FN – eller Förenta nationerna som är det fullständiga namnet är en världsomspännande organisation vars främsta syfte är att verka för fred och samlevnad i områden med krig och andra oroligheter.

Det är 192 länder som är medlemmar i FN för närvarande. Det finns en mängd FN-organ som sysslar med allt från fredsbevarande insatser till barnkonventionsarbete till världsarv, dvs ett typ av skydd av platser och byggnader som anses tillhöra hela mänsklighetens intresse för framtiden.
Exempel på några av Sveriges för närvarande 14 platser och byggnader som tillhör världsarvet i Sverige är Laponia (ett enormt landområde i norra Sverige, innehållande bl a 4 nationalparker), Falu koppargruva, Drottningholms slott.
Det jag vill fokusera på i detta inlägg är dom fredsbevarande insatser som sker runt om på jorden.
Det är förmodligen det mest kända FN-arbetet, att göra s.k FN-tjänst. Det innebär i korta drag att man får en grundutbildning här hemma och sedan skeppas man till den oroshärd där insatser behövs. Det är ungefär 100 000 svenskar som genom åren deltagit i FN-tjänst. Insatser görs där det tidigare varit krig, kanske främst mellan två grannländer, men även efter ett invaderingskrig från främmande land.
Kortfattat kan man väl anse två grundorsaker till krig, religion eller naturtillgångar, främst då olja. FN-insatsen handlar mest om att skydda lokalbefolkningen från angripande styrkor, och det händer inte så sällan att det sker regelrätt eldgivning mot FN-soldater, som i sin tur skjuter tillbaka.

Visst är det väl bra att världssamfundet vill ställa upp för folk vid oroshärdar jorden runt, men tänk om,,, tänk om..

Tänk om samma omtanke fanns för vår natur, för vår fauna, för alla jordens behövande fiskar, fåglar och däggdjur! Visst vore det en underbar tanke att man fick söka FN-tjänst för att åka till en nationalpark i Afrika någonstans för att hjälpa till med bevarandet av den vita noshörningen, eller fick ta på sig FN-baskern för att skydda regnskog i Amazonas, eller dra på sig vattentålig utrustning för tjänstgöring på ett fartyg vars uppgift är att skydda och övervaka våra utsatta blåvalar?
Visst skulle det kittla i äventyrsnerven att få ta med sin packning till Himalaya och övervaka den sista stora kattdjuren i regionen? Vill man inte  resa så långt, så kanske en insats för vår egen vargstam vore en tanke? Att få hjälpa isbjörnen är nog tyvärr för sent, där är människans orsak till utrotning inte jakt på själva djuret, utan där är jakten på fossila bränslen orsaken, och den jakten har redan orsakat isbjörnen en ohållbar framtid.

Visst är väl en byggnad som Frihetsgudinnan fin och värd att bevara, men den finns på miljoners och åter miljoners vykort, foton och andra avbildningar, men vem vet hur den sällsynta amfibien ”caecilians” som man hittat i 4 exemplar ser ut?Vore det inte en bra tanke att världssamfundet arbetar för att bevara denna amfibie för framtida generationer, både för artens överlevnad, men även för mänsklighetens skull?

I dagsläget ges skydd till vissa landområden som t ex Laponia, men hur mycket skydd läggs på artbevarande i det området?
Visst håller ni med om att världsarvet självklart borde innefatta beskydd av vår flora och fauna på ett mer handgripligt sätt?