Yellowstone – den mest klassiska av jordens alla Nationalparker..

Jag skrev ett inlägg om Yellowstone ur ett besöksekonomiskt värde för 2 år sedan, och nu hör jag något ovanligt för denna blogg.

Jag kopierar in hela det gamla inlägget i stället för att länka till det som jag ibland gör. Orsaken är helt enkelt att den texten på många sätt är inledningen på min rubrik, och jag fortsätter mina funderingar längre ner på sidan.

Jag börjar med lite kopiering från Wikipedia

Yellowstone nationalpark (engelska: Yellowstone National Park) är en nationalpark belägen i de amerikanska Klippiga bergen i delstaterna Idaho, Montana ochWyoming i nordvästra USA. Yellowstone instiftades 1872 och är därmed världens äldsta nationalpark.^[1] Den täcker en yta på cirka 8 980 km² (ungefär lika stor som Södermanland). Nästan hela parkens yta (96 procent) ligger i nordvästra hörnet av Wyoming. Parken är berömd för sin rika variation av gejsrar, varma källor och andra geotermiska företeelser. Parken är till stor del belägen i den caldera, som bildats vid Yellowstone-vulkanens utbrott för 640 000 år sedan.

I parken lever grizzlybjörnar, vargar och fria horder av bisonoxar, älgar, wapiti-hjortar, svartbjörnar, svartsvanshjort och annat. Nationalparken är kärnan i Större Yellowstones ekosystem, ett av de största intakta ekosystemen i tempererade områden som finns kvar på jorden.

Den 26 oktober 1976 blev området uppsatt som ett biosfärreservat och 8 september 1978 blev nationalparken uppsatt på Unescos världsarvslista. Parken fick sitt namn från de gula (‘yellow’ på engelska) berg som finns i Yellowstones Grand Canyon – en djup klyfta i Yellowstoneplatån, som formats av översvämningar under gångna istider och av erosion från Yellowstonefloden.

Sen jämför vi med:

Laponia i svenska Lappland är Europas största sammanhängande naturlandskap med så gott som orörd natur. Namnet kommer från det latinska namnet för Lappland.

Laponia omfattar 9 400 kvadratkilometer och inkluderar fyra nationalparker (Sarek, Muddus, Padjelanta och Stora Sjöfallet) och två naturreservat (Sjaunja ochStubba) och ligger i Arjeplogs kommun, Gällivare kommun och Jokkmokks kommun i Norrbottens län. I Laponia ingår även glaciäromådet på Sulitelma,Rapadalens deltaområde och Tjuoltadalen. Landskapet präglas av fjäll, glaciär, myr och urskog. Det finns ett rikt växt- och djurliv med många hotade arter i området. Laponia är ett av de få världsarv som är kombinerat kultur- och naturområde eftersom samerna fortfarande använder Laponia som betesmark till sina renar och har gjort det i hundratals år.

Så lika i storlek, men så olika i övrigt.

Yellowstone har en av USA:s största megafauna. Det finns bland annat bisonoxar, grizzlybjörnar, svartbjörnar, kronhjortar, älgar, gaffelantiloper, järvar, vargar ochpumor.

2010 var de beräknade inkomsterna för detta område hissnande 750 miljoner dollar  -se länk  De har en informativ och interaktiv webbplats där du som besökare kan planera och hitta intressant information – Yellowstonenationalpark.com.

Internationellt är naturturismen är gigantisk affärsverksamhet. En nyligen redovisad rapport visar att det rör sig om svindlande siffror – 4000 miljarder i intäkter  – se länk

Vad det gäller naturturismen i Sverige så finns följande –Turismens exportvärde ökar snabbare än Sveriges totala export

Turismens exportvärde uppgick till 105,7 miljarder kronor under 2013 och var därmed högre än till exempel summan av livsmedelsexporten (53,4 mdkr) och järn- och stålexporten (46,9 mdkr). Medan Sveriges totala export ökat med 57 procent sedan år 2000 har turismens exportvärde under motsvarande period ökat med 160 procent. Den snabbare utvecklingen av turismens exportvärde i förhållande till det totala exportvärdet av varor och tjänster har inneburit att turismens andel av den totala exporten ökar under perioden, från 3,9 procent år 2000 till 6,4 procent under 2013.

