kasta – är aldrig så gångbar som just kläder. Alla har vi med jämna mellanrum rensat i garderoben, för att det tar så mycket plats, kläder som var moderna för tre månader sedan och är använda kanske två gånger åker ut.
Och alla tänker – ja, men jag skänker ju kläderna till hjälporganisationer i alla fall.. Jo, men kruxet är, dessa hjälporganisationer behöver inte hundra containrar med tunna toppar, färgglada partykläder eller andra plagg du en gång – bara måste ha – för att sedan trycka in i det förgångna. Läs mer om det textila sopberget här.

 

klader-jpg

 

Just bomull skrev jag om i mitt förra inlägg – finns här om någon vill läsa.

Och slutligen, det fossila bränslet.
Jag vet inte hur mycket jag behöver upplysa dig just detta?
Kunskapen om oljans farsot är ett välkänt faktum, särskilt när det kommer i form av drivmedel. Men visste du det finns oljebaserade produkter på en hel del andra ställen i vårt samhälle?

Just nu, just där befinner dig så finns det garanterat en massa saker innehållande olja

Petroleum är avgörande för att tillverka plast. Plastic Manufacturers process petrokemiska att producera ämnen som kallas polymerer, som kan förvandlas till ett brett utbud av plast ämnen. Plastprodukter inkluderar mat och produkt behållare, väskor dator och komponenter, hem och utomhus möbler, isolering och stötdämpande material, auto och maskindelar, frigolit, och även kläder. Medan vissa plaster kan skapas med alternativ till fossila bränslen, visar användningen av olja i plast tillverkar många sätt att moderna liv är beroende av produkter som framställts av olja.
Länk

 

Sitter du i soffan och läser detta, så kan du utan problem samla ihop 20 saker i din närhet som innehåller plast.
Naturskyddsföreningen har sammanställt en lista och ger dig dessutom en del goda råd – och mitt råd till dig – det här..

Det som dessa tre saker har gemensamt är att det är du och jag som bestämmer över deras öde. Känn efter –

  •  Behöver du byta mobil varje år?
  • Är det nödvändigt att nöjesshoppa lite nya helgkläder – varje helg?
  • Prydnadsgrejer av plast – är det snyggt? Naturmaterial är enligt mig snyggare, och håller en livstid
  • Känn efter – är nya prylar den nya religionen?
  • Kläder går att använda mer än två gånger – även om folk tycker du är underlig
  • Gratis kollektivtrafik – visst vore det ett steg i rätt riktning!!

Och det är ju som alltid – ingen människa kan göra allt, men alla människor kan göra lite..

 

 

 

 

 

Annons

En reaktion på ”Massutrotning – i mänsklighetens tjänst

  1. Gled in här ikväll helt random. Trevlig blogg! Följer
    //miljövetare (kandidatexamen i miljövetenskap specialisering miljöanalys

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.