Nu har man äntligen sett den, eller äntligen egentligen?

Denna omtalade men nedtystade film om hur cyniskt man ser på Späckhuggare, medarbetare och medmänniskor i jakten på mer pengar.

Det legendariska Sea World, showerna som lockar turister från hela världen för att beskåda samspelet mellan djur och människa.

Med prat om hur tränare på parkerna förstärker dessa intelligenta djurs naturliga beteende, enbart för vi ska få större förståelse för hur de lever sina liv i det fria så tränas dessa magnifika djur i trånga burar, får svälta för att lyda, så att vi ska matas med lögnen om Späckhuggaren.

Här ser vi ett typiskt naturligt beteende, eller?

Här är hela filmen, dock utan svensk text. Den finns att se textad på bland annat Netflix.

Ett mycket bra exempel på hur dåligt späckhuggarna mår i sina burar är hur ryggfenorna, de som i det vilda står rakt upp; i fångenskap hänger helt livlösa. Detta är  ett bra bevis för deras depression och förlorade livsglädje. En av de lögner som vi som besökare får lära oss är att späckhuggare inte lever så länge. I fångenskap blir de omkring 30-35 år, och man får lära sig att de inte lever lika länge i det fria, detta då de i fångenskap får tillgång till veterinär.
Om du har sett The Cove (ett inlägg om den filmen här) så fick du lära dig om hur delfiner valde att begå självmord framför ögonen på sina skötare. Och eftersom späckhuggare har samma sociala behov av frihet och gemenskap, så är det förmodligen så att även späckhuggare kan välja att ta sitt liv i fångenskap.
Att späckhuggare inte blir äldre än omkring 30 år motbevisades alldeles nyligen då man återfann en späckhuggare som bevisligen är minst 103 år gammal.

http://www.natursidan.se/nyheter/rekordgammal-spackhuggare-aterfunnen-av-naturturister/

I den här filmen är det speciell späckhuggare som löper som en röd tråd genom hela filmen. Om hur han med jämna mellanrum dödar sin skötare, och sedan antigen förflyttas eller får genom en utredning stanna kvar, då det varit skötarens ”eget fel” att denne omkom. Dödsfall och många indicier som lyckligtvis slutade i skador tystas ner, både för anställda som för besökare.

Filmen fick pris på Sundance-festivalen, men stoppades sedan av mäktiga krafter från att visas på andra festivaler. Men filmen har fått genomslag och på många håll så vill man förbjuda dessa delfinarier, då nyttan på intet sätt motiverar lidandet för djuren.
Efter att du har sett den här filmen, så tar jag för givet att du aldrig sätter din fot på en sån här anläggning, nånstans, någon gång.