Utan att fördjupa mig i gruvornas vara eller icke vara i detta inlägg – så måste man ju undra vart våra beslutsfattare får sin information ifrån?

Nu kommer även rapporter om hur turister investerar i naturupplevelser i Dalarna där de vill se och höra varg.

Vart vill jag då komma?
– Jo, vi måste få våra beslutsfattare att förstå innebörden och genialiteten i att stödja naturturism.
Kan man få bort skygglapparna, och tillåta inkomster för andra än de med mest aktieinnehav i multinationella företag så finns det miljarder att tjäna, både för den enskilde, men även då som skatteinkomst för staten.
Eftersom vi i dag har en stat som tillåter en plundring av våra  naturtillgångar, utan nämnvärd skatt, eller ansvar för miljö och lokalbefolkning (ni vet uttrycket om att det värmer att pinka på sig) så måste vi aktivt arbeta för att visa på andra alternativ.

Ni vet säkert hur det historiskt har sett ut i så kallade bananrepubliker när man med lite pengar under bordet får skövla regnskog, eller bryta mineraler utan hänsyn och så vidare. Känner ni er som stolta svenskar när en hög chef för att sånt företag öppet sagt – det är inte lönt att försöka muta en ledare i Afrika när det fritt fram i Sverige att starta gruvor.
Vem måste man muta för att få gehör för småföretagarens naturturismföretagande?

Åter till rubriken – Yellowstone – ett svenskt koncept i framtiden.
Visst är det väl lite sorgligt att en bransch som närmar sig 5000 miljarder i årlig omsättning ska vara så osynlig i vår ekonomi?
Visst borde Europas ”sista vildmark” vara föremål för inkomster i miljardklassen med lokala företagare som innovatörer?

Det finns dock en stor skillnad mellan dessa två nationalparker:

– Yellowstone är på naturens villkor
– Laponia är på människans villkor.

Som sagt: ny forskning visar på detta med intäkter i skyddad natur – det är ett samarbete mellan Cambridge (UK) och Princeton (USA) som ligger till grund för detta. – se länk – än en gång visar det vilken otrolig potential det finns i att helt enkelt låta naturen leva sitt naturliga liv, och samtidigt tjäna miljarder på det.

Tillväxtverkets årliga gränsundersökning (IBIS) av inkommande besökare i Sverige. Över två miljoner internationella besökare svarade att de under 2013 hade vandrat i skog/berg och 1,3 miljoner att de besökt en nationalpark och/eller ett naturrum. I båda fallen ligger besökare från Danmark och Tyskland i topp. Detta kan jämföras med de drygt 380 000 personer som förra året lockades av något idrottsevenemang, vilket var ett år då Sverige arrangerade både VM i hockey och EM i damfotboll. Att mer än dubbelt så många, det vill säga över 800 000, angav att de hade fiskat under sitt besök i Sverige kan vara värt att reflektera över när framtida OS- och VM-satsningar debatteras.

AFRIKA dåtid (typ 10 år sedan) – fattigt bushfolk fick en slant för att guida rika ”turister” ut på savannen för att skjuta ett lejon. Lejonet försvann och så gjorde även inkomsterna.
Afrika i dag – fattigt bushfolk tjänar en stadig inkomst på turister som vill fota lejon. Lejonen finns kvar och så även inkomsten.

När ska de svenska myndigheterna lära sig förstå detta med hållbar utveckling? Om ”underutvecklade” och ”lättlurade” människor i U-länder har börjat lära sig om långsiktigt levebröd – borde inte vi då också kunna lära? Allt måste inte handla om aktieutdelning och vinstmaximering för att landet Sverige ska må bra. Tusentals småföretagare som betalar skatt på sin inkomst gör betydligt större nytta för vår ekonomi än multinationella skurkföretag som likt kringvandrande bondfångare reser från land till land och tömmer länderna på värden.

Förmodligen så måste alla dessa tusentals småföretagare samlas i en stor lobbyorganisation – för det blir allt mer tydligt att det är där den egentliga makten ligger.

