Bomull – 1 800 000 000 000 000 liter stulet vatten..

Bomull är nog människans värsta vän när det gäller miljöhänsyn.

Om man bortser från de fossila bränslenas klimatpåverkan så är nog bomull det värsta som vi har vad det gäller miljöpåverkan.

Oavsett som det är ekologisk bomull så är det en oerhört resurskrävande gröda.

Visst är ekologisk bomull bättre på det sättet att det inte används några bekämpningsmedel, men vattenförbrukningen är lika omfattande, och de arealer som tas i anspråk för bomullsodling stjäl utrymme från den viktigare matproduktionen.

Bomull har jag skrivit om några gånger tidigare i bloggen, men det krävs ibland att man påminner sig själv och andra om vad det egentligen har för konsekvenser att stödja den industrin.

Länkar till mitt förra inlägg i ämnet samt att jag ”lånar lite information” av mig själv. Rekommenderas att läsa för att få mer kunskap om de katastrofala följderna av denna omfattande odling.

Först så kommer två kartbilder som visar på jordens vattentillgångar.

Det som visar blått är – såklart – de områden med mycket vatten och sedan ändrar vattentillgången färg i fallande skala, ner till de områden där det råder det som vetenskapen kallar vattenstress.

Det som visas på kartbilden nedan är vart på jorden de stora bomullsodlingarna sker.

Visst kan man nästan lägga dessa kartbilder ovanpå varandra?

Att många av dessa områden är kopplade till det vi kallar U-länder är ju inte så konstigt, de är ju U-länder därför att vi i väst har bestämt det genom kolonisering, exploatering, sinnessjuka lån genom Världsbanken och andra maktmedel. För folket i dessa länder är livet byggt på helt andra värdegrunder än ett fungerande wifi, ett fungerande trafiknät, en polis som kommer när man behöver den, att väderprognoser stämmer till 100%, eller ens att din politiker inte gör det den lovat i en valrörelse.. Allt detta är av mindre intresse än att det finns mat och dryck att tillgå. Och främst då dryck, och då är det inte en kall Cola eller ett snitsigt källvatten från en okänd alpdal som lockar, utan det är vatten från jorden de lever och försöker överleva på, som gäller.

Men vad sker då med deras eftertraktade vatten? Tja, tyvärr så ägs enorma arealer av ett fåtal gigantiska företag som genom korruption ”köpt” vattenrättigheter av stater som gått över huvudena på sina medborgare. Där de förut hade egen brunn så är de nu förbjudna att pumpa upp sitt vatten, utan de är hänvisade till affären för att där köpa sitt vatten på flaska. Se den skrämmande dokumentären Bottled Life för mer insyn.
Det andra alternativet dessa människor råkar ut för är konstbevattning av främst bomull. Till denna konstbevattning tillkommer konstgödsel och infärgningsämnen som utan rening skickas ut i vattendragen. Tro nu inte att detta endast sker i Afrika eller Asien – det sker även i USA.

Bomullsodling kräver stora mängder vatten men även färgning och tvätt av kläder är väldigt resurskrävande. För att odla ett kilo bomull räknar man med att det går åt mellan 10 000 och 20 000 liter vatten, beroende på var bomullen är odlad. Dessutom växer mycket av bomullen i områden där vatten redan är en bristvara och produktionen konkurrerar då med jordbruk och övriga industrier samtidigt som det påverkar människors tillgång till dricksvatten.
Länk

Vi leker med lite siffror och vi nyttjar den lägre siffran i citatet ovan – 10 000 liter.

10 000 liter x 9 000 000 innevånare i Sverige = 900 000 000 000 liter vatten stjäl vi svenskar från dessa vattenstressade områden – OM – vi köper 1 klädesplagg per år.

Tänk om vi istället tar siffran 20 000 liter och gångar med kanske 10 klädesplagg per svensk och år.. 900 000 000 000 x 2 = 180 000 000 000 000 x 10..1 800 000 000 000 000

Ingen ovanlig syn om man går på stan en dag

1 800 000 000 000 000 liter vatten – som vi i Sverige stjäl från dessa ofta fattiga och utnyttjade människor.. I Sverige,, lägg till övriga länders konsumtion och det är inte konstigt att förstå att vattenbrist är ett av våra största miljöhot och samtidigt den största källan till krig och konflikt inom kort.

