Så verkar beslutet om en nedläggning av Bromma flygplats komma att verkställas.
En av samhällets längsta och mest segdragna debatter går mot sitt slut.
Orsakerna till varför Bromma ska läggas ner har främst handlat om klimatet.
Ett minskat flygande är bra för miljön – och så långt håller vi nog alla med om.

Men när man nu läser om politikernas resonemang så vet jag inte riktigt.
Brommas flyglinjer ska inte läggas ner, de ska flyttas till Arlanda, och det innebär i förlängningen en förmodad utbyggnad av den redan gigantiska flygplatsen. Utsläppsmässigt så står Arlanda i dag för kanske 60% av landets samtliga flygplaster. Minskar utsläppen för att man flyttar flyglinjer?

Den 24/4 2021 fanns en stor artikel i Svenska Dagbladet om Brommas framtid, den efter en nedläggning av flygplatsen, och en flytt av flyglinjerna till Arlanda.

Drömmen för politikerna bakom nedläggningsbeslutet är alltså att omvandla hela området till en helt ny stadsdel.
Med drömmande blick så talar man om upp till 50 000 nya bostäder. Med 2-3 personer i varje bostad så talar vi alltså om en stadsdel med samma storlek som Umeå eller Norrköping.

Ännu finns inga kommunala skisser på hur en exploatering av Bromma flygplats kan komma att se ut. Så länge politikerna inte har satt ned foten kan tjänstemännen inte ta fram konkreta planer.

Men Miljöpartiet, som under flera år drivit på för nedläggning, har skissat på en hårdare exploatering än Stockholms handelskammare

– I dag skulle jag säga att det kan bli 50 000 nya bostäder. Med två personer i varje blir det som ett nytt Norrköping, säger partiets gruppledare Daniel Helldén. https://www.svd.se/jattestadsdel-kan-skapas-i-bromma-en-jackpot

När man läser detta så inser man att en nedläggning inte har något med miljö och klimat att göra – det handlar uteslutande om mer mark att bygga bostäder på.

Flyget beräknas stå för 3-5% av de skadliga utsläppen, och de minskar ju inte bara för att man flyttat flyglinjerna till en annan flygplats. Men adderar man då byggandet av upp till 50 000 bostäder, då ökar man på utsläppen rejält.
Den svenska byggbranschen beräknas stå för 20-25% av de samlade utsläppen.

I Sverige ligger byggandet på en nivå som inte varit aktuell sedan 1970-talet när miljonprogrammet byggdes. Även när det gäller renovering och byggande av vägar och järnvägar är behovet stort. Att förena en hög byggtakt med Sveriges klimatmål är en utmaning. Dessutom står svenska byggnader för ungefär 40 procent av Sveriges energianvändning, som går till el och uppvärmning. Svenska byggnader står totalt för en dryg femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser sett ur ett livscykelperspektiv. http://naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/Bygg–och-fastighetssektorns-klimatpaverkan/

Så hur skulle det bli?

Just nu är byggtakten rätt hög vad det gäller nyproduktion av bostäder. 2019 färdigställdes 55 000 nya boenden över hela landet. Den absoluta merparten byggs i betong med allt vad det innebär av exploatering av järnmalm, cement, kalk, krossat berg och så vidare. Våra kalkbrott är hårt belastade, och särskilt Gotland håller bokstavligen på att grävas sönder i jakten på det fossila materialet kalk. Noterbart att enbart kalkbrottet på Gotland står för samma utsläppsmängd som hela flyget gör.

Ojnare-skog är ett område på Gotland som för några år sedan fick hela Sveriges miljörörelse engagerad i en bevarandekamp. Till allas förvång, höll jag på att säga, så vann miljörörelsen gehör och exploateringen stoppades.

– Det här kan absolut bli en ny Ojnarekontrovers. Buttle är det största området som någonsin pekats ut som riksintressen för kalksten, men det är också där det bildas mest grundvatten på Gotland, säger Daniel Heilborn, ledamot i regionfullmäktige för Miljöpartiet.

Som ni kan förstå så är en ny strid om Gotlands kalk på väg att bryta ut. För ö-borna så är den mest akuta frågan tillgången på rent dricksvatten. I ett några år nu så har man tvingats avsalta havsvatten för att överhuvudtaget ha tillgång till något vatten.
Dessa kalkbrott, som förutom att de för all framtid förintar sällsynta geologiska formationer med allt som det innebär av endemiska växter, insekter, lavar och mossor även gräver sig ner och helt enkelt stoppar grundvattnet, vilket i sin tur medför torka på stora delar av ön. Länk

Den planerade kalktäkten i Buttle är på 800 hektar. Till det ska man bryta ner 50 meter ner i marken. Det ger i runda slängar 400 000 000 kubik uppgrävd berggrund.

Alla kalkstenar bildas genom avlagring i vatten. Alger, musslor, koraller etc avsätts som löst material på botten. Sedan förhårdnar dessa lager till sten under lång tid. Kalken i våra svenska kalkbrott är mellan 80 och 2.000 miljoner år. Kalk uppför sig olika från olika kalkbrott beroende på ålder och förutsättningar.

Till 50 000 bostäder krävs det brytning av miljontals ton malm för framställan av armering och andra metaller som ett hus kräver. Det kommer att generera minst en egen gruva för att bygga denna nya stadsdel. En eller flera gruvor som exploaterar natur på landsbygden- långt från storstadens bekymmersfria tillvaratagande av de färdiga produkterna.


Det är som alltid en komplex fråga när det ska byggas och exploateras. Ett visst mått av nybyggnation är ofrånkomligt och den samhällsekonomiska aspekten brukar vara den tyngsta och mest avgörande punkten.

– Det finns inga ekonomiska hinder för bostäder i stor skala på Bromma. Så jag skulle säga att det inte är ekonomi utan politik som avgör vad som byggs. Generellt talas om att bygga mera blandat och även om inslag av ”social housing”, men det finns inga beslut om sådant. Den trend som gäller är fortfarande att bygga det som man tjänar mest på och att se till att det flyter in pengar i kommunkassan, säger Hans Lind. Från artikeln i SvD

Som så ofta i samhällsdebatten så står striden mellan stad och land – i storstaden ser man med glitter i ögonen nya miljökrävande stadsdelar växa fram. Stadsdelar som till stor del kommer att befolkas av människor från andra delar av landet. Många av dem kanske kommer från Gotland – ni vet den där stora ön som avfolkats då det inte längre finns tillgång till rent dricksvatten. Kanske möts två gamla partikamrater och diskuterar vem som blev vinnare när Bromma stadsdel kom till?

Och om ni frågar mig?
Ja nog har Bromma gjort sitt som flygplats. Flytta flyglinjerna till andra flygplatser om så behövs. Men att drömma om en sådan gigantisk ny stadsdel är en ren utopi anser jag. det är klart att många exploatörer gnider sina händer och att staden drömmer om klirr i kassan med nyinflyttade skattepengar.
Kruxet som jag ser det är att Bromma flygplats redan nu är för trångbodd