Jag har under en längre tid nu skrivit några inlägg om torv och den negativa inverkan på vår natur som torvbrytning innebär.
Just nu händer det inte så mycket, det är handläggandetider och så vidare.
Min förhoppning är så klart att den nya regeringen med Vänstern och Miljöpartiet som påtryckare ska säga stopp till ny torvbrytning.
Under tiden som det är stilla så har jag surfat runt och letat alternativ till torv – jo – jag tänkte försöka hjälpa energibolagen på traven.
Och i mitt sökande så har jag funnit Hampa – otroligt men sant – denna så med droger förknippade växt besitter fantastiska egenskaper.
Egenskaper som faktiskt kan komma Norrland till godo på många sätt.
Det här är väl vad vi svenskar mest förknippar hampa med: Det klassiska slitstarka hampasnöret.

 

 

OBS: Innan nån tror att jag har tappat förståndet. Detta inlägg gäller självklart endast hampa för industribruk och energiframställning.
Den andra typen av hampa, den som förknippas med missbruk avhandlas inte i detta inlägg.
Regler för odling av hampa finns hos Jordbruksverket – länk längre ner på sidan.

 Fram till 1883 var ca 80% av alla amerikanska tidningar gjort av hampa.

En bro i södra Frankrike daterad 500-700 e.Kr. gjordes av hampa.

Under 1941 producerade Henry Ford en bil som delvis var gjord av hampa.

De ursprungliga Levi Strauss jeansen gjordes med hampa.

Försök att förklara för ett barn som inte vill äta hampfrön (även om vi ännu inte har hittat ett) att om hampa kan göra alla dessa saker,

tänk bara hur stark den kommer att göra deras kroppar!

 

Energi – I världen utanför de fossila bränslena så är hampa det mest energirika alternativet. Faktum är att Henry Ford i begynnelsen experimenterade med främst hampa som drivmedel till sina bilar, men fossilindustrin såg redan då faran med konkurrens och dumpade oljepriserna så pass att Ford till slut valde det alternativet.
Länkar här till en studie gjord på SLU
SLU har gjort fler studier som avhandlar hampa som energigröda

 

Livsmedel –  Tillsammans med soja det mest proteinrika växtvärlden kan producera, men hampa har 65% av proteininnehållet  i form av globulin edestin – Hampfrö är den främsta av växter när det gäller essentiella fettsyror. Hampfröolja är bland de lägsta i mättade fetter med 8% av den totala oljevolymen. Oljan som pressas från hampfrön innehåller 55% linlensyra (LA) och 25% linolensyra (LNA). Endast linolja har mer linolensyra med 58%, men hampfröolja har den högsta andelen essentiella fettsyror med 80% av den totala oljevolymen.
Det finns en hel del sidor på nätet där man kan beställa livsmedel o dylikt.

Hampafröet är allmänt känt som ett av de mest näringsmässigt kompletta livsmedlen. Det är en utmärkt och lättsmält källa av essentiella fettsyror och har en perfekt balans av Omega 3 och Omega 6 fettsyror för att upprätthålla människors hälsa. EFA stärkar immunförsvaret och ger näring åt hjärnan, huden, och nästan alla system i kroppen, så de är m ao mycket viktiga för bebisar och barn. Vi rekommenderar att alla i familjen får minst en tesked skalade mjuka hampfrön minst en gång per dag.

Lantbruk – Hampa kräver ingen konstgödsel utan är en jordförstärkare. Försök runt Umeå visade att den växer med 6 cm per dygn. Den behöver inga bekämpningsmedel heller. När man skördat de näringsrika fröerna så kan man även ta tillvara på resterna. Den frökaka som blir efter pressning är mycket nyttig för djuren och kan med fördel ges som foder till all kreatur och annan boskap. Den restprodukt som blir kan med fördel användas som strö i boxar. Minst dubbel uppsugningsförmåga och helt luktfritt gentemot det bästa materialen som används i dag.

 

Plast – Jo, du läste rätt. Den stora biltillverkaren Daimler-Benz experimenterar med hampa i stället för glasfiber i sina bilar. Minskade utsläpp är bara en fördel.
En länk till hampas fördelar gentemot glasfiber.

