Ditt lilla fredagsnöje – att shoppa lite nytt (för det jag har i mina överfulla garderober har jag ju haft på mig en gång) – skapar enormt lidande i de fattiga länder som producerar bomullen till dina kläder.

Bomull är den växt som kräver mest vatten för att klara sin uppgift i konsumtionssamhället, och den växer till stor del i regioner där vattenbristen är påtaglig redan innan bomullen gör sitt intrång.

De röda fläckarna visar de områden med med mest vattenbrist runt jorden. Bilden under visar även den en översikt av jordens vattenresurser.(scarcity = brist)

Jämför dessa två bilder med bilden nedan – som visar var jordens bomullsproduktion sker. Gick det att lägga bilderna på varann så skulle områdena med vattenbrist i princip ligga över områdena med bomullsproduktion.

Jaha tänker du då – och vad spelar det för roll – det ger ju arbete åt människorna i dessa regioner.

• Bomull behöver stora mängder vatten och drygt 70 procent av världens bomull konstbevattnas
  För att odla 1 kilo bomullsfibrer går det åt upp till 29 000 liter vatten.
  Aralsjöns kollaps är det mest kända exemplet på vilka förödande konsekvenser konstbevattningen kan få.
  Textiltillverkning sker i flera steg och stora mängder kemikalier används vid de olika processerna, till exempel vid fiberframställning, blekning, färgning och tryckning.
  Nästan 1 kilo kemikalier går åt vid produktion av en vanlig t-shirt.
  Den största mängden används vid färgningsprocessen.Jeans har den största kemikalieåtgången per plagg, nästan 2 kilo.
  Största kemikaliåtgången per kilo tyg har en tunn viskoströja, 5,5 kilo kemikalier per kilo viskos.

Visst ser det illa ut?

Ska vi räkna lite på Sveriges bomullskonsumtion. Varje svensk konsumerar 15 kilo bomull per år.

15 kilo x 29 000 liter vatten x 9 800 000 innevånare i Sverige = en sjuk mängd vatten

Enligt en holländsk studie förbrukar svenskarnas bomullskonsumtion 755 miljoner ton vatten från länder som Indien årligen.

Och det faktum att det förutom att det råder vattenbrist så konstbevattnas omkring 70% av alla odlingar, vilket i sin tur innebär som det låter, tillförsel av vatten på konstgjord väg, vanligast är nog djupborrning, uppdämt vatten (dammbyggnader), avsaltat havsvatten eller pumpat från närliggande sjöar (Aralsjön).
Den stress som blir följden av av dessa uttag leder ofta till ekologiska kollapser och förstörda habitat. WWF har här en läsvärd pdf om detta med konstbevattning.

Bomullsproduktion leder som sagt alltför ofta till ett ohämmat utnyttjande av vattenresurser och mark som påverkar både människor och de naturliga ekosystemen på flera sätt:

• Bekämpningsmedel från åkrar och föroreningar från fabriker förgiftar kringliggande områden och vatten nedströms.

• Degradering av jord genom försaltning och erosion.

• Vattenanvändning som bidrar till brist på grund- och ytvatten.

• Utarmning av biodiversitet och förlust av naturliga ekosystem och dess funktioner.

• Illamående, sjukdomar och dödlighet hos jordbrukare och arbetare som exponerats för kemikalier.

• Skuldsatta jordbrukare, vilket resulterar i bl.a. barnarbete och social marginalisering.

• Undermåliga arbetsförhållanden i sektorn för klädtillverkning.

Aralsjön är nog det mest kända exemplet på vad konstbevattnade bomullsodlingar ger för konsekvenser.

(Gif-bild)

 

 

Förutom allt vatten så används stora mängder konstgödsel, bekämpningsmedel och en massa olika infärgningsmedel i framställningen av bomullen.

Lägger till en länk här för den som vill läsa mer om konsekvenserna av kemikalieanvändningen samt tips på ett hållbarare konsumtionssätt.

Jag ger några punkter på vad som kan vara värt att tänka på nästa gång shoppinglusten slår till

• Köp kvalité

• köp ekologiskt/kravmärkt

• välj alternativa tyger som hampa och bambu

• sekond hand

• klädbytardagar

• framför allt – köp färre saker.

Om du vill läsa mer om vatten och konflikter så finns en länk här att läsa.

Ska inte mata er med mer fakta – det som bloggen försöker förmedla är inte svaren – utan lusten att lära, lära mer genom eget intresse –

Men saker att ta med  – sök efter klädbytardagar, kika in på sekond hand, leta i din garderob, laga trasiga kläder.

Och du, nu är det snart jul, och det är alltid roligare med hårda klappar under granen.