 

Slut på det gamla inlägget

De senaste dagarna har det stått en del i media om just naturvård och Nationalparker, och det gör en förtvivlat upprörd när man löser och hör om hur våra myndigheter behandlar våra internationella åtaganden.

Den här artikeln fastnade på näthinnan häromdagen –

1996 blev Laponia ett världsarv, och när Sverige nominerade Laponia och accepterade Unescos världsarvskommittés positiva beslut om att utse Världsarvet tog vi på oss ett långtgående ansvar: Det är inte Unesco som lovat skydda Laponia, det är Sverige.
Länk: 

I korthet går texten ut på att Bergsstaten  har begärt ett nytt yttrande från länsstyrelsen i Norrbotten angående bearbetningskoncessionen för Kallak K nr 1, och länsstyrelsen har återsänt ärendet eftersom frågan om hur Laponias status som världsarv påverkas inte är tillräckligt utredd.

Min fråga – hur kan det ens vara lagligt att Bergstaten ifrågasätter ett skyddat område som Laponia? Att korruptionen genomsyrar Bergsstaten är ingen hemlighet, men flatheten från högre instanser får ett att undra hur illa ställt det är med vår demokrati.

Saxat från Naturvårdsverket:

Nationalparkerna är natursköna eller unika miljöer som kan ge starka naturupplevelser. Mycket arbete görs för att de ska vara både lätta att hitta till och att besöka, men tillgängligheten varierar. Många parker har tillgängliga besöksmål medan andra inte har anpassats.

Mer information om vad som gäller för respektive park, hittar du på nationalparkernas gemensamma webbplats:

• Sveriges nationalparker (öppnas i nytt fönster) 

Varför har vi nationalparker?

Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet.

Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna, kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.

En tillgång som går i arv

Nationalparkerna är vår gemensamma egendom och marken ägs av staten.

Vi som lever nu har ärvt dessa egendomar från tidigare generationer. Det är ett arv som måste tas om hand på bästa sätt så att vi i vår tur kan kan lämna över det till kommande generationer.

Skötseln av nationalparkerna syftar i första hand till att bevara deras naturliga tillstånd. Det innebär att naturen ofta får vara som den är. I områden som präglats av traditionell skötsel är det däremot viktigt att skötseln fortsätter. Annars riskerar ängar och hagar att växa igen.

Nationalparkerna speglar Sveriges natur. Tillsammans bildar de en helhet som ger skydd åt de sex olika landskapstyper som är karaktäristiska och unika för Sverige. 

Visst är det fina ord? Ord som är helt utan verkan, för det är inte bara gruvnäringen som invaderar våra mest skyddsvärda naturområden, utan staten ljuger ju faktiskt sina medborgare helt ogenerat rakt i ansiktet.. Läs den här meningen en gång till – Skötseln av nationalparkerna syftar i första hand till att bevara deras naturliga tillstånd.- vilket i mina lekmannaögon borde innebära att en Nationalpark till exempel ska inte bara vårda utan även vakta alla djur och växter (bergarter) som finns inom parkens gränser. Men som jag redan skrivit i det gamla inlägget, vi har faktiskt enorma arealer skyddad natur som helt och hållet styrs utifrån människans behov. Hur kan det vara så erbarmligt eländigt att ett område som Laponia faktiskt innehåller förre rovdjur än vad det finns utanför dess gränser?

Ett inslag på svt berättar om just detta. Rovdjursföreningen ”avslöjar” en illa dold hemlighet – nämligen att tjuvjakten på rovdjur i våra Nationalparker är otroligt omfattande och risken att gripas är minimal – (vet tyvärr inte hur länge klippet är tillgängligt)

På bild – Robert Franzén – svenska rovdjursföreningen

Hur kan det blivit så fel? Har Sverige inte råd att bevaka våra mest värdefulla naturområden, eller är det som jag befarar, ekonomiska intressen har alltid företräde före naturen – till och med i våra Nationalparker?

Avslutar med en länk till en av den mest ihärdiga och kunniga kring detta med rovdriften på vår natur.

Medias tystnad är en förutsättning för fortsatt rovdrift – ditt engagemang i föreningar som jobbar på naturens sida är skillnaden.