 

Textilier – Här kommer kanske den mest oanvända delen av hampan fram. Tyget man får av hampa är väldigt motståndskraftigt, upp till tre gånger starkare än denim. Hampan är väldigt svår att bränna och det gör det väldigt intressant som tyg i till exempel; flygplan, offentliga inredningar, möbler och så vidare. Till det kommer att tyget är en stark UV-blockerare
En länk till en sida som säljer kläder. Den här skjortan är otroligt snygg, exakt mig.

 

Byggmaterial – Som norrländsk gröda har hampan en stor potential inom byggindustrin. Allt från isolering till spånskivor till pressat virke är möjligt. Länkar här till ännu en studie gjord på SLU, denna gång som byggmaterial.
Här en artikel om en man som bygger sitt med hampa (på Gotland)
En artikel från Miljömagasinet om hampa som hållbart och brandsäkert byggmaterial
Och här en sida om hampa som isoleringsmaterial

 

Papper – Tillsammans med energi och bygg så är kanske massatillverkningen det mest intressanta för oss i norr.

 

Fakta: Hampa

• Hampa (Cannabis sativa) odlades i Sverige till mitten av 1960-talet, då växten slogs ut av syntetfiber.
• Mellan 1970 och 2005 var all odling av hampa förbjuden i Sverige. Det är lagligt för jordbrukare att odla vissa sorter av så kallad industrihampa.
• Odling är tillåten  om sorterna är upptagna på Jordbruksverkets lista över godkända hampsorter och jordbrukaren varje år i förväg ansöker om så kallat gårdsstöd för denna odling.

På denna sida finns mycket mer att läsa.

En bra sammanfattning om hampans breda användningsområde finns i denna rapport från Chalmers där det redovisas om några av ovan stående användningsområden

Lägger ut en länk här om vilka användningsområden det finns för hampa inom bygg.

Några länkar till myndigheter och liknande
Bioenergiportalen
Jordbruksverket

 

Oj, det fanns betydligt mer om hampa på nätet än vad jag först trodde. Jag ber om ursäkt för att jag inte skriver så mycket själv, utan mest länkar till redan befintligt material – men dels så är min ork inte på topp just nu – men det finns så mycket att läsa, så det är bäst om var och en läser de länkar de känner för.
Det finns utan tvekan en gigantisk potential för hampa här uppe i norr; men som jag skrev i inledningen – det är inte var för sig dessa användningsområden kommer till sin rätt – utan det är sammantaget som nyttan blir som störst.

Vissa grundområden – såsom energi och massa – där behovet är som störst; och där det redan finns kapital och kunnande hos SLU, skogsindustrin och de stora energibolagen borde generera ett samarbete där man på bästa sätt lär sig tillvarata varje beståndsdel av hampan. Nu finns det långtgående projekt där energibolag i samarbete med bland annat SLU ska börja odla energigrödor såsom hybridasp och rörflen. Under min tid som ordförande i Västerbottens Naturskyddsförening blev jag inbjuden att delta i detta projekt. Men vi i styrelsen beslutade att hoppa av detta projekt Främst för att dessa odlingar som är tänkta på jordbruksmark i träda, för all framtid förstör åkern med det rotsystem som växer fram under odlingen. Vi i Naturskyddsföreningen ansåg att vi tvärtom måste vara rädd om varje liten åkerbit som finns. Framtida behov av åkermark måste värnas.
Då är hampa självklart att föredra. Förutom att jorden inte förstörs, så är det tvärtom, den förbättras och förstärks. Hampan skapar ett hållbart jordbruk som kan öppna upp hundra- ja tusentals hektar åkermark i träda. Bönder som i dag tvekar om en fortsättning får ett hållbart året-runt bruk.
Ett intresse från byggsektorn borde också finnas. Därefter finns det säkert utrymme för biprodukter för till exempel textilframställning.

Hampas absolut främsta egenskap är att den är till 100% hållbar och till 100% en del i kretsloppet, då alla beståndsdelar av växten kan tas tillvara. När man läst in sig i ämnet så blir man nästan upprörd över att det inte redan i dag finns ett mer utbrett samarbete i norr kring potentialen hos hampa.

Bäst att börja avrunda; men min slutsats blir att hampa är det självklara alternativet till torv- hållbart, energirikt, nyttigt och till 100% en del av kretsloppet.