Att det oavbrutet sker stora skogsbränder i Kalifornien beror enligt mig på att det råder en enorm vattenbrist i hela delstaten. Exploatering har sänkt markvattennivåerna till sådana låga nivåer att markfönan blir till fnöske och till och med träden torkar ut.Slänger in en länk till ett inlägg jag skrev i början av året.

Den stora frågan är självklart – vad kan vi göra åt denna globala fråga?Kan vi göra något åt problemet hemmavid? Vill vi se detta problem överhuvudtaget?

Att förmå en svensk att shoppa färre saker för att hjälpa till att minska vattenstress och fattigdom på andra sidan jorden är dömt att misslyckas.

Inget är starkare än människans egoism – så därvidlag kan vi ge upp..

Så då återstår att presentera några alternativ..

Lyocell

Lyocell är en regenatfiber som tillverkas av cellulosa från snabbväxande energiskog. Den benämns ibland Tencel, som egentligen är ett varumärke. Lyocell bearbetas med ”snällare” kemikalier i ett slutet system och med mindre energiåtgång. Därmed kan man återvinna det mesta av kemikalierna i stället för att släppa ut det med spillvattnet. Tyget är 100 procent biologiskt nedbrytbart och kan tillverkas i allt från silkesliknande tyger till denim. Det är ett starkt och tvättåligt tyg med liten risk för krympning. Kläderna är hudvänliga med god förmåga att transportera fukt.

Hampa

Naturfibern kommer från industrihampa. Den kan växa på näringsfattiga jordar och odlas inom hela EU. Den är tålig, snabbväxande, tillför jorden näring och de djupa rötterna binder marken och förhindrar jorderosion. I Sverige har den länge varit förbjuden att odla på grund av den växtsläkting som förknippas med droger. Tyget är slitstarkt men skrynklar lätt. Det går att tillverka allt från linneliknande tyg till grov säckväv. Kläderna känns svala på sommaren och de värmer på vintern. De mjukare tygerna är ofta uppblandade med annat material men kan också ha behandlats med kemikalier.

Återvunnen polyester

Polyestern tillhör syntetfibergruppen. Det är ett petroleumbaserat tyg av återvunnen polyester från till exempel PET-flaskor och utslitna polyesterkläder. Fördelen är att vi återanvänder den råolja som en gång tagits från naturen, i stället för att utvinna ännu mer olja. Tyget kan tillverkas i allt från silkiga klänningstyger till träningskläder och fleece. Det är ett slitstarkt och tvättåligt tyg som behåller sin färg trots tvätt och solljus, och tyget absorberar lite fukt.

Rami

Rami är en av de äldsta textila fibrerna med en historia på flera tusen år. Det är en naturfiber som utvinns från en nässelväxt, även kallad kinagräs. Växten kan bli en till två meter hög och växer som ogräs på näringsfattiga jordar. Den kommer ursprungligen från Östasien. I dag är Kina ett av de stora exportländerna. Det är ett slitstarkt tyg som liknar linet till sin struktur. Kläder av rami är svala och sköna och har god förmåga till fukttransport, men liksom linet skrynklar det mycket. För att göra tyget mjukare blandas det ofta med andra fibrer som lin eller bomull.

Mjölkfiber

Första patentet på mjölkfibern utfärdades i Italien 1935. Den tillhör gruppen regenatfiber och tillverkas av överbliven mjölk som har blivit otjänlig som föda eller som kommer från överproduktion. Förenklat kokas vätskan bort ur mjölken och kvar finns proteinerna. En proteinlösning tillreds och ur denna dras långa kedjor som i slutänden blir till textila fibrer. Det är ett mjukt och behagligt tyg med fin lyster som känns lite lyxigt. Det har god förmåga att transportera fukt. Passar till kläder nära kroppen som underkläder och babykläder. Tyget blandas ofta med andra fibrer, till exempel ekologisk bomull.
Länk

Av dessa föreslagna textilier så är hampan (Industrihampa – Cannabis sativa) den mest självklara ersättaren till bomull. – varför tänker du – jo,,

,,ni som läser den här bloggen vet att jag vurmat för hampa i tidigare inlägg – främst då som energigröda.

När det gäller hampa som textil så är den faktiskt skapt för att leva i vårt nordiska klimat. Den nyttjades tidigare flitigt i Sverige till både textil och gröda.

Levi Strauss (Levis-jeans) började tillverka sina jeans av hampa – men det var sådan hållbarhet på tyget så det blev inte lönsamt, så då övergick han till bomull i stället.

Arkeologiska fynd visar att hampa odlas i Jämtland under 200- och 300-talet.
Under tidig medeltid odlas hampa i Mälardalen, Dalarna och på Gotland för att utvinna fibern till rep, säckar, sängkläder och särkar med mera.
Under 1100- och 1200-talet uppräknas i Västmannalagen och Östgötalagen lin, hampa, bönor ärter, vete och råg som de sex viktigaste grödorna i Sverige. Senare omtalas hampa som basgröda även i Upplandslagen.
Länk

Att odla hampa i Sverige går utmärkt – och förutom att det är en traditionell gröda så är dessa främsta argument dessa –

Kräver ingen som helst bevattning
Är kvävefixerande
Behöver inga som helst bekämpningsmedel
I princip 0% avfall – alla delar av växten går att nyttja

Sedan jag började läsa och skriva så märker man när man googlar att allt fler skriver om hampans förtjänst.

Länkar till några informativa sidor.

Men för att återgå till ämnet för bloggen – bomull – så är det nu eller aldrig som gäller.

Om vi inte gör något radikalt åt vattenanvändningen hotas matproduktionen och vi kan stå inför en hungerkatastrof inom 35 år, säger Bo Olofsson, professor vid Mark- och vattenteknik på KTH.
Han och andra KTH-forskare har emellertid kunskap om hur situationen skulle kunna förbättras, samt bedriver själva forskning som resulterat i lösningar på den akuta vattenbristen.
Länk

Även om dessa forskare är på rätt spår så är inte lösningen att lagra vattenresurserna, utan att drastiskt minska på desamma, och att skippa duschen i sommarstugan har noll effekt på den globala vattenstressen.

Att det skapas internationella klimatmöten där det fossila bränslet står på agendan är ju bra, men det borde i ärlighetens namn anordnas internationella stormöten om den kom pågående utarmningen av jordens vattenresurser. Men det är ju lika tragiskt med vårt vatten, som med vår olja. Det stora kapitalet är alldeles för mäktigt för att folkvalda politiker ska ha något att säga till om. Varje gång du köper en flaska vatten där Nestlé är inblandad så utnyttjar du jordens fattigaste, på samma sätt som du utnyttjar dessa fattiga när du går och nöjesshoppar i valfri klädbutik.

Visst är det förunderligt att vår jord går in i en ny era i sin 4,5 miljarder år långa historia – och den här gången är den nya eran skapad av oss människor – men likt tvättäkta idioter – så letar vi febrilt efter syndabockar med annan hudfärg eller annan religion att lasta vårt hat i stället för att rannsaka oss själva och det konsumtionssamhälle vi lever och frodas i.
Sanningen är den att oavsett om vi motar alla med fel hudfärg eller religion vid vårt lands gränser så spelar det ingen roll. Oljan eldas i oförminskad takt, jordens vattenresurser hamnar i allt större utsträckning i storföretagens ägor och när sedan folket gör uppror,, då bombar vi dem och deras hem sönder och samman.

Men å anda sidan – vad kan man förvänta sig när den moderna svensken köper fint vatten på flaska, dyrt vatten som kan vara månader gammalt och fult av onödiga ämnen,, när vi, än så länge, har ett världens finaste, billigaste och friskaste vatten i våra kökskranar.

Nä,, nu ska jag beställa mitt första klädesplagg gjort av